Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster. Detta innebär att det trådbundna höghastighetsbredbandet måste byggas ut för att nå fler. Det kan göras på flera olika sätt och med flera olika tekniker. Den här uppsatsen fokuserar på tekniker som utgör LAN (Local Area Network). Teknikbeskrivningen av uppsatsen utgör en grund för huvuddiskussionen vilken behandlar teknikernas olikheter vad gäller installationskostnader och andra samhällsekonomiska mervärden, som exempelvis miljö och allmän smidighet och lämplighet. Ur detta resonemang besvaras uppsatsens huvudfråga om vilken accessteknik som skall väljas vid en installation i ett flerbostadshus från fastighetsägarens perspektiv. Priset för abonnenten är direkt kopplat till hur kostsam en installation blir varpå både fastighetsägaren och de boende (abonnenterna) borde sträva efter att få bästa produkt för lägsta pris. Detta är dock något som sällan uppfylls eftersom affärsupplägg och avtalsstruktur innebär att installationer görs gratis för fastighetsägaren medan abonnenterna får bära merkostnaden. Av de tre LAN teknikerna, det vill säga FTTH, FTTB via Cat 5/6 och Q-lan, är det idag bäst för fastighetsägaren att installera Q-lan. Q-lan innebär att behovet av bandbredd i dagsläget och den överskådliga framtiden är säkrat till en låg kostnad. Samtidigt blir installationen av Q-lan estetiskt snyggare och mer välplacerad i lägenheten eftersom accesspunkter blir via kabeltvuttagen. Placeringen i lägenheten är, med FTTH och FTTB via Cat 5/6, sämre och innebär att modemet placeras i lägenhetens hall. FTTB via Cat 5/6 innebär högre kostnad än Q-lan medan bandbredden har en begränsning. För FTTH finns det nära obegränsade utvecklingsmöjligheter vad gäller bandbredd men installationen blir  mycket kostsam. FTTB via Cat 5/6 rekommenderas inte. Dock kommer FTTH att uppfylla framtidens ökade behov men till en hög kostnad.

Allt sedan internet gjorde sitt intåg i världens hem har tjänsterna blivit alltmer resurskrävande. Denna utveckling kommer att fortsätta. Trådbundna abonnenter har gått från att surfa via långsamma modem till att behöva höghastighetsbredband. Abonnenter som valt mobilt bredband som anslutningsteknik har ökat lavinartat. Dessvärre kommer inte den mobila tekniken att leva upp till framtidens allt större krav på bandbredd eftersom anslutningen är för okontinuerlig för tyngre streamade tjänster. Detta innebär att det trådbundna höghastighetsbredbandet måste byggas ut för att nå fler. Det kan göras på flera olika sätt och med flera olika tekniker. Den här uppsatsen fokuserar på tekniker som utgör LAN (Local Area Network). Teknikbeskrivningen av uppsatsen utgör en grund för huvuddiskussionen vilken behandlar teknikernas olikheter vad gäller installationskostnader och andra samhällsekonomiska mervärden, som exempelvis miljö och allmän smidighet och lämplighet. Ur detta resonemang besvaras uppsatsens huvudfråga om vilken accessteknik som skall väljas vid en installation i ett flerbostadshus från fastighetsägarens perspektiv. Priset för abonnenten är direkt kopplat till hur kostsam en installation blir varpå både fastighetsägaren och de boende (abonnenterna) borde sträva efter att få bästa produkt för lägsta pris. Detta är dock något som sällan uppfylls eftersom affärsupplägg och avtalsstruktur innebär att installationer görs gratis för fastighetsägaren medan abonnenterna får bära merkostnaden. Av de tre LAN teknikerna, det vill säga FTTH, FTTB via Cat 5/6 och Q-lan, är det idag bäst för fastighetsägaren att installera Q-lan. Q-lan innebär att behovet av bandbredd i dagsläget och den överskådliga framtiden är säkrat till en låg kostnad. Samtidigt blir installationen av Q-lan estetiskt snyggare och mer välplacerad i lägenheten eftersom accesspunkter blir via kabeltvuttagen. Placeringen i lägenheten är, med FTTH och FTTB via Cat 5/6, sämre och innebär att modemet placeras i lägenhetens hall. FTTB via Cat 5/6 innebär högre kostnad än Q-lan medan bandbredden har en begränsning. För FTTH finns det nära obegränsade utvecklingsmöjligheter vad gäller bandbredd men installationen blir mycket kostsam. FTTB via Cat 5/6 rekommenderas inte. Dock kommer FTTH att uppfylla framtidens ökade behov men till en hög kostnad.

För att uppnå ett långsiktigt hållbart samhälle krävs ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Ett sätt att uppnå hållbarhet är genom digitalisering, men detta förutsätter att det finns robust och framtidssäker infrastruktur. Detta examensarbete syftar till att bidra med ökad kunskap om de möjligheter som kan skapas med hjälp av höghastighetsbredband genom fiber, samt att påvisa hur fiberutbyggnaden kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att besvara de tre frågeställningarna ”Vilka möjligheter skapar höghastighetsbredband genom fiber?”, ”Vilka utmaningar finns för fiberutbyggnaden?” och ”Hur ska Sveriges kommuner arbeta för att underlätta fiberutbyggnaden och bidra till ett hållbart samhällsbyggande?” är målet att utreda olika lösningar för att uppnå hållbar samhällsplanering och samhällsbyggande genom digitalisering. De metoder som har valts för att framställa denna rapport är litteraturstudier, intervjuer, mailkontakt och möten med ett antal olika personer med olika positioner och roller inom offentlig sektor. Största delen av rapportens innehåll baseras på litteraturstudier från Sverige. Andra metoder som har tillämpats kompletterar litteraturstudien. Resultaten visade att höghastighetsbredband skapar nya möjligheter och bättre förutsättningar för vård och omsorg, utbildning, ökad tillväxt, minskad klimatpåverkan samt ekonomiska besparingar för privatpersoner och näringsverksamhet. Av resultaten framkom även att det finns ett antal faktorer som kan hindra utvecklingen av en effektiv utbyggnad av höghastighetsbredband. En utmaning är att skapa gemensam och enhetlig tillståndsprocess för marktillträde i Sveriges olika kommuner med olika geografiska skillnader och olika förutsättningar. En annan utmaning är att det saknas tillräcklig samverkan och samordning mellan olika offentliga myndigheter. Ökad samordning mellan olika interna funktioner, samt i vilken grad offentliga myndigheter samplanerar infrastrukturarbeten är viktiga delar för att lösa dessa utmaningar. Vidare är implementering av digitala system för hantering av kommunala tillståndsprocesser en effektiv lösning för att främja en hållbar samhällsutveckling. Slutsatsen av arbetet är att dagens och framtidens samhälle är beroende av välfungerande IT-infrastruktur. Det finns många hinder och utmaningar på vägen som måste lösas innan en hållbar samhällsutveckling kan uppnås. Med rätt planering, strategiskt arbete och helhetstänk kan dessa utmaningar omvandlas till helt nya möjligheter. / In order to achieve a long-term sustainable society, it requires ecological, economic and socially sustainable development. One way of achieving sustainability is through digitization, but this requires robust and future-proof infrastructure. This thesis aims to contribute to increased knowledge about the possibilities that can be created by using high-speed broadband through the fiber, as well as demonstrating how the development of fiber can contribute to sustainable development. By answering the three research questions "What opportunities create high-speed bandwidth through fiber?", "What challenges are there for fiber expansion?" and "How will Sweden's municipalities work to facilitate the fiber expansion and contribute to sustainable community building?" the goal is to investigate different solutions for achieving sustainable social planning and community building through digitization. The methods chosen to meet the objectives are literature studies, interviews, mail contacts and meetings with a number of different people with different positions and roles in the public sector. The majority of this report's content is based on literature studies from Sweden. Other methods that have been applied complement the literature study. The results showed that high-speed broadband creates new opportunities and better conditions for care and education, increased growth, reduced climate impact and economic savings for individuals and business. The results also revealed that there are a number of factors that could hinder the development of an efficient expansion of high-speed broadband. One challenge is to create a common and unified permission process for land access in Sweden's different municipalities, with different geographic differences and different conditions. Another challenge is that there are insufficient cooperation and coordination between different public authorities. By increasing coordination between various internal functions, as well as the extent to which public authorities jointly plan the infrastructure work is key components in addressing these challenges. Furthermore, implementation of digital systems for managing municipal permission processes is an effective solution for promoting sustainable social development. The conclusion of this thesis is that today's and tomorrow's society is dependent on well-functioning IT-infrastructure. There are many obstacles and challenges that must be solved before sustainable development can be achieved. With proper planning, strategic work, and a holistic thinking these challenges can be transformed into new possibilities.