Sedan uppstarten av Sverigeförhandlingen 2014 har diskussionen kring infrastruktursatsningar i Sverige präglats av en ny höghastighetsbana vars syfte är att sammankoppla landets tre storstäder. Sverigeförhandlingens slutrapport (SOU 2017:107) visar på att den tidsmässiga aspekten har varit en ledande faktor vid potentiella spårdragningar, där ett begränsat antal stopp har framhävts som den bästa lösningen för att spara tid. Konsekvenserna blir dock att majoriteten av de svenska kommunerna hamnar utan direkt anslutning till höghastighetsbanan. Tidigare forskning har visat att rörelse och mobilitet är en central del av människors vardagsliv; för att kunna ta oss till arbetet, träffa familj och vänner med mera. Koppling mellan mobilitet och vardag är intressant då tidigare forskning traditionellt sett har tittat på ekonomiska aspekter, spatial rättvisa och klimatfrågor gällande höghastighetståg. Höghastighetstågens inverkan på vardagslivet samt hur orter som blir utan en direkt koppling till tågen påverkas, är mindre utforskat. Därmed skall denna uppsats fylla en identifierade kunskapslucka gällande vardagslivsperspektivet i samband med planeringen av höghastighetsjärnvägar. Uppsatsen avser utreda hur planerare och politiker ser på vardagslivet och hur diskursen är strukturerad. Inom en socialkonstruktivistisk ram och med en diskursteoretisk ansats analyseras diskursen kring vardagsliv bland planerare och politiker i Ljungby ur ett mobilitetsperspektiv. Studiens empiri utgörs av intervjuer och plandokument. Under analysen framgår det att diskursen kan uppfattas som spretig där flera mindre och ingående diskurser utgör mobilitets- och vardagslivsdiskursen i Ljungby. I stora drag kretsar den kring begreppen kollektivtrafik, mobilitet och infrastruktur. Olika teknologiska möjliggörare såsom bilen, E4:an eller höghastighetsbanan har en stor inverkan på vardagslivet i Ljungby med tanke på kommunens utmaningar med kollektivtrafik och geografiska förhållanden. Samtidigt är det inte möjligt att helt fastställa en konstant definition kring mobilitets- och vardagslivsdiskursen i kommunen. Detta beror på att perspektiv, åsikter och uppfattningar är i ständig förändring och så även diskurser. Därför är syftet med uppsatsen att kartlägga denna diskursiva kamp. / Since the start of Sverigeförhandlingen in 2014, the discussion about infrastructure investments in Sweden has been characterized by a high-speed railway with the purpose of connecting the country's three major cities. Sverigeförhandlingens final report (SOU 2017: 107) concludes that the time aspect has been a leading factor in potential rail routes, where a limited number of stops has been highlighted as the best solution to save time. As a result, the majority of Swedish municipalities will end up without a direct connection to the high-speed railway. Previous research has presented movement and mobility as a central part of people's everyday lives, to be able to take us to work, meet family and friends, and so on. The link between mobility and everyday life is interesting as previous research has traditionally looked at economic aspects, spatial justice, and climate issues regarding high-speed trains. The impact of high-speed trains on everyday life and how cities without a direct connection to the trains are affected are less explored. Thus, this thesis aims to fill this identified knowledge gap regarding the everyday life perspective in connection to the planning of high-speed railways. The thesis intends to investigate how planners and politicians view everyday life and how the discourse is structured. Within a social constructivist framework and with a discourse theoretical approach, the discourse on everyday life among planners and politicians in Ljungby is analyzed from a mobility perspective. The empirical study consists of interviews and planning documents. During the analysis, it appears that the discourse can be perceived as scattered, where several smaller and in-depth discourses constitute the discourse of mobility and everyday life in Ljungby. Broadly speaking, it revolves around the concepts of public transport, mobility, and infrastructure. Various technological enablers such as the car, the E4, or the high-speed railway have a major impact on everyday life in Ljungby, given the municipality's challenges with public transport and geographical conditions. At the same time, it is not possible to fully establish a constant definition of the discourse of mobility and everyday life in the municipality because perspectives, opinions, and perceptions are constantly changing and so are discourses. Therefore, the purpose of the thesis is to map out this discursive struggle.

I denna studie har olika transportmedel undersökts och jämförts med avseende på faktorerna hållbarhet, restid, kostnad och komfort på sträckan Stockholm-Köpenhamn. Detta för att avgöra vilket transportmedel som bör satsas vidare på samt vilket som borde prioriterasutifrån både ett samhällsperspektiv och från individens perspektiv. De transportmedlen som undersökts är tåg, höghastighetståg, flyg, elflyg, bil och elbil. Mycket vikt har lagts ned på beräkningen av batteriproduktionens utsläpp. Detta för att bättre kunna avgöra elflygets och elbilens hållbarhet jämfört med de mer konventionella transportmedlen. Resultaten från denna studie visar att elbilen är det transportmedel som orsakar minst utsläpp av CO2e/sätes km i form av 2,9 gram, tätt följt av höghastighetståg med 3,2 gram och vanligt tåg med 5,5 gram. Elflyget hade nästan tre gånger så mycket utsläpp per säteskm som tåget, medans vanligt flyg var klart sämst med 125 gram. Vad gäller restid från dörr till dörr var det höghastighetståget som var snabbast med 260 minuter. Flyget var 20 minuter långsammare medans elflyget var 55 minuter långsammare. Bil och elbil var klart långsammast med 485 minuter. Elbilen var däremot klart billigast meden kostnad per passagerare på 332 kr medan flyget och elflyget var dyrast med en kostnad på 2 594 kr och 2 161 kr respektive. När komforten analyserades användes bland annat upplevd restid. Utifrån dessa siffror samt andra faktorer avgjordes det att tåget och höghastighetståget hade bäst komfort. Utifrån dessa resultater samt analyser av andra aspekter av hållbarhet såsom arbetsvillkor, utsläpp av farliga ämnen och användning av naturresurser har studien kommit fram till att tåget och speciellt höghastighetståget är det bästa alternativet. Då batteriindustrin brister på många punkter inom hållbarhet bör framtida satsningar ske på grönare alternativ som undviker batterier helt och hållet.

Several of the bridges along the Bothnia railway line do not fulfill the requirements regarding vertical accelerations that are stated in current design codes. The acceleration of the bridges needs to be reduced, in order to make the Bothnia line suitable for high speed railway traffic. The aim with this thesis is to investigate if it is possible to reduce the vertical acceleration of insufficient bridges to an acceptable level by using post-installed dampers. The expectation was that this method could have major economic advantages compared to other rehabilitation methods. Five different bridges with post-installed dampers were simulated in verified MATLAB codes. The simulations were performed for two cases for each bridge: one where the eccentricities between the attachment of the damper and the centre of gravity of the bridge cross section was taken into consideration, and one where the influence from the eccentricities was excluded. The results showed that it is fully possible to reduce the acceleration to an acceptable level with the use of external damper configurations. It was also shown that the eccentricities of the bridges had a high impact in this kind of simulations. Furthermore, some supplementary investigations regarding the location and position of the damper, were done as well. Finally, a brief analysis and discussion regarding the practical implementation of the post-installed was performed. One challenge is to anchor the damper and take care of the resulting forces in a favourable and safe way. / Flertalet broar längs med Botniabanan uppfyller inte de krav som ställs på de vertikala accelerationsnivåerna i gällande dimensioneringsnormer. Dessa accelerationer måste reduceras för att göra Botniabanan tillgänglig för trafik med höghastighetståg. I denna uppsats undersöks det huruvida det är möjligt att sänka accelerationen i bristfälliga broar med hjälp av eftermonterade externa dämpare. Förväntningen var att denna metod skulle ha stora ekonomiska fördelar gentemot andra upprustningsmetoder. Fem broar med eftermonterade dämpare har simulerats i verifierade MATLAB-koder. Simuleringarna utfördes på två olika sätt för varje bro: i en kod togs eccentriciteten mellan dämparinfästningen och tyngdpunktslinjen för bron i beaktande, och i den andra koden försummades all inverkan av eccentriciteten. Resultatet från simuleringarna visade att det är fullt möjligt att reducera accelerationerna till en acceptabel nivå med hjälp av externa dämpningskonfigurationer. Eccentriciteten visade sig även ha stor inverkan på resultatet i denna typ av simulering. Dessutom utfördes några kompletterande undersökningar gällande längd, position och vinkel på dämparen. Slutligen analyserades och diskuterades den praktiska implementeringen av de eftermonterade dämparna. En utmaning är att förankra dämparna och föra ner de resulterande krafterna på ett fördelaktigt och säkert sätt.

In this thesis, the influence of soil-structure interaction (SSI) of end-frame bridges for high-speed railways was studied. Impedance functions, representing the SSI, was calculated and analyzed. The impedance functions were applied to end-frame bridge models which were analyzed for use in HSR. A new high-speed railway link is currently being planned in Sweden by the Swedish Transport Administration (Trafikverket). \textit{Ostl\"{a}nken} is planned to run between the cities of Stockholm and Link\"{o}ping with a maximum speed limit of 320km/h. As high-speed traffic induces high dynamic impact on bridges, dynamic analysis to ensure safety and passenger comfort is needed according to Eurocode. Thus, there is a demand of dynamically safe bridges that are also cost-effective. One cost-effective bridge is the soil integrated end-frame bridge, however, there are no design advice in Eurocode today on how to take SSI into consideration. The aim of the thesis has therefore been to investigate if the influence of SSI on end-frame bridges for HSR. This thesis was executed using the frequency domain approach to solve dynamic problems in finite element software. Furthermore, impedance functions have been obtained representing the SSI. Impedance functions take dynamic stiffness and dynamic damping into consideration where the damping consists of two parts: material damping and radiation damping due to energy dissipation in the form of elastic waves. To limit the model size, an absorbing region (AR) was used to mitigate waves originating from the source. The accuracy of impedance functions is dependent on several parameters and demands a great computational capacity to reach, mostly governed by the radiation condition. A parameter study of impedance functions was conducted, including parameters such as geometry, modulus of soil and detail levels. The impedance functions were then attached to bridge models on which trains modelled as moving point loads were applied. Envelopes of the acceleration and displacements have been presented and analyzed. Shear strain checks were made in order to verify the assumption of linear-elastic material behavior of the embankment. By using SSI in form of impedance functions attached to bridge models, numerical results show a great reduction of vibrations in models. The study suggests that a large end-frame, either long or high or both, may reduce acceleration as well as displacements. A stiffer embankment material may further reduce vibrations. Shear strain checks confirm that the assumption of linear-elastic soil behavior was true. / I det här exjobbet har påverkan av jord-struktur interaktion (soil-structure interaction - SSI) av ändskärmsbroar för höghastighetsbana blivit studerat. Impedansfunktioner som representerar SSI har beräknats och analyserats. Impdansfunktionerna har sedan applicerats på bromodeller och analyserats för höghastighetstrafik. Sveriges första höghastighetsbana håller just nu på att planeras av Trafikverket. Ostlänken kommer att bli den första delen och är planerad att gå från Stockholm till Linköping med en högsta hastighet av 320 km/h. Då höghastighetstrafik introducerar stor dynamisk på verkan på broar behövs dynamisk analys genomföras enligt Eurocode för att kunna säkerställa broarnas säkerhet och komfortkrav. Därför finns idag ett behov av dynamiskt säkra broar som också är kostnadseffektiva. En typ av kostnadseffektiv bro är den med jord integrerade ändskärmsbron. I dagens Eurocode finns dock inga konstruktionsråd vad gäller jord-struktur interaktion av ändskärmarna. Målet med detta examensarbete har därför varit att undersöka påverkan av SSI och besluta huruvida användandet av ändskärmsbron på höghastighetsbanor är legitimerat, eller om den ska undvikas. Det här examensarbetet har utgått från att lösa dynamiska problem i frekvensdomänen med hjälp av FEM. Impedansfunktioner som representerar jord-struktur interaktionen har tagits fram. Impedansfunktioner tar dels hänsyn till dynamisk styvhet och dels dynamisk dämpning. Den dynamiska dämpningen består av två delar; den första är materialdämpning och den andra är vågdämpning där energi dissiperar i vågform. För att begränsa FE modellens storlek har en absorbing region tillämpats för att absorbera vågorna vid randen. Impedansfunktionernas konvergens beror på flertalet parametrar och kräver en hög datakapacitet för att fås, mestadels beroende av radiatorvillkoret. En parameterstudie utfördes för att kunna analysera sensitiviteten hos impedansfunktionerna. Vidare applicerades dessa impedansfunktioner på skal- och balk-bromodeller på vilka HSLM laster påfördes. Skjuvtöjningskontroller gjordes för att verifiera att antagandet om linjärelastiskt materialbeteende var korrekt. Genom att ta hänsyn till SSI i form av impedansfunktioner tyder numeriska resultat på att vibrationer kan reduceras i hög grad. Envelopper visar att en stor ändskärm, antingen lång, hög eller bådadera, kan reducera accelerationer liksom förskjutningar. En styvare bank kan ytterligare reducera vibrationer.

At the moment of writing, an expansion of the Swedish railway network has started, by constructions of new lines for high-speed trains. The aim is to create a high-speed connection between the most populous cities in Sweden - Stockholm, Göteborg and Malmö, and the rest of Europe. Thereby, the likelihood of faster, longer and heavier foreign trains crossing the Swedish lines is increased. However, this could be problematic since the dynamic response in railway bridges and, consequently, the risk of resonance increases with increasing train speeds. Bridges are usually designed based on contemporary conditions and future requirements are rarely considered, due to e.g. cost issues. Prospectively, the dynamic performance of existing bridges may become insufficient. Hence, the current expansion of the high-speed railway network results in an increased demand of innovative design solutions for new bridges and cost-efficient upgrading methods for existing lines. The aim of the present thesis is to propose a vibration mitigation strategy suitable for new and existing high-speed railway bridges. The main focus is a retrofit method with fluid viscous dampers installed between the bridge superstructure and the supports, which is intended to reduce the vertical bridge deck acceleration below the European design code limits. Furthermore, the intention is to investigate the efficiency of such a system, as well as to identify and analyse the parameters and uncertainties which could influence its functionality. In order to examine the applicability of the proposed retrofit, case studies, statistical screenings and sensitivity analyses are performed and analysed. Two different models, a single-degree-of-freedom system and a finite element model, are developed and compared. From the different models, it is possible to study the influence from the damper parameters, the variability of the material properties and different modelling aspects on the bridge response. After the installation of the fluid viscous dampers, it is found that the acceleration level of the bridge deck is significantly reduced, even below the design code requirements. / I skrivande stund har en utbyggnad av det svenska järnvägsnätet initierats. Målet är att skapa en höghastighetsanslutning mellan de folkrikaste städerna i Sverige - Stockholm, Göteborg och Malmö, och vidare ut i Europa. Därmed ökar sannolikheten att snabbare, längre och tyngre utländska tåg korsar de svenska järnvägslinjerna. Dock kan detta bli problematiskt i och med att järnvägsbroars dynamiska respons och, följaktligen, risken för resonans ökar med ökad tåghastighet. Broar dimensioneras ofta utifrån nuvarande förutsättningar och hänsyn tas sällan till framtida hållbarhetskrav, exempelvis p.g.a. kostnadsbesparingar. Ur ett framtidsperspektiv kan därför det dynamiska beteendet hos befintliga broar komma att bli otillräckligt. Utbyggnaden av höghastighetsnätverket ökar därmed behovet av innovativa konstruktionslösningar för nya broar och kostnadseffektiva uppgraderingsmetoder för befintliga sträckor. Syftet med föreliggande avhandling är att föreslå en metod för att minska de vibrationsnivåer som kan uppstå i både nybyggda och befintliga järnvägsbroar för höghastighetståg. Huvudfokus är en eftermonteringsmetod med viskösa dämpare, som har installerats mellan brons överbyggnad och landfästen, för att minska brobanans vertikala acceleration under gällande europeiska dimensioneringskrav. Vidare avses att undersöka effektiveteten av ett sådant system, samt att identifiera och analysera de parametrar och osäkerheter som kan påverka dess funktionalitet. Fall- och parameterstudier, samt statistiska metoder används och utvärderas för att undersöka tillämpbarheten av den föreslagna vibrationsdämpningsmetoden. Två olika modeller, ett enfrihetsgradssystem och en finit elementmodell, har skapats och jämförts. Utifrån dessa modeller kan påverkan av dämparens parametrar, variabiliteten hos materialegenskaperna och behandlingen av olika modelleringsaspekter studeras. Från resultaten är det tydligt att brobanans accelerationsnivå avsevärt reduceras efter monteringen av viskösa dämpare, till och med under dimensioneringskraven. / <p>QC 20170425</p>