Införandet av New Public Management i den offentliga sektorn har för första linjens chefer,benämnda som enhetschefer i denna studie, inneburit en ökad byråkrati och minskad kunskap inom hantering av olika arbetsuppgifter. Detta bland annat inom arbetet kopplat till personalärenden. På så sätt ökar värdet av ett gott samarbete och en god relation med HR-avdelningen och dess HR-partners. Studiens syfte avser att skapa förståelse kring enhetschefers upplevelse av relationen till sin HR-partner och vilka faktorer som ligger till grund för en högkvalitativ arbetsrelation. Studien ämnar att ta reda på vilka kriterier enhetschefer anser bör finnas i en högkvalitativ arbetsrelation samt på vilket sätt relationen mellan enhetschefer och deras HR-partners kan definieras som en högkvalitativ arbetsrelation. Alternativt vad som behöver utvecklas för att relationen skall definieras som en högkvalitativ relation. Genom en kvalitativ metod intervjuades enhetschefer inom en offentlig verksamhet. Semi-struktureradeintervjuer användes för att undersöka deras upplevelser av relationen till deras HR-partners. Genom en tematisk analys kunde ett resultat presenteras. Resultat visade att relationen idag ärgod, men är inte av en högkvalitativ karaktär. Relationen innehåller ömsesidig respekt ochempati som ger psykologisk trygghet till medlemmarna i den men det finns hinder för utvecklingen av relationen. Det handlar om att fylla ett behov för ett individ- och verksamhetsanpassat arbete som i dag saknas i relationen. Då relationer är dynamiska och en uppfattning om vad god kvalité innebär är individuellt kan relationer lätt få fel förutsättningar för att fungera. Genom att arbeta mot en tydligare målbild för vad arbetet skall bidra till samt vad relationen betyder för de olika parterna kan en högkvalitativ relation lättare uppnås. / The introduction of New Public Management in the public sector has meant increased bureaucracy and reduced knowledge in handling various tasks for first-line managers referred to as unit managers in this study. This, among other things, in work linked to personnel matters. In this way, the value of good collaboration and a good relationship with the HR department and its HR partners increases. The purpose of the study is to create an understanding of unit managers' experience of the relationship with their HR partner and the factors that form the basis for a high-quality working relationship. The study aims to find out what criteria unit managers believe should exist in a high-quality working relationship and in what way the relationship between unit managers and their HR partners can be defined as a high-quality working relationship. Alternatively, what needs to be developed for the relationship to be defined as a high-quality relationship. Through a qualitative method, unit managers in thepublic sector were interviewed. Semi-structured interviews were used to examine their experiences of the relationship with their HR partners. Through a thematic analysis, a result could be presented. Results showed that the relationship today is good, but is not of high-quality nature. The relationship contains mutual respect and empathy that gives psychological security to its member. There are obstacles to the development of the relationship that is about filling a need for individual and business-adapted work that is currently lacking in the relationship. As relationships are dynamic and perception of what good quality means is individual, relationships can easily have the wrong conditions to function. By working towards a clearer goal picture for what the work is to contribute to and what the relationship means for the various parties, a high-quality relationship can be more easily achieved.

Access to affordable high-quality health care solutions is a global challenge, especially in emerging markets where health care systems are the most resource constrained. The socio-economic benefits of investing in health care are considerable, especially in terms of improvement of life quality and economic development. This creates a strong demand for efficient health care delivery models with good health outcomes. In particular, health programs targeting children in their formative years can have a longlasting effect on the children’s and their families’ lives. In India, which has one of the highest burdens of disease in the world, many states lack adequate school health programs. To address this need, the NICE Foundation has developed a school health program that provides free health care to over 200,000 children. The NICE Foundation has experienced a great interest in their school health model and thus aims to expand their operations. This study analyses the characteristics of the school health program in order to identify future opportunities and to provide strategic advice for the expansion of the NICE Foundation School Health Program. / Tillgång till prisvärd och högkvalitativ sjukvård är en global utmaning, i synnerhet i tillväxtländer där sjukvårdssystemen  är mycket  resursbegränsade.  De socio-ekonomiska  fördelarna  av att investera  i sjukvård  är avsevärda,  med förbättrad  livskvalitet  och ekonomisk  utveckling  som följd.  Det  finns  därför  en  stor  efterfrågan  på  effektiva  hälsomodeller  som  renderar  goda hälsoresultat.   Särskilt  hälsoprogram   som  är  inriktade  på  barn  i  deras  formativa  år  har dokumenterats ge långtgående positiva effekter för individerna och samhället. I Indien, som har en  av  de  högsta  nivåerna   av  sjukdomsbörda   i  världen,   saknar  många  av  delstaterna skolhälsoprogram.   För   att   addressera   detta   behov   har   NICE   Foundation   utvecklat   ett skolhälsoprogram   som  i  nuläget  erbjuder  gratis  sjukvård  för  över  200  000  barn.  NICE Foundation  skolhälsomodell  har  fått  mycket  positiv  respons  och  organisationen  ämnar  att expandera  programmet.  Denna  studie  analyserar  NICE  Foundation  skolhälsomodell  för  att identifiera framtida möjligheter samt för att tillhandahålla strategiska råd för expansion.

Skolinspektionen (2014) presents numerous weaknesses in the Swedish technology education in primary school. Their main message is that technology is a subject that must be made visible in Swedish primary schools. They also point out the fact that technology lessons contain too much practical work in relationship to the amount of discussion. To achieve highly effective technology teaching some areas must be improved. The purpose of this study is to contribute to the understanding of what effective technology teaching really is and how it may give pupils an opportunity to develop their problem-solving skill. This was researched through interviews with teachers teaching technology at a school with promising conditions to represent effective technology teaching. The result shows the importance of high quality teacher education, collegiality, functioning material management, efficient usage of time and an awareness of what kind of structure pupils should face in the technology education. Technology education with too much structure confines the pupils’ ability to be creative while solving problems. Teacher competence is crucial when actualizing effective technology teaching and including discussions to it on a daily basis. / Skolinspektionen (2014) lyfter ett omfattande antal områden som behöver förbättras för att teknikundervisningen i den svenska grundskolan ska anses vara högkvalitativ. Deras huvudbudskap är att teknikämnet är för osynligt och att det måste synliggöras i skolarbetet. Dessutom menar de att lektioner i för hög utsträckning består av praktiskt arbete utan utrymme för reflektion. Syftet med den här studien är att bidra till förståelsen av vad högkvalitativ teknikundervisning kan vara och hur den kan ge eleverna möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga. Detta undersöktes genom intervjuer med tekniklärare på en skola som ansågs ha goda förutsättningar att exemplifiera högkvalitativ teknikundervisning. Resultatet påvisar vikten av god lärarutbildning, kollegial samverkan, fungerande materialhantering, effektiv tidsanvändning och en medvetenhet kring graden av struktur i undervisningen. Det finns en svårighet för tekniklärare att finna en sund balans mellan struktur och frihet i undervisningen. För mycket struktur begränsar elevernas möjligheter till att utnyttja sin kreativitet och problemlösningsförmåga, medan för mycket frihet ökar uppgiftens svårighetsgrad. Lärarens kompetens är avgörande för att iscensätta högkvalitativ teknikundervisning och för att göra givande diskussioner till en naturlig del av undervisningen.