<p> </p><p>Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering av skriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll.  I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter  diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt  diskussioner, lek och spel.  </p><p> </p>

No description available.

Syftet med den här undersökningen var att undersöka hur ett urval svensklärare på högstadiet förhåller sig till grammatikundervisningen i svenska språket. I forskning hävdas att grammatikundervisningen fortfarande präglas starkt av traditionella drag med fokus på mycket undervisningstid, språkets minsta delar, formell färdighetsträning, standardisering av skriftspråket, närhet till läroböcker samt fokus på grammatiska former och inte texter och dess innehåll.  I tidigare forskning hävdas även en motsatt utveckling som har lämnat den traditionella synen och gått mot en mer deduktiv undervisning det vill säga att förståelse skapas under användning och tillämpning av grammatiken. Via en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer undersöktes hur fem slumpvis utvalda lärare förhåller sig till grammatikundervisning i svenska språket. Resultat visar att det finns drag av den traditionella grammatiken hos informanterna i form av fokus på de små delarna av språket samt den formella färdighetsträningen. Däremot är läroboken inte ensamt material i någon av informanternas undervisning och används enbart av tre av informanterna. Informanterna lägger inte särskilt mycket tid på grammatikundervisning, nämligen mellan en till ett par veckor per läsår och endast tre av dem anser att grammatik är viktigt att studera. När det kommer till didaktiska metoder förespråkar en informant formell färdighetsträning, två informanter  diskussioner samt lektioner inriktade på lekar och spel som övar grammatiska kunskaper. De två övriga informanterna förespråkar både formell färdighetsträning samt  diskussioner, lek och spel.

Syftet med undersökningen var att beskriva fyra högstadielärares syn på anmälningsplikten, som de omfattas av enligt SoL 14:1 andra stycket. Lärarna i undersökningen arbetar vid två olika skolor inom en och samma kommun. Studiens frågeställningar var: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om anmälningsplikten beskriver några lärare vid två högstadieskolor att de har? Finns det faktorer som kan skapa osäkerhet i en anmälningssituation? Vilka är dessa i så fall? Vilket stöd beskriver lärarna att det finns inom skolan för den enskilde läraren, om denne överväger att göra en anmälan? Vilket stöd skulle de behöva? Som datainsamlingsmetod användes den kvalitativa forskningsintervjun. Lärarna intervjuades var för sig. Studiens resultat relaterades till Berglinds handlingsteori (1995) och tidigare forskning. Resultaten visade att skolorna hade liknande anmälningsrutiner, rektor/elevvårdsteamet gör den faktiska anmälan till socialtjänsten, vilket flera ansåg var bra. Lärarnas uppfattning var att endast allvarligare fall anmäls och att det krävs bevis innan en anmälan görs till socialtjänsten. Resultaten visade också att lärarna skulle vilja veta mer om vad som händer eleven efter en anmälan. Dessutom uppgav de svårigheter med att avgöra om och när en anmälan ska göras. Flera av lärarna nämnde det kollegiala stödet som viktigt och att de skulle vilja ha handledning.

No description available.

År 2009 förankrades begreppet entreprenörskap i läroplanen för grundskolor i Sverige. Begreppet härstammar från strategin om det livslånga lärandet (EU, 2018) vilket i förlängningen framställts i en tämligen diffus definition avseende hur det bör tillämpas i undervisning. Trots att entreprenörskap endast nämns i ett kort stycke i läroplanen har begreppet utvecklats genom den undervisning som snart kommit att benämnas som entreprenöriellt lärande. Genom kvalitativa intervjuer syftar denna studie till att närma sig begreppet entreprenöriellt lärande utifrån yrkesverksamma högstadielärare i skolor som i praktiken utformat undervisning genom begreppet. Analysen av empirin tar avstamp från kritisk teoribildning och utförs med hjälp av Karl Marx varuformsanalys och Roswitha Scholz avspaltningsteori. Resultatet visar att själva definitionen av entreprenöriellt lärande skiljer sig åt mellan lärare, men att en gemensam nämnare är undervisningens samverkan med externa aktörer. En sådan påtaglig förankring i arbetsmarknaden indikerar att lärarrollen förändrats genom att undervisningen utesluter centralt innehåll och istället fokuserar på långsiktiga mål med hjälp av företag. En annan del av resultatet visar att entreprenöriellt lärande anses kunna skapa förutsättningar för elevens inre läroprocess men att dessa framförallt förknippas med pojkaktigt agerande i skolan. / <p>Betygsdatum 2021-06-07</p>

I det här arbetet undersöks lärares uppfattning av estetiska lärprocesser i svenskämnet. Syftet med den här studien är att ta reda på hur kunskapen om estetiska lärprocesser i svenskämnet ser ut hos högstadielärare samt få en inblick i hur svensklärare arbetar med dem i klassrummet. För att kunna undersöka det, tar jag reda på hur de uppfattar begreppet estetik och vad det estetiska i undervisningen är för dem. Vidare undersöker jag också på vilka sätt de arbetar med dem i svenskklassrummet. Studien har en kvalitativ och fenomenologisk metod som ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fem behöriga och verksamma lärare med erfarenhet av arbete i svenskämnet på högstadiet har intervjuats. Resultatet har analyserats med hjälp av det centrala begreppett estetiska lärprocesser samt det sociokulturella perspektivet med begreppen mediering och redskap. Resultaten påvisar att lärarna har en positiv syn på att arbeta med estetiska lärprocesser i klassrummet samt ger olika exempel på hur de implementerat dessa i sin undervisning och hur de skulle vilja arbeta med dessa i framtiden. En lärare uttrycker att hen är nöjd med hur hen implementerat estetiken i sin undervisning. De andra upplever att de saknar kunskap och tid för att kunna implementera dem mer än vad de gör idag än via film, bild och datorspel i undervisning. Alla lärarna uttrycker såväl möjligheter som en del begränsningari att kunna arbeta med dessa processer i svenskklassrummet.

Syftet med den här studien är att fördjupa kunskapen om hur nyexaminerade biologilärare känner sig i sin första lärartjänst och vad de anser om sin lärarutbildning. I studien undersöks vilka utmaningar och möjligheter som nya lärare upplevt och via dessa erfarenheter hitta exempel på hur nyutbildade lärare kan stödjas för att ha en bättre första tid i yrket. Fyra högstadielärare i biologi har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjufrågor. En kvalitativ analys visar att stress för lektionsplanering, balansering i ny lärartjänst, konflikthantering och skillnaden mellan praktik och profession är centrala utmaningar för nyutexaminerade lärare. Behov av att sätta egna gränser, hitta egna sätt att ordna veckodagarna, samarbeta med kollegor och få tillräckligt stöd vid behov diskuteras. Vidare forskning med flera deltagare behövs för att arbeta mer om de centrala utmaningar för att ge nyutexaminerade lärare samt de som har jobbat några år som lärare mer riktiga bilder av hur det är att vara nyblivna lärare under första tiden i yrket.

Sveriges lärare upplever en stor press från olika håll och undersökningar har visat att sociala och organisatoriska faktorer i deras arbete är en stor orsak till psykisk ohälsa. Upplevelsen av det psykosociala arbetet beror på vilken nivå som individen upplever psykologiska krav, kontroll samt socialt stöd. Studiens syfte var att undersöka hur högstadielärare upplever den psykosociala arbetsmiljön på sin arbetsplats och om det är någon skillnad om de arbetar på större eller mindre skola. Studien utfördes bland högstadielärare från sex skolor i södra Sverige där 69 lärare deltog, 27 från större skolor och 42 från mindre skolor. Instrumentet som användes var QPS-Nordic34+ samt bakgrundsfrågor och tre tillagda frågor som rörde önskat socialt stöd. Generellt sett såg den upplevda psykosociala arbetsmiljön bra ut hos deltagarna. Resultatet visade ingen signifikant skillnad mellan de mindre och större skolorna gällande upplevd psykosocial arbetsmiljö eller önskat socialt stöd. Dock fanns signifikanta samband mellan ålder, antal år som lärare, antal år på nuvarande arbetsplats och upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. / The teachers in Sweden experience a great pressure from different directions and previous studies has shown that social and organizational factors in their work are a major cause of mental illness. The experience of the psychosocial work depends on what level the individual experience psychological demands, control and social support. The purpose of this study was to see how secondary school teachers experience the psychosocial work environment in their workplace and if there is any difference depending on if they work in a bigger or smaller school. This study was conducted among secondary school teachers from six schools in southern Sweden where 69 teachers participated, 27 from bigger schools and 42 from smaller schools. To measure this QPS-Nordic34+ was used and also background questions and three added questions which concerned the desired social support. The psychosocial work environment among the participants looked good in general. The result did not show any statistically significant difference between the smaller and bigger schools concerning the experience of the psychosocial work environment or desired social support. But there were significant correlations between age, number of years as a teacher, number of years at current workplace and the experience of the psychosocial work environment.

I denna uppsats undersöks fyra högstadielärares utsagor om grammatikundervisning i svenskämnet, deras attityder till grammatik samt deras arbetsmaterial. Detta har undersökts genom fyra separata intervjuer samt en textanalys av lärarnas utsagor och deras arbetsmaterial. Lärarnas utsagor och arbetsmaterial analyseras utifrån kritisk diskursanalys och tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga lärare på flera punkter är samstämmiga i sina utsagor om grammatikundervisning och att arbetsmaterialet ser likartat ut. Både undervisning och arbetsmaterial utgår från ett traditionellt synsätt på grammatik. Lärarna har explicita grammatiklektioner där eleverna ska lära sig grammatiska begrepp och definitioner, men de försöker också använda grammatiken implicit i till exempel elevtextproduktion. I arbetsmaterialet används daterade begrepp, vilket en av lärarna uttrycker att hen också gör i sin undervisning för att underlätta inlärning av moderna språk. Samtliga lärare undervisar om nio ordklasser, trots att det i svenskan finns fjorton ordklasser. Detta kan bero på att de använder sig av material ihopsamlat av äldre läromedel och därmed inte är ajour med uppdaterade begrepp och definitioner av grammatik. Därtill uttrycker lärarna att grammatik är ett statiskt ämne och att det är svårt att variera innehållet. Däremot har de en positiv attityd till grammatik och de anser att den är viktig för eleverna. Dessutom anser de att grammatiken har en given plats i svenskundervisningen men väljer att prioritera mer tid av undervisningen till att läsa och skriva.