<p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering avskriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll. I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultatet visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt diskussioner, lek och spel.</p>

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering avskriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll. I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultatet visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt diskussioner, lek och spel.

Syftet med min studie är att undersöka vad högstadielärare känner sig stressade av och vilka strategier de använder för att stressa ner. Teoristudierna och min undersökning ska utmynna i att följande frågeställning besvaras: Vilka copingstrategier erfordras för en högstadielärare? Studien är en kvantitativ undersökning där jag har använt mig av enkäter med ratningsskala, flervalsalternativ och öppna frågor som svarsalternativ.  En klar majoritet av samtliga högstadielärare i studien upplevde att de hade tillräcklig tid att utföra sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. De ansåg även att kraven inte kom från chefer, kollegor eller eleverna, utan snarare från dem själva. Samtliga respondenter tyckte att de hade ett bra stöd från kollegor och chefer, men även från familjemedlemmar och vänner. Samtliga högstadielärare menade att fysisk aktivitet är av stor vikt för att förebygga stress, men även att ha stöd hemifrån och på jobbet.

I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet. För att analysera de transkriberade intervjuerna användes meningskoncentrering som analysverktyg, vilket menas med att intervjupersonens yttranden dras samman i kortare formuleringar i så kallade meningsenheter. Därefter fastställs teman från meningsenheterna kopplade till mina frågeställningar. Det slutliga resultatet visade att lärarna hade skilda definitioner om begreppet mobbning, vissa lärare menade att mobbning kunde ske vid ett tillfälle medan andra hävdade att det måste ske under en längre period. Samtliga lärare menade att mobbning kunde förekomma i olika former och av olika orsaker. De ramfaktorer som framkom som mest betydelsefulla i arbetet mot mobbning på skolorna var samarbete med kollegor, tiden och samarbete med föräldrar. Lärarna som deltog i studien hade olika erfarenheter och attityder som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Samtliga lärare ansåg att de hade tillräckligt med kunskap om området och att de skulle agera om mobbning skulle förekomma.

Uppsatsens syfte är att undersöka vad lärare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. Främjar eller hämmar det elevernas kunskapsinhämtande och vilken påverkan har den tekniska tillgången på elevernas skriftspråk, det vill säga hur mycket påverkas eleverna av det språk som förekommer i andra informella kontexter så som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattspråk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvägagångssätt jag har valt att grunda undersökningen på är av kvantitativ form. Påverkas elevernas skriftspråk något av den IT som förekommer i undervisningen idag och åt vilket håll i så fall? Som en parallell så pekar tidigare undersökningar på att eleverna vidgar språket med hjälp av den teknologi som går att tillgå i dagens undervisning. Man kan ju dessutom fråga sig ifall undervisningen och elevers inlärning blir bättre med datorn som pedagogiskt hjälpmedel? Forskningen kring detta är motsägelsefull och det finns inga resultat som egentligen ger oss något entydigt svar.

Jag har genomfört en enkätstudie om högstadielärares kunskaper i hållbar utveckling, hur de förmedlar kunskap/undervisar på tre högstadieskolor. Det var 21 lärare som svarade på enkäterna. Dessutom "medgav" 13 lärare att de inte hade kunskap om hållbar utveckling. Nästan alla lärarna var emot att ha hållbar utveckling som eget ämne med egen kursplan eftersom hållbarhet och viss miljökunskap kommer in i undervisningen naturligt i fråga om vad som är rätt/fel, etik/moral och vid diskussioner kring konsumtion och sophantering där respekten för naturen finns med. Lärarnas metoder för att få in hållbar utveckling i de olika ämnena var många och vissa briljanta. Lärarna var eniga om att det finns miljöhot, där man kan känna en viss oro i svaren. Lärarnas begränsade kunskap om hållbar utveckling speglade av sig på eleverna. Om hållbar utveckling blev ett ämne med kursplan, skulle undervisningen kunna bli likvärdig och eleverna skulle få en bredare utbildning. 

Under åren på lärarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat skönja en diskrepans mellan vad lärare anser sig sända ut för feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det är lärarens beteende som är den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och hälsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omvänd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att främja varje elevs utveckling. Det är av denna anledning av vikt att undersöka vår upplevda diskrepans hur lärare ger feedback och vad de tänker om hur de ger feedback. Syftet med detta examensarbete har därmed mynnat ut i att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa säger om sin feedback och vad de gör i praktiken. Fyra högstadielärare deltog i studien och som metod har observation och intervju använts. Varje lärare observerades vid ett tillfälle och intervjuades vid ett tillfälle. Intervjun utfördes för att se om lärarnas utförda feedback stämde överens med vad vi såg under observationstillfället. Intervjuresultaten visade att lärarna anser att feedback är en form av återkoppling i bästa fall på lärande, men med olika fokus på antingen individ och/eller prestation. Observationsresultaten visade på att beröm och teknisk instruktion var de mest förekommande typerna av feedback som delades ut från lärarna, vilket överensstämde väl med lärarnas ord om feedback och dess syfte. Kritik var den minst förekommande typen av feedback och detta var också något som stämde med lärarnas ord. Vår slutsats visar att majoriteten av de undersökta lärarna ger den feedback som de uttrycker sig att göra.

Detta arbete är en kunskapsöversikt med syftet att få kunskap om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet uppfattar ämnet samhällskunskap. Detta uppnår vi genom frågeställningen: Hur uppfattar ämneslärare i samhällskunskap sitt ämne utifrån innehåll och ändamål? Vi har letat fram relevant forskning genom att söka i olika databaser, dessa är: Swepub, ERIC och ERC. Resultatet i forskningsöversikten utgörs av avhandlingar, licentiatavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver hur lärare uppfattar ämnet samhällskunskap utifrån syfte, mål, centralt innehåll och förmågor. Resultatet diskuteras och problematiseras sedan för att kunna besvara frågan om hur en lärares uppfattning kan ha konsekvenser för undervisning och vad dessa konsekvenser skulle kunna vara. Den slutsats som presenteras lyfter fram två konsekvenser: lärares olika uppfattning om ämnet leder till att undervisningen ser olika ut bland olika lärare. Samt att en lärares uppfattning om ämnet kan vara mer eller mindre likt styrdokumentet för ämnet. Dessa två konsekvenser bidrar till att utbildning i ämnet inte blir likvärdigt för elever i Sverige.

<p>Syftet med undersökningen var att beskriva fyra högstadielärares syn på anmälningsplikten, som de omfattas av enligt SoL 14:1 andra stycket. Lärarna i undersökningen arbetar vid två olika skolor inom en och samma kommun. Studiens frågeställningar var: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om anmälningsplikten beskriver några lärare vid två högstadieskolor att de har? Finns det faktorer som kan skapa osäkerhet i en anmälningssituation? Vilka är dessa i så fall? Vilket stöd beskriver lärarna att det finns inom skolan för den enskilde läraren, om denne överväger att göra en anmälan? Vilket stöd skulle de behöva? Som datainsamlingsmetod användes den kvalitativa forskningsintervjun. Lärarna intervjuades var för sig. Studiens resultat relaterades till Berglinds handlingsteori (1995) och tidigare forskning. Resultaten visade att skolorna hade liknande anmälningsrutiner, rektor/elevvårdsteamet gör den faktiska anmälan till socialtjänsten, vilket flera ansåg var bra. Lärarnas uppfattning var att endast allvarligare fall anmäls och att det krävs bevis innan en anmälan görs till socialtjänsten. Resultaten visade också att lärarna skulle vilja veta mer om vad som händer eleven efter en anmälan. Dessutom uppgav de svårigheter med att avgöra om och när en anmälan ska göras. Flera av lärarna nämnde det kollegiala stödet som viktigt och att de skulle vilja ha handledning.</p>

The aim of this study is to examine how teachers and school librarians view the concept of information literacy in relation to their students, and to find factors that affect their undertakings to make their students information literate. In order to accomplish this, qualitative interviews have been carried out with teachers and school librarians at four Swedish junior high schools. The theoretical framework of this study is the seven faces of information literacy developed by Christine Bruce. The empirical material has been analysed firstly by finding themes that are of importance for the work with information literacy, and secondly by placing the interviewees’ commentaries on information literacy in Bruce´s seven faces of information literacy. This in order to be able to compare the two groups and find what differences and similarities there are. The study implies that factors such as the views of information literacy, the way to perform teaching, the division of responsibilities, the collaboration situation and the views of the students have impact on how well the students are able to develop information literacy. The study also implies that teachers and school librarians theoretically have much the same views on these issues, but that practice shows that there are differences. The study also implies that there are changes that can be made to improve the situation, and among them are mutual planning for librarians and teachers, incorporating the teaching of information literacy with subject teaching, and more focus on the role of the school library. / Program: Bibliotekarie