Bakgrund och problemdiskussion: Sociala och miljömässiga frågor har blivit allt viktigare i dagens samhälle. Detta har gjort att trycket har ökat på företag till att lägga mer fokus på hållbarhetsfrågor. En bransch som tidigt ville förbättra sitt rykte och redovisa hur de arbetade med dessa frågor var drivmedelsbranschen. Vissa företag väljer att spendera mer tid på grön marknadsföring än faktiska åtgärder för att minimera företagets påverkan på miljön, vilket kallas för greenwashing. En process som beskriver skillnaden mellan faktiska åtgärder och vad företaget presenterar utåt är impression management. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur impression management används inom drivmedelsbranschen, då denna bransch kritiseras för sin användning av “grön marknadsföring”. Av denna anledning vill vi även jämföra hur hållbarhetsredovisningar utformas för att se hur användandet av impression management kan skilja sig åt. Teoretisk referensram: De teorier som presenteras i denna studie är impression management, attributionsteorin, legitimitetsteorin och intressentteorin. Metod: Studien bygger på de fem ledande företagen inom drivmedelsbranschen: Statoil, Shell, St1, OKQ8 och Preem. Tre kategorier inom impression management, reading ease manipulation, attribution of performance och rhetorical manipulation, användes som grund till att göra innehållsanalyser på företagens hållbarhetsredovisningar. Resultat och analys: Resultatet presenteras med hjälp av tabeller och figurer och analyseras utifrån de tre kategorierna inom impression management, den teoretiska referensramen samt tidigare forskning. Slutsats: Av de hållbarhetsredovisningar som granskades kunde vi se att alla företag använder sig av impression management i någon form och att det går att utläsa både likheter och skillnader mellan företagen och de studerade kategorierna.

No description available.

No description available.

The awareness of social and environmental responsibility has increased among companies over the years. It has become increasingly important for companies to show the world that they are committed and do take responsibility towards communities. The clothing industry is sensitive to public opinion and has gotten critiqued for their negative impact on the environment and societies. Many companies have published their sustainability reports and disclose their sustainability activities.  Previous research is divided on why the companies voluntarily report on their sustainability. Why do companies in the clothing industry voluntarily publish their sustainability reports? What are the underlying motivations of the companies? Our suspicion was that the companies wanted to legitimize their business by imitating the competitors' sustainability activities in order to obtain legitimacy from their stakeholders. Through three interviews with sustainability managers from MQ Retail AB, Gina Tricot AB and Ellos Group AB, and content analysis of the three companies' sustainability reports, we found that the primary reason why companies choose to report on their sustainability is because they want to legitimize their business. / Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har ökat bland företagen genom åren. Det har blivit allt viktigare för företagen att kunna visa omvärlden att det är ett engagerat företag som tar sitt ansvar gentemot samhällen. Klädindustrin är känslig för kritik från samhälle som har kritiserats företagen för deras negativa inverkan på miljön och samhället. Många företag har publicerat hållbarhetsredovisningar som beskriver deras hållbarhetsarbete. Tidigare forskning är splittrad på vad som egentligen är anledningen att företag hållbarhetsredovisar. Varför väljer företagen inom klädåterförsäljare industri att frivilligt utföra samt publicera hållbarhetsredovisning? Vilka underliggande motiv finns det hos företagen? Våra misstankar kretsade kring att företagen vill legitimera sin verksamhet genom att imitera konkurrenternas hållbarhets praxis för att erhålla legitimitet från sina intressenter. Genom tre intervjuer med hållbarhetsansvariga från MQ Retail AB, Gina Tricot AB och Ellos Group AB samt en innehållsanalys av de tre företagens hållbarhetsrapporter kom vi fram till att främsta anledningen till att företagen väljer att hållbarhetsredovisa är för att de vill legitimera sin verksamhet.

Ämnet hållbarhet diskuteras ständigt i media och medvetenheten för ett globalt samhällsansvar ökar alltmer hos både konsumenter och företag. Många svenska företag bedriver idag något slags arbete med hållbarhet samt redovisar om det på olika sätt. Dock bemöts företagens hållbarhetsrapporter med viss kritik och skepticism, då somliga anser att den bara används för att skönmåla verksamheten och att den därmed inte känns trovärdig.   I syftet att öka transparensen i företags hållbarhetsrapporter, samt göra dessa jämförbara beslutade Sveriges regering den 1 december år 2016 om ett nytt lagkrav på hållbarhetsrapportering i Årsredovisningslagen. Lagkravet innebär att företag som uppfyller vissa villkor måste upplysa om specifika frågor angående deras hållbarhetsarbete. I och med lagkravet uppstår en diskussion kring vad detta får för konsekvenser. Syftet med denna studie är att undersöka vad det nya lagkravet på hållbarhetsrapportering gett för effekter och förändringar hos organisationer. Författarna ämnar att genom en kvalitativ undersökning studera hur fyra företags tidigare val och agerande inom hållbarhet samt hur deras syn på lagkravet påverkat de effekter och förändringar som lagkravet medfört. Utifrån syftet och den forskningsfråga författarna ämnar att besvara har den institutionella-, legitimitets- och intressentteorin, samt tidigare forskning inom ämnet inkluderats i studiens teoretiska referensram.   Den empiriska datan har insamlats genom intervjuer och utifrån analysen av denna indikerar det övergripande resultatet på att lagkravet inte medfört några större effekter eller några omfattande förändringar hos företagen, men de effekter och förändringar som författarna kan se är dels att hållbarhet fått en ökad uppmärksamhet i företagsledningen och styrelsen, samt att dessa fått en ökad medvetenhet om hållbarhet. Lagkravet har till viss mån medfört att hållbarhetsarbetet blivit mer integrerat i organisationernas verksamhet, att fler personer blivit involverade samt att ansvaret blivit mer utspritt. Till viss mån prioriteras rapporteringen högre då mer resurser tillsätts och arbetet med rapporten startar i ett tidigare skede samt utförs med en större noggrannhet.   Resultatet tyder vidare på att lagkravet medfört förändringar och effekter i liten utsträckning. Det tyder på att anledningen till att företagen inte ser något behov av att utvidga eller förbättra sitt arbete till följd av lagkravet är för att företagen är nöjda med sitt arbete samt anser att de idag redan arbetar i tillräcklig omfattning. Vidare indikerar resultatet på att företagens tidigare val och agerande inom området samt hur de ställer sig till lagkravet till hög grad påverkat de effekter och förändringar som kravet medfört.   Nyckelord: Lagkrav, Hållbarhetsredovisning, Effekter, Förändringar, Hållbarhetsarbete.

Syftet med studien är att utifrån ett helhetsperspektiv jämföra hållbarhetsredovisningens innehåll i statligt ägda svenska bolag genom att göra två tidsnedslag, 2016 och 2008. Studien var av kvalitativ karaktär, med en komparativ forskningsdesign. Studien baserades på litteratur och tidigare studier inom hållbarhetsrapportering, CSR och Triple Bottom Line. Som datainsamlingsmetod användes en innehållsanalys av åtta företags hållbarhetsrapporter från två separata år (2016 samt 2008). Studien visade på att en likhet mellan åren är att riktlinjerna för hållbarhetsredovisningar fortfarande inte är tillräckligt tydliga och enhetliga. En annan likhet mellan 2016 och 2008 är att intressenter är fortsatt viktiga för företagen. En skillnad som framkom är att företagen lättare kan identifiera och nå ut till sina intressenter 2016 än 2008. En annan skillnad som går att urskilja är att väsentlighetsanalyser framtagna av företagen ökar i antal från 2008 till 2016.

Inledning: Efter ett EU-direktiv infördes under år 2017 en ny lag som innebär att företag som uppfyller vissa krav måste hållbarhetsredovisa. I EU-direktivet nämns transparens som en viktig faktor.  Syfte: Syftet med studien är att med hjälp av legitimitets- och intressentteorin skapa en förståelse för hur transparens inom hållbarhetsredovisning har utvecklats i samband med det nya lagkravet för fyra svenska företag. Syftet är även att se om det finns skillnader i utvecklingen mellan två branscher.  Metod: I studien har författarna med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys studerat fyra olika företag från två olika branscher för att mäta hur transparensen i deras hållbarhetsredovisningar har förändrats i samband med införandet av lagkrav. Det har ävens gjorts en komparativ analys mellan de två branscherna för att se hur eventuella skillnader i utveckling mellan branscherna ser ut. Slutsats: Analysen visar att utvecklingen av transparens på flera sätt har utvecklats på ett positivt sätt. Tre av de fyra företagen i studien redovisar en ökning av transparens och båda branscherna visar i sin helhet på ökning av transparensen.

No description available.

Från intressenter och investerare finns ett tilltagande intresse för hållbarhet och större svenska företag måste numera publicera en hållbarhetsredovisning. Ägarstrukturen i Sverige utmärker sig med hög förekomst av ägare med röststarka aktier. Det finns indikationer på att kvaliteten på hållbarhetsredovisningar kan påverkas av olika faktorer, där ägarstruktur ingår. Syftet med studien är därför att undersöka om det föreligger ett samband mellan röststarka ägare och kvalitet i företagets hållbarhetsredovisning. En regressionsanalys över svenska noterade bolag för räkenskapsåret 2019 (n = 238) genomfördes. Kvalitet på hållbarhetsredovisning bestämdes genom en skala med 14 komponenter utifrån Global Reporting Initiative (GRI)-ramverket. Kontroll gjordes för faktorer som kan påverka hur företagen redovisar hållbarhet. Resultaten visade att röststarka ägare inte är associerat med högre eller lägre kvalitet på hållbarhetsredovisning, men det negativa sambandet var nära signifikant (p = 0,144). Svenska företag är förmodligen angelägna att redovisa hållbarhet oavsett ägarstruktur. Vidare skiljer sig sannolikt inte informationsmiljön mellan företagen i lika hög utsträckning mot övriga världen.

Syftet med studien är att undersöka om det finns ett samband mellan antalet kvinnliga styrelsemedlemmar och mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan den kritiska massan om tre kvinnliga styrelse-medlemmar och mängden hållbarhetsredovisning i svenska företag. Studiens insamlade data har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS via en korrelationsanalys och en regressionsanalys. Efter analysering av den insamlade datan kan slutsatsen dras att det finns ett positivt samband mellan antalet kvinnliga styrelsemedlemmar och mängden hållbarhetsredovisning som företag publicerar. Däremot finns inget signifikant samband mellan den kritiska massan om tre kvinnor och mängden hållbarhetsredovisning som företag publicerar.