I och med att konkurrensen och resandet ökat krävs det idag att aktörer inom turismbranschen hittar nya sätt att locka resenärer på. Varumärkesstrategier har därför expanderats och innefattar idag även företagets värderingar. Detta tillsammans med att konsumenterna blivit allt mer medvetna har gjort att det blivit viktigt att arbeta med hållbarhet inom turismbranschen. Samhället förväntar sig idag att företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor, vilket gör att kommunikationen kring dessa frågor är viktig. Hotellföretag bör kommunicera ut sina värderingar och hållbarhetsåtgärder både internt och externt, då även medarbetare ska vara väl medvetna om dem. Med bakgrund i detta blir det därför intressant att undersöka hur den interna och externa kommunikationen av hållbarhetsarbetet fungerar i den svenska hotellnäringen. Syftet med studien är att undersöka hur två av Sveriges största hotellkedjor arbetar med hållbarhet samt hur de kommunicerar ut detta internt och externt Studien utgår från en kvalitativ metod där primärdata samlats in via semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades är anställda hos de två hotellkedjorna som studien undersöker. Primärdata har analyserats gentemot studiens sekundärdata vilken innefattar studiens valda teorier. Både Scandic och Nordic Choice lyfter främst fram den miljömässiga dimensionen vid diskussionen kring deras hållbaretsarbete. Nordic Choice arbetar utifrån ISO14001 miljöstandarder, samt miljöprogrammet penguin och deras egna program WeCare, som även innefattar de resterande dimensionerna av hållbarhet. Scandics hållbarhetsåtgärder cirkulerar främst kring deras Svanenmärkning, vilket innefattar miljöarbete men även FN Global Compacts 10 principer som innefattar samtliga dimensioner. I den externa kommunikationen använder sig båda hotellkedjorna av både envägskommunikation som hållbarhetsrapporter och hemsida samt tvåvägskommunikation, där de för en dialog med konsumenter via sociala medier. Den interna kommunikationen skulle däremot kunna utvecklas då svar mellan respondenterna har varierat inom båda hotellkedjorna. Däremot har Nordic Choice en bättre kommunikation mellan hotellen medan det framgår att Scandic inte har någon kommunikation mellan hotellen alls.

Hållbarhet är i dagens samhälle ett alltmer viktigt ämne och berör mer än bara miljö. Medanledning av detta har konsumenter börjat ställa högre krav på företag gällande hållbarhet och ämnet kan användas fördelaktigt som en konkurrensstrategi. Däremot finns det forskning som tyder på att konsumenter inte agerar hållbart i praktiken vid resande och att det därav finns ett attityd-beteende gap kopplat till hållbarhet. Detta uppmärksammades och gav upphov till denna studie. Studien har sin utgångspunkt från ett konsumentperspektiv. Syftet var att få förståelse över konsumenters medvetenhet och attityd till hotellens hållbarhetsarbeten, samt hur medvetenhet och attityd i sin tur påverkar konsumentersbeteende vid val av hotell. Studien sökte inte efter att generalisera resultatet utan efter förståelse. Studien har använt teorierna planerat beteende, kognitiv dissonans och hedonism för att få en förståelse kring konsumentens beteende och intention. Metoden som tillämpades var kvalitativ, med hjälp av relativt ostrukturerade intervjuer i form av fokusgrupper för insamling av data. Grupperna var sex till antal med fyra deltagare i respektive grupp. Studiens resultat har visat att fastän konsumenter har en positiv attityd till hållbara åtgärder på hotell, skiftas attityden när det gäller deras egna handlingar. Konsumenter är medvetna om hållbarhet främst kopplat till miljö och visar en svag medvetenhet kring hållbara åtgärder på hotell. Vid val av hotell tar konsumenter inte hänsyn till hållbarhet utan värderar i stället pris, avstånd och kvalité. Likt andra studier som har uppmärksammat att det finns ettattityd-beteende gap kopplat till hållbarhet vid resande, indikeras det även ett gap mellan attityd och beteende vid val av hotell. Deltagarna önskar ett tydligt och konkret mått förhållbarhet på hotell, som konsumenter kan vara medvetna om och söka efter vid val av hotell. Det skulle vara intressant vid vidare forskning att undersöka ifall ett mått för hållbarhet skulle göra en skillnad, då priset är det konsumenter verkar värdera högst. Liknande, vad som skulle krävas för att göra konsumenter mer villiga att välja ett mer hållbart hotell.

Denna uppsats undersöker hur hållbarhetsbegreppet operationaliseras inom svensk planering. Hållbarhetsbegreppet är idag frekvent använt inom den fysiska planeringen genom olika policy- och visionsdokument. Samtidigt är hållbarhet ett diffust och komplext begrepp som saknar en entydig definition och definieras olika från person till person och organisation till organisation. Hur ska då kommuner förhålla sig till och använda hållbarhetsbegreppet i vägledande och styrande dokument? För att möjliggöra en undersökning av de komplexa sammanhang som omger hållbarhetsbegreppet bygger denna studie på en fallstudie av Stockholms stad där kommunala strategiska plandokument har undersökts för att se hur hållbarhetsbegreppet används. Detta genomfördes genom att dokumenten analyserades utifrån faktorer och indikatorer som identifierades ur studiens teoretiska ramverk. De faktorer dokumenten analyserades utifrån fokuserade huvudsakligen på hur hållbarhetsbegreppet operationaliserades genom dokumentet. Detta innebär hur begreppet definieras, vilka visioner och målformuleringar som presenteras, vilka utmaningar som presenteras, hur hållbarhet ska uppnås, genom vilka strategier och åtgärder samt hur dessa motiveras. Resultatet visade att hållbarhetsbegreppet är ett svårt begrepp att hantera men att det inom Stockholms stad har gjorts försök till att etablera en konsekvent operationalisering av hållbarhetsbegreppet men att detta i praktiken har fallerat. Detta visar sig genom en problematik i att översätta övergripande hållbarhetsvisioner till konkreta och applicerbara åtgärder. Detta på grund av begreppets komplexa karaktär samt att det har använts inkonsekvent mellan de olika dokumenten som analyserats. Det gick även att utläsa tendenser till att Stockholms stad använder hållbarhetsbegreppets diffusa karaktär för att förankra önskvärda planeringsprinciper. Detta då det föreslås åtgärder med hållbarhetsplanering som motivering utan att en tydlig förankring presenteras.

Hållbarhet blir allt viktigare i dagens samhälle och inte minst social hållbarhet. Denna aspekt är något som fastighetsbolag måste beakta. Inte minst påverkas fastighetsbolagets lönsamhet av social hållbarhet. I socialt utsatta områden uppstår en stor problematik, inte bara för de boende utan även förhyresvärden då det är vanligare att mer underhåll behöver göras. Detta kan exempelvis innebära reparationer vid flytt, klottersanering, renhållning av utemiljö, sabotage, städning, hantering av störningar, obetalda hyror och vakanser. Alla dessa faktorer bidrar till kostnader för fastighetsbolaget, därför blir det allt mer väsentligt att vidta trygghetsskapande åtgärder. Dessutom ur hyresgästernas perspektiv är det viktigt att de känner sig trygga och vill bo kvar. Då social hållbarhet kan anses vara ett relativt nytt ämne finns det inte nog med studier som visar effekterna av dessa åtgärder. Syftet med denna uppsats är att utöka kunskapen om sociala hållbarhetsåtgärder och dess ekonomiska effekter. Denna uppsats undersöker vilka åtgärder fastighetsbolag gör samt vilka möjligheter det finns för att skapa trygghet och bidra till social hållbarhet för sina hyresgäster. Utöver detta undersöks om det och i så fall vilka ekonomiska effekter dessa åtgärder leder till. Studien genomfördes med en kvalitativ metod, primär datainsamling verkställs genom intervjuer med åtta personer från olika fastighetsbolag. Samtliga respondenter besitter kunskaper om respektive bolags sociala hållbarhetsarbete. En kompletterande litteraturstudie har utförts med resultat från tidigare studier. Resultaten av studien indikerar att de vanligaste sociala hållbarhetsåtgärderna är att ha det helt, rent och snyggt i fastigheterna och runt omkring. Även belyses vikten vid att ha bra, fungerande belysning samt undvika mörka och trånga utrymmen. Att som hyresvärd ha en bra och nära kontakt med sinaboende hyresgäster och hela tiden visa sin närvaro och engagemang ses som ett vinnande koncept i socialt utsatta områden. Dessutom anses det betydelsefullt som fastighetsbolag att vara delaktig i eller skapa sociala projekt för hyresgästerna samt samarbeta med myndigheter och andra fastighetsägare. Resultaten av denna uppsats indikerar att sociala hållbarhetsåtgärder utförda av fastighetsbolag ökar bolagets lönsamhet såväl som välfärden i samhället och bidrar till en ökad samhällsnytta genom exempelvis lägre arbetslöshet och minskad kriminalitet. Utförda sociala hållbarhetsåtgärder bidrar till en ökad upplevd trygghet vilket ökar områdets attraktivitet, minskar antalet vakanser och leder till högre hyror och fastighetsvärden. Åtgärderna kan även minska fastighetsbolags kostnader för reparationer och underhåll, vilket bidrar till ett högre driftnetto. / Today’s society has rendered sustainability more important than ever before, including social sustainability. This aspect of sustainability is something real estate companies must acknowledge. Among other things, social sustainability affects real estate companies profitability. In socially disadvantaged areas, problems arise, not only for the tenants but also for the landlord as it is more common that more maintenance and operations need to be done. This can, for example, involve repairs during relocation, graffiti removal, upholding the outdoor environment, sabotage, cleaning, handling of disturbances, unpaid rents and vacancies. All these factors contribute to costs for the real estate company, hence making it increasingly important to take security-creating measures. In addition, it is essential that tenants feel safe and want to stay. As social sustainability is considered a relatively new topic, there are few studies which show the effects of these measures. The purpose of this thesis is to contribute to the knowledge about social sustainability and its economic effects. This essay examines what measures real estate companies take, as well as which measures exist to create security and therefore contribute to social sustainability for tenants. In addition, it is investigated whether and, if so, what economic effects these measures lead to. The study was conducted using a qualitative method, where primary data collection was done through interviews with eight people from different real estate companies. All respondents possess knowledge of theircompany’s social sustainability work. A supplementary literature study has been performed with results from previous studies. The results of this study indicate that the most frequent social sustainability measure taken is to ensure that the property is functional and esthetic. The importance of having good lighting and avoiding cramped dark spaces is also highlighted. As a landlord, having close contact with your tenants and constantly showing one’s presence and commitment is seen as a winning concept in socially disadvantaged areas. In addition, it is considered important to create social projects for the tenants and to collaborate with authorities and other property owners. The results of this thesis indicate that social sustainability measures carried out by real estate companies increase the company's profitability as well as welfare in society and contribute to an increased societal benefit through, for example, lower unemployment and reduced crime. Executed social sustainability measures contribute to an increased experience of security, which increases the area's attractiveness, reduces the number of vacancies and leads to higher rents and property values. The measures can also reduce real estate companies' costs for repairs and maintenance, which contributes to a higher operating net.