Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression. En annan predicerade att diskrepans (upplevelsen att ens höga krav inte uppnås) korrelerar positivt med depression. Ytterligare en hypotes var att självkänsla och optimism skulle fungera som mediatorer i det sambandet. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som innehöll påståenden som mätte de nämnda variablerna. Denna enkät distribuerades till 119 elever på en gymnasieskola i Blekinge Län. Korrelationsanalyser av respondenternas svar gav i princip stöd för de första två hypoteserna. Den tredje hypotesen stöddes delvis; självkänsla medierade partiellt sambandet mellan diskrepans och depression, vilket däremot optimism inte gjorde. Sammantaget indikerar studiens resultat att adaptiv perfektionism, eller åtminstone neutral perfektionism, finns vid sidan av negativ perfektionism.

”VERKLIGHETSCHOCKEN”EN KVALITATIV STUDIE OM UTBRÄNDHET OCH DESS PÅVERKAN PÅ ARBETSPLATSENISRAA AHMADAJIN YASSINAhmad I & Yassin A. ”Verklighetschocken”. En kvalitativ studie om utbrändhet och dess påverkan på arbetsplatsen. Examensarbete i Socialt arbete 15 hp. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2016.Socialsekreterare är bland yrkesgrupperna som främst drabbas av utbrändhet. Fenomenet har blivit allt vanligare de senaste decennierna. Detta väckte därför intresset för att utforska ämnet ytterligare. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsrelaterade faktorer som bidrar till utbrändhet och hur det påverkar arbetsplatsen utifrån socialsekreterares perspektiv. För att besvara studiens syfte utfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänster inom Malmö Stad. Resultatet visade att det finns ett komplext samspel av bidragande faktorer på tre nivåer. Den första är på en individuell plan där faktorn ålder och ambitionsnivå spelar roll i förhållande till fenomenet. Problemet som uppmärksammades var att under utbildningen bildar studenter förväntningar som kolliderar med verkligheten när de möter arbetslivet. Detta sker speciellt när arbetsplatsen har dåliga förhållanden. Därigenom landar vi på organisationsnivån där intervjupersonerna upplevde höga krav, låg kontroll och brist på socialt stöd. Dåliga förhållanden innebär främst bristande stöd från chef, dålig psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Dessa organisatoriska faktorer blir ohälsosamma och bidrar till utbrändhet. Tredje nivån är könaspekten där dubbelarbete och könssegregering innebär sämre arbetsförhållanden och högre arbetsbelastning för kvinnor. Resultatet visade även att arbetsplatsen påverkas när socialsekreterare drabbas av utbrändhet eftersom att det sprider oro till kollegor vilket som skapar en ond cirkel. När socialsekreterare drabbas av utbrändhet och sjukskrivs måste kollegor täcka kvarblivna arbetsinsatserna vilket som ökar arbetsbelastningen på dem. Utöver detta upplevde socialsekreterare andra negativa påverkningar när medarbetare drabbas av utbrändhet så som sämre kvalitet på utfört arbetet, lidande klient och ekonomiska följder. Vi anser att det är av särskild betydelse att öka medvetenheten om fenomenet då det finns en risk för oss eller kommande studenter att stöta på problematiken i framtida yrket och arbetsplatsen.Nyckelord: Arbetsplats, höga krav, socialsekreterare, systemteori, utbrändhet. / ” THE REALITY CHOCK”A QUALITATIVE STUDY ABOUT BURNOUT AND ITS IMPACT ON THE WORKPLACEISRAA AHMADAJIN YASSINAhmad, I & Yassin, A.” The reality chock”. A qualitative study about burnout and its impact on the workplace. Degree project in Social Work 15 credits. Malmö. University: Faculty of health and society. Department of Social Work, 2016. Social workers are among the professions who suffer the most due burnout. The phenomenon is becoming increasingly frequent recent decades. This aroused interest to explore the subject further. The aim of this study was therefore to examine work related factors that contribute to burnout and how it affects the workplace based on social workers’ perspective. Six semi-structured interviews were made with social workers in Malmo cities social services to answer the aim of the study. The result indicates that there is a complex interaction of contributing factors on three levels. The first is on an individual plan illustrating the factor age and level of ambition as contributing to burnout. The problem that they drew attention to is that during the studies the students create expectations that collide with the reality when they meet the work life. This happens especially when the workplace has bad conditions. Thereby we land on the organizational level where social workers are experiencing high demands, low control and lack of social support. Bad conditions are due the interviewed social workers mainly a workplace with lack of support from manager, bad psychosocial working environment and high workload. This conditions characteristics as unhealthy and organizational factors contributing to burnout. Third level is the gender dimension where double work and the fact that women dominate social work mean worse working conditions and higher workload. The result also showed that the workplace affects when social workers suffer by burnout because it spreads concern through the colleagues, which creates a vicious circle. Colleagues have to cover the work tasks when the social worker suffers due burnout and stays at home on sick leave, which increase the burden on them. Inferior quality, client suffering and economic consequences was also an influence that social workers experienced because of burnout. Thereby we consider that it is of essential importance to increase awareness about the phenomenon because of the risk that next students or we encounter this problem in future profession and workplace. Keywords: Burnout, high demands, social worker, system theory, workplace.

Background: High demands are being placed on the preschool teacher in the preschool profession today. The conditions why preschool teachers' should be able to offer a good pedagogical activity is the work team's ability to cooperate together and also a pleasant working environment. Objective: This study aims to increase knowledge of preschool teachers' experiences of their work environment, how it affects them and what is perceived to promote a good working climate. Method: The study was conducted with qualitative interviews of six preschool teachers in the same municipality. The only requirement was that all preschool teachers were legitimized. Results: The analysis resulted in three categories: Preschool's everyday life, physical working environment and psychosomatic work environment. The result of these categories is that preschool teachers' experienced increased work tasks, large children's groups and a lack of time, which resulted in the workload being perceived as high This affects the preschool teachers' satisfaction in the work in the form of stress and a feeling of inadequacy. Despite a high workload in the profession, the result shows that all preschool teachers' felt that they had chosen the right occupation in view of the freedom of work and the children's contributing joy. Conclusions: The conclusions of this study shows that there are high demands on preschool teachers' today, but that the joy for the work and the preschool children is what contributes to the preschool teachers still remaining in the profession. / Mycket talar för att det idag ställs höga krav på förskolläraren i förskolläraryrket. Grunden för att förskollärarna ska kunna erbjuda en god pedagogisk verksamhet är beroende av arbetslagets förmåga att samarbeta tillsammans och att en trivsam arbetsmiljö råder på arbetsplatsen. Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares upplevelser av sin arbetsmiljö, hur det påverkar dem och vad som upplevs främja ett gott arbetsklimat.  Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, där sex förskollärare i samma kommun intervjuades. Kravet i studien var att deltagarna var legitimerade förskollärare. Resultatet av förskollärarnas upplevda arbetsmiljö visar att det råder höga krav på förskollärarna idag. Förskollärarna upplevde ökade arbetsuppgifter, stora barngrupper och brist på tid vilket resulterade i att arbetsbelastningen upplevdes som hög. Detta påverkade förskollärarnas tillfredställelse i arbetet i form av stress och en känsla av otillräcklighet. Vidare visade resultatet att en positiv inställning, ett bra samarbete och möjligheten till egen utveckling gynnar både förskollärarens arbetsglädje och arbetsklimatet i verksamheten. Trots en hög arbetsbelastning i yrket visar resultatet att samtliga förskollärare kände att de valt rätt yrke på grund av arbetets frihet och barnens avsmittande glädje.  Slutsatserna av studien visar att det råder höga krav på förskolläraren i förhållande till de upplevda resurserna. Den positiva inställning i arbetet och förskollärarens inflytande över sin arbetssituation kan betraktas som gynnande för både arbetsglädjen och arbetsklimatet. Slutsatsen av studien visar att glädjen för arbetet och barnen är det som bidrar till att förskollärarna fortfarande finner motivation i yrket.