<p>Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.</p>

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period. De förekommer däremot parallellt med de traditionella i slutet av 1700-talet vilket skulle kunna visa att paradigmskiftet mellan tradition och modernitet kan kopplas till fler faktorer än Laga skifte.

This study analyzes illegitimate children. The children’s mothers age when giving birth, their occupation, if their fathers are unknown or not are some of the study’s main questions. The study’s questions examine in eight parishes, six from Sunnerbo district and two from Västbo district. The investigations period is 1860-1945, divided into five different periods. This is a comparative study in time perspective but also in a perspective of different areas. The purpose of this study is to analyze the proportion of illegitimate children in the different parishes, compare them to each other and then to the proportions in the entire country.  The study shows that a smaller number of illegitimate children was born in the eight parishes then in the entire country. This study as similar others on the field proves that the majority of the illegitimate children’s fathers were unknown. The fact that a great number of fathers were unknown often put the unmarried mothers in a difficult economic and social situation. The unmarried mother’s profession was maid or in Swedish piga in most of the parishes from 1860 to 1931. The unmarried mothers age is hardly shifting between the different time periods and in the different parishes, but the average age was for example 28 between 1860-1870 and 26 in 1880 to 1890.

During the 19th and 20th century, Sweden saw a dramatic increase of illegitimate children. The phenomenon was not however equally distributed, as the frequency was much lower in the western parts of the country. In several doctoral thesis, the development has been explained with the advancing industrialization of the modern society. The primary aim of this study has been to test this thesis in Västbo district 1860-1939. The district, which is located in the heart of the south western parts of Sweden, had around the turn of the century 1900, several more or less industrialized towns, but was still strongly influenced by the surrounding agrarian parishes. As expected, the parishes with an established industry, tended to have a higher proportion of illegitimate births than those of agrarian character. Therefore, the same thesis that has been accepted on a national scale, can also be applied on a local scale, even within the region that represents a low proportion of illegitimate births. The study has also proven that the majority of the illegitimate children’s fathers were unknown, which often put the mother in a difficult economic and social situation. On the other hand, a bigger proportion of the fathers were identified from 1926, when each municipality was obliged to institute a child welfare committee. The main material of the study has been the birth books and the child welfare committees’ protocols.

This essay analyses the road Runstensvägen that connects the locality of Ösmo withDjursnäs where, which I argue, there would have been a harbour during the Viking age. Theessay deals with the roads connection to rune stones on the road and nearby, burial groundsfrom different time periods, and the names of nearby farms and plots in order to establish thenecessity and vitality of the road for the nearby settlements. Ultimately the essay discussesthe area around Djursnäs and the reasons why a harbour would be built in Djursnäs.

No description available.

This is a study on the emigration from Blekinge County with a focus on Medelstads härad to Denmark and Germany, during the period 1870-1925. By measuring statistics on how many people emigrated from Medelstads judicial district 13 parishes to Denmark and Germany respectively the aim is. To get a new perspective on the less known emigration. From this the study can continue to examine female and male emigration from the parishes of Backaryd, Edestad, Listerby and Ronneby. Furthermore, the study will examine the professional titles and other titles that the emigrants had when they chose to emigrate. Based on the results of the first questions, it is possible to see which similarities and differences are found between the emigration to Denmark and Germany. The results indicates the a greater number of emigrants went to Denmark than to Germnay. The results between the male and female emigration indicates that the female emigration was moe extensive than the male emigration both to Denmark and to Germany. Regarding the occupational titles, it can be determined that it was occupations that belonged to the working class that most emigrants had when they emigrated from Medelstads härad. From these results, it is possible to find similarities and differences betwwen the migration to Denmark and Germany.

<p>Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra härad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnå syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat på tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jämförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av ärenden per ting räknas fram. Våldet ägnas extra uppmärksamhet då det ger en bild av hur de mellanmänskliga relationerna ändrats över tiden. Även statens och kyrkans inflytande över den lokala rätten studeras då möjliga orsaker till ändringar i brottsstrukturen söks. Det dödliga och grova våldet minskade under perioderna vilket är förenligt med tidigare forskning, samtidigt som det milda våldet ökade. Statens inblandning i den lokala rättvisan tycks ha varit låg under alla perioder med en viss tendens till ökning under den tredje, medan kyrkans kontroll över utomäktenskaplig sexualitet ökade från mitten av 1600-talet. Den civiliseringsteori som Jarrick och Söderberg lanserat, där ökad empati är tecken på civilisering, tycks få visst stöd av denna undersökning, samtidigt som rätten tycks ha varit en konfliktlösande instans som ville upprätthålla lugnet i det lokala samhället.</p>

<p>This paper analyses the existence and nature of the sacred landscape Olands härad during the Bronze Age and Iron Age. Olands härad is located in Northern Uppland, onthe way to Östhammar, about 30 km northeast of Uppsala. The interpretations are done with help of place names studies as well as archaeological finds. The results indicate that different types of cult locations can be found in the area.</p>

Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra härad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnå syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat på tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jämförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av ärenden per ting räknas fram. Våldet ägnas extra uppmärksamhet då det ger en bild av hur de mellanmänskliga relationerna ändrats över tiden. Även statens och kyrkans inflytande över den lokala rätten studeras då möjliga orsaker till ändringar i brottsstrukturen söks. Det dödliga och grova våldet minskade under perioderna vilket är förenligt med tidigare forskning, samtidigt som det milda våldet ökade. Statens inblandning i den lokala rättvisan tycks ha varit låg under alla perioder med en viss tendens till ökning under den tredje, medan kyrkans kontroll över utomäktenskaplig sexualitet ökade från mitten av 1600-talet. Den civiliseringsteori som Jarrick och Söderberg lanserat, där ökad empati är tecken på civilisering, tycks få visst stöd av denna undersökning, samtidigt som rätten tycks ha varit en konfliktlösande instans som ville upprätthålla lugnet i det lokala samhället.