No description available.

No description available.

The aim of this thesis is to examine how three teachers and three pupils reflect of learning style in the teaching of Swedish language. The teachers are asked to reflect of their work with learning styles in their teaching in the Swedish language. Furthermore, this thesis contains three pupils´ reflections of their learning styles and how they experience that these are taken in recognition in the teaching in Swedish language. In order to examine this, a semi structured interview has been the choice of the qualitative method.   This thesis shows that the teachers´ definition of learning styles is very similar to each other, even though the usage of it in their teaching vary. One of teachers aims to look at what links the students in their learning, rather than what separates them from their each other. This perspective on learning is very unlike one of the other teachers who claims her teaching in the Swedish language is based on her students´ different learning styles. Furthermore, the students are well aware of their learning styles and their experience of how their learning styles is part of the teaching in the Swedish language vary.

No description available.

Målen för läsförståelse i läroplanen (Lgr 11) är högt satta, men enligt senare års PISA-tester sjunker läsförståelsen bland svenska högstadieelever. I denna uppsats görs en kvalitativ undersökning av hur tre skolor med undervisning på högstadienivå arbetar för att förbättra läsförståelsen – dels hur undervisning i läsförståelse bedrivs på ordinarie svensklektioner och hur det arbetet förhåller sig till kända undervisningsmodeller (reciprok undervisning, transaktionell strategiundervisning samt begreppsorienterad läsundervisning), och dels om det finns satsningar på läsförståelsefrämjande verksamhet utöver undervisningen på svensklektionerna. Dessa satsningar kan t.ex. vara fortbildning om läsförståelse för skolans lärare, extra stöd till elever med behov därav eller ämnesövergripande arbete med ökad läsförståelse som mål. Undersökningen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare och tre rektorer som arbetar på två högstadieskolor respektive en kommunal vuxenskola med undervisning på grundskolenivå. De tre skolorna har organiserat sitt arbete med läsförståelse på olika sätt och även arbetets utbyggnad skiljer mellan skolorna. Lärarna använder sig av många olika metoder för att förbättra elevernas läsförståelse, och även om vissa arbetssätt är återkommande, saknas konsensus. Två av skolorna deltar i fortbildningar om läsförståelse, den tredje har ännu inte beslutat om deltagande i fortbildning.

Med en problemformulering, "Vad fångar elevernas intresse på tekniklektionerna och går det att använda till planering av undervisningen?", gör detta examensarbete ett försök att skapa en grund för att kartlägga elevernas intresse i teknikämnet på högstadiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning, där elever tillfrågades om deras intresse i ämnet teknik. Informationen är tänkt att bidra till att, som tekniklärare, kunna ha lektioner som följer läroplanen och samtidigt försöka uppfylla elevernas generella intressen. Enkätfrågorna tar upp intressen för såväl arbetssätt som ämnesinnehåll för att kunna ringa in vad eleverna tycker skapar intressant undervisning i ämnet. Resultaten pekar på att eleverna intresserar sig för innehåll som är relevant för dem, t.ex. mobiltelefoner, samt att de gärna vill arbeta praktiskt. Då läroplanen för ämnet teknik är ganska öppen för tolkning, finns det stora möjligheter att lägga upp undervisningen att till stor del ta till vara på dessa intressen.

Bakgrund: Barn och ungdomar är de största konsumenterna av energidrycker inom EU. Energidryckens huvudingrediens är koffein, vilket kan vara skadligt i höga doser. Vanliga biverkningar av koffein är hjärtklappning och huvudvärk. Konsumtionen bland barn och ungdomar har ökat drastiskt på sistone, och ingen lag på åldersgräns finns i Sverige. Forskare på Världshälsoorganisationen (WHO) anser att den höga konsumtionen kan vara ett hot mot folkhälsan.  Syfte: Syfte med föreliggande studie är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av energidryckskonsumtion bland högstadieelever i Västerbotten. Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Sammanlagt åtta skolsköterskor deltog i studien. Från analysen av resultaten framkom sju kategorier: ute efter effekter, påverkade av marknadsföringen, könsskillnader, utsatta elever dricker mer, leder till problem i skolan, okunskap hos elever och vuxna, samt konsumtionen minskar. Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor känner oro kring elevers energidryckskonsumtion och dess konsekvenser. Studien belyser skolsköterskors erfarenheter av energidryckskonsumtion bland elever vilket kan leda till ökad förståelse och möjligheter att förebygga ohälsa hos elever. Fler och större studier behövs för djupare förståelse.

<p>Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet. </p><p>Av den anledningen har vi haft för avsikt att skapa oss en bild över hur pass väl den estetik som lyfts fram för blivande lärare i den nya lärarutbildningen, som kom till i samband med omorganisationen, kommit att påverka nyutexaminerade SO-lärares uppfattningar av och inställningar till estetisk användning i sin SO-undervisning.</p><p>Utifrån den forskning som bedrivits, framförallt under de senaste två decennierna, kring vilka fördelar som estetiken medför för elevers inlärning och utveckling, samt hur estetiken används i dagens svenska skola har vi utvecklat två huvudbegrepp som ligger till grund för vårt resultat. Dessa begrepp har vi valt att kalla den restriktiva estetiken och den utvecklande estetiken. Anledningen till att vi gett dem dessa namn handlar om att de ganska så tydligt förmedlar hur estetiken i den svenska skolan används eller borde användas. Inom den restriktiva estetiken, som genomsyrar den svenska skolan, utnyttjas estetiken inte till fullo anser forskarna. Den utvecklande estetiken handlar således om vad skolan och alla dess aktörer skulle behöva tänka på och förändras för att estetiken ska kunna utnyttjas till fullo. </p><p>Resultatet av vår studie visar på en ganska så hög osäkerhet kring begreppet estetik och hur det ska definieras. Vi kom även fram till att SO-undervisningen genomsyras av estetiska inslag, men att dessa inslag framförallt är av en modest typ, vilket är en del av den restriktiva estetiken.</p>

No description available.

<p>Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har med litteraturen, styrdokument och kursplanen i svenska väl överensstämmande tankar kring skönlitteraturens syfte. Bland eleverna finns en stor spridning i hur mycket de läser. Många av dem ser bara den språkliga aspekten som en fördel med läsning. Det finns dock många svar som visar att vissa elever faktiskt har god insikt i litteraturens existentiella betydelse.  </p>