Bakgrund: I Linköping byggs stadsdelen Vallastaden som är färdig för inflyttning 2017. Stadsdelen har välformulerade och visionära mål kring ekologisk och social hållbarhet och kommer att visas upp för allmänheten i ett bo- och samhällsexpo under hösten 2017.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera hur den fysiska utformningen kan få ett bostadsområdes blivande invånare att bete sig mer hållbart.Genomförande: I uppsatsen används två metoder: en textanalys och ett hypotetiskt resonemang. Teori baseras på nationalekonomisk teori, tidigare forskning fokuserar på ekologisk och social hållbarhet. Empirin hämtas från källor tillgängliga för dem som ska flytta till Vallastaden, då Vallastaden utgör uppsatsen fallstudie. Källorna utgörs av Vallastadens hemsida, dokument och beslut från Linköpings kommun och information från byggherrar och andra aktörer involverade i byggandet. I analysen möter läsaren tre hypotetiska individtyper som speglar potentiella invånare i Vallastaden.Slutsats: Uppsatsen finner att stadsplanering kan ändra individers beteenden till att blir mer hållbara. Det beror dock inte enbart på stadsdelens utformning utan också på de institutioner som bildas på olika sociala nivåer. / Background: A new district called Vallastaden in Linköping is under construction and the residents will be moving in during 2017. The district has clearly expressed and visionary goals concerning ecological and social sustainability. Vallastaden will be unveiled to the public in an exhibition during the fall of 2017.Aim: The aim of this paper is to analyse how the physical features in a residential area can make its future inhabitants behave in more sustainable ways.Completion: This paper utilizes two methods: text analysis and hypothetical reasoning. The theoretical framework is based on economic theory, the earlier studies focus on specific areas within ecological and social sustainability. The empirics are collected from sources available to the future inhabitants of Vallastaden, the residential area we have chosen to study. They include Vallastaden’s webpage, documents and resolutions from Linköping County as well as public information from the constructors and others involved in the project. The analysis introduces three hypothetical types of individuals who pose as potential inhabitants of Vallastaden.Conclusion: City planning can change human behaviour, influencing inhabitants to behave in a more sustainable manner. It does not only depend on the physical features, but also on the institutions that will be created on different social levels.Keywords: City

Att minska koldioxidutsläppen är en av vår tids stora utmaningar. Transportsektorn bidrar till ökade växthusgaser, en tredjedel av Sveriges territoriella utsläpp kommer från inrikes transporter och vägtransport ansvarar för majoriteten av utsläppen. För att ta hållbara beslut, både på individ- företags- och statsnivå, krävs en kartläggning av nuvarande utsläpp samt en utredning av alternativa möjligheter. Denna studie syftar till att utveckla ett verktyg för att uppskatta koldioxidutsläpp av personresor från fordon på väg. Målet är att verktyget ska användas av företag och privatpersoner för att kunna beräkna totala utsläpp från resor på väg samt skapa möjlighet till att ta mer hållbara beslut kopplat till körning. Studien består av två delar. Den första tar avstamp i produktutveckling för att ta fram ett koldioxidberäkningsverktyg för personbilar, taxi, buss, lastbil och motorcykel. En analys av tidigare modeller och en litteratursammanfattning görs för att ta fram grundemissioner, bränsleförbrukning, biogena utsläpp och påverkande faktor av storlek på bil och vägval. Den andra delen av studien är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer av körkortsinnehavare för att ta reda på hur hållbara beteenden och koldioxidlitteracitet kan uppnås vid användning av verktyget. En tematisk analys genomfördes för att få fram relevanta teman som kan bidra till att uppnå koldioxidlitteracitet och skapa hållbara beteenden. Resultatet är ett verktyg som kan användas för att beräkna utsläpp från vägtrafiken som bygger på verkliga faktorer. För personbilar finns fyra olika fall beroende på vad användaren har information om: bränslemängd, bränsleförbrukning, sträcka eller biltyp. Verktyget ger ett mer exakt resultat ju mer information som anges. För taxi kan användaren välja att fylla i sträcka eller kostnad. För bussar väljer användaren sträcka och län, alternativt typ av resa och län. För lastbilar skiljer verktyget på lätta lastbilar, tunga lastbilar, och tunga lastbilar med släp. Sträcka eller bränslemängd kan fyllas i av användaren. Motorcyklar delas in i mopeder och motorcyklar, även där kan användaren välja att fylla i bränslemängd eller sträcka. I den tematiska analysen uppkom 6 teman som alla antogs bidra till att uppnå koldioxidlitteracitet och hållbara beteenden: Att jämföra ger insikter, Kunskap för beslutsfattande, Individens ansvar?, Incitament på makronivå, Tekniska möjligheter och Ekonomins utmaningar och potential. Verktyget anses vara verklighetstroget för stor mängd data, eftersom snittvärden för olika faktorer används. Mängden faktorer ger ett representativt utsläpp även för en bilresa, men omständigheter som är svåra att förutsäga eller uppskatta mängden av, såsom trafik, väder eller underlag, finns inte med i verktyget eftersom det snarare skapar risk för feluppskattningar. Två förslag presenteras för utveckling av verktyget för att uppnå koldioxidlitteracitet och ett hållbart beteende hos användaren. Den första är en tågjämförelse, där användaren får välja ett land där utsläppen av en lika lång tågresa ställs mot utsläppet av användarens bilresa. Den andra är en beteendejämförelse där användaren får jämföra sin resas utsläpp om resan hade skett utan köbildning, med bättre körteknik eller utan luftkonditionering. Verktyget visar utsläppsminskningen och kostnadsminskningen. Slutsatsen är att verktyget är verklighetstroget för beräkning av tjänsteresor, och ger en rimlig uppskattning för en individuell resa. Olika människor behöver olika information och jämförelser för att förstå sina utsläpp och skapa ett hållbart beteende, därför krävs ett anpassat verktyg med olika jämförelser och förslag på förändring. / Reducing carbon dioxide emissions is one of the significant challenges of our time. The transport sector is a big contributor to increased greenhouse gases in the atmosphere. A third of Sweden's territorial emissions come from domestic transport, and road transport is responsible for the majority. The first step to reducing emissions is to map them and investigate alternative possibilities. This thesis aims to develop a tool for calculating travel emissions made by vehicles on the road. Companies and individuals should use the tool to calculate total emissions from road travel and make it possible to take more sustainable decisions about driving. To develop a useful and understandable tool, the study examines carbon literacy, which means the ability to make sustainable decisions, together with individual behaviour change for more sustainable development. The study consists of two parts. The first is product development: creating a carbon dioxide calculation tool for passenger cars, taxis, buses, trucks, and motorcycles. The background consists of an analysis of previous models and a literature search to find emission factors, fuel consumption, biogenic emissions, and influencing factors such as car size and road choice. The second part is a qualitative study built on interviews with driver's license holders to determine how to achieve sustainable behaviours and carbon literacy. A thematic analysis is done to create relevant themes. The result is a tool that can calculate emissions from road transport made on real-world factors. For cars, there are four cases depending on what the user has information about: fuel quantity, fuel consumption, distance, or car type. The tool gives a more precise result the more information the user enters. For taxis, the user can choose to fill in either distance or price. For buses, the user can choose distance and region, or travel type and region. For trucks, the tool distinguishes between light trucks, heavy trucks, and heavy trucks with trailers. The user can enter distance or fuel quantity. For motorcycles, including mopeds, the user can choose between fuel quantity and distance. The thematic analyses present six themes, all of which were assumed to contribute to carbon literacy and sustainable behaviours: Comparing create insights, Knowledge for decision-making, Individual responsibility?, Macro-level incentives, Technical opportunities, and Economical challenge and possibilities. The tool is considered true to actual emissions for a large amount of data since average values for various factors are used. The number of factors gives a representative emission value even for a single trip. However, circumstances that are difficult to predict or estimate the amount of, such as traffic, weather, or surface, are not included in the tool because it rather creates a risk of wrong estimations. The discussion results in two suggestions for the development of the tool to achieve carbon literacy and change the user's behaviour. The first is a comparison with train travel. The user gets to choose a country where the emissions of an equally long train journey are compared to the road emissions. The other one is a comparison in behaviour, where the user gets to compare the emissions if the travel had been without queuing, with better driving techniques, or without air-conditioning. The tool shows the reduction of emissions and cost. The conclusion is that the tool's result is like actual emissions when calculating business trips and gives a fair estimate for an individual journey. Various people need different information and comparisons to be able to understand their emissions and change their behaviour. Therefore, an individualized tool with different comparisons and suggestions is required to create carbon literacy and behavioural changes.

Studien undersöker hur design kan främja positiva beteendeförändringar för vuxna gamers, med fokus på hållbarhet. Gaming är den snabbast växande nöjesindustrin och med det ökar omsättningen av tillbehören gamers använder. Elektroniskt avfall är ett snabbt växande problem där användarna inte ser hur sin roll som konsumenter kan göra skillnad, samtidigt som de pressar tillverkarna till att agera mer hållbart. En designprocess påvisar hur motivation från normativ och social press kan facilitera interaktioner till att forma användarens beteenden positivt. Genom en identifierad ovilja om att förändras från både nuvarande tillverkare och konsumenter av gamingrelaterade tillbehör, påvisar studiens resultat att det inte räcker med att fokusera på hållbara alternativ för att facilitera ett hållbart beteende. Ur designprocessen framställs ett designbidrag, Kolla klockan, som exemplifierar hur en designer kan arbeta med användarbeteenden som verktyg för hållbar utveckling, istället för mer traditionella metoder som vanligtvis föreslås i en sådan process. / This study examines how design can promote positive behavioral change for adult gamers, focusing on sustainable behaviors. Gaming is the fastest growing segment within the entertainment industry and the growth is contributing to a raised number of accessories gamers consume. Electronic waste is a growing concern where the user doesn’t see themselves as a part of the problem, but at the same time pressure the manufacturers to act sustainable. A design process shows how motivation from norms and social pressure can facilitate interactions that shapes the user behavior in a positive way. By identifying an unwillingness to change from both the manufacturers and consumers of gaming accessories, the study shows that it is not enough to develop sustainable alternatives if one aims to facilitate a sustainable behavior. From the design process the study creates a design proposal, Kolla klockan, that exemplifies how a designer can work with sustainable development from the use of behavioral change as a tool to do so, instead of the more traditional methods more commonly promoted within the field of design.