Mitt arbete handlar om vad elever och lärare på högstadiet anser är skönlitteraturens syfte och betydelse. Det jag också vill veta är hur deras åsikter stämmer överens med det som står i styrdokument och litteratur. Med utgångspunkt i litteraturen har jag genomfört en undersökning på en högstadieskola i fem klasser, tre åttondeklasser och två niondeklasser, där eleverna fick svara på en enkät. Genusperspektivet finns med som en naturlig del i undersökningen. Två lärare i svenska deltog också genom att svara på intervjufrågor. Resultatet av min undersökning visar att lärarna har med litteraturen, styrdokument och kursplanen i svenska väl överensstämmande tankar kring skönlitteraturens syfte. Bland eleverna finns en stor spridning i hur mycket de läser. Många av dem ser bara den språkliga aspekten som en fördel med läsning. Det finns dock många svar som visar att vissa elever faktiskt har god insikt i litteraturens existentiella betydelse.

No description available.

Detta examensarbete handlar om estetik. Huvudsyftet med arbete var att synliggöra på vilka sätt lärare ser på den estetiska verksamheten i skolan. Den lärarkategori som vi valt att rikta in oss på är högstadielärare som undervisar inom SO-blocket. Anledningen till att vi i detta arbete valt att fokusera på det estetiska området inom skolan berodde framförallt på den omorganisation som skedde inom lärarutbildningen under det tidiga 2000-talet. Omorganisationen innebar, för det estetiska området, att ett större fokus kom att riktas på den estetiska verksamheten än vad som tidigare varit fallet. Av den anledningen har vi haft för avsikt att skapa oss en bild över hur pass väl den estetik som lyfts fram för blivande lärare i den nya lärarutbildningen, som kom till i samband med omorganisationen, kommit att påverka nyutexaminerade SO-lärares uppfattningar av och inställningar till estetisk användning i sin SO-undervisning. Utifrån den forskning som bedrivits, framförallt under de senaste två decennierna, kring vilka fördelar som estetiken medför för elevers inlärning och utveckling, samt hur estetiken används i dagens svenska skola har vi utvecklat två huvudbegrepp som ligger till grund för vårt resultat. Dessa begrepp har vi valt att kalla den restriktiva estetiken och den utvecklande estetiken. Anledningen till att vi gett dem dessa namn handlar om att de ganska så tydligt förmedlar hur estetiken i den svenska skolan används eller borde användas. Inom den restriktiva estetiken, som genomsyrar den svenska skolan, utnyttjas estetiken inte till fullo anser forskarna. Den utvecklande estetiken handlar således om vad skolan och alla dess aktörer skulle behöva tänka på och förändras för att estetiken ska kunna utnyttjas till fullo. Resultatet av vår studie visar på en ganska så hög osäkerhet kring begreppet estetik och hur det ska definieras. Vi kom även fram till att SO-undervisningen genomsyras av estetiska inslag, men att dessa inslag framförallt är av en modest typ, vilket är en del av den restriktiva estetiken.

Examensarbete (10 p)

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till. Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio. Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur. Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken. För att ta uppmuntra deras intresse för matematik och få dem att utvecklas är det därför viktigt med olika sorters matematik..

Syftet med min undersökning har varit att undersöka om det finns en konflikt mellan lärarens val av kursinnehåll och elevernas intressen i årkurs 9. För att göra detta har jag intervjuat två religionslärare om deras didaktiska urvalsprocess med speciell tyngd på elevinflytande. Eleverna har svarat på enkäter om deras intressen för ämnen och områden inom religionskunskap. Sammanlagt deltog två lärare och 51 elever i undersökningen. Som bakgrund finns kursplan för religionskunskap och styrdokument rörande elevinflytande, samt didaktisk teori. Undersökningens resultat visar att kursplanen har den centrala rollen i lärarnas didaktiska innehållsval. Eleverna har nästintill inget inflytande över kursinnehållet, men ändå är intresserade utav flera ämnen deras lärare valt att behandla.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen. Vidare anser eleverna att de får tillräckligt med undervisning i ämnet men att de borde få vara med och bestämma över vad de ska läsa om.

Denna studie har utgått ifrån syftet att beskriva och skapa förståelse för hur individer tillhörande en specifik religion eller livsåskådning och elever upplever bilder i ett läromedel för religion i högstadiet. Med en ökad förståelse som grund har jag velat utveckla en modell för bildanalys i högstadiet. De metoder som använts är kvalitativa intervjuer: där intervjuerna utgått ifrån en lärobok för högstadiet. Gestaltningsprocess: där en handbok för bildanalys i högstadiet har framställts och utprovats i en pilotstudie. Bildanalyser: där två klasser med högstadieelever har analyserat bilder i sin egen lärobok i religion. De huvudresultat som framkommit är dels att uppfattningen om hur religioner har och bör avbildas varierar mellan individer. De slutsatser som dragits utifrån denna studie är att uppfattningar om hur religioner och livsåskådningar avbildas och hur de bör avbildas varierar beroende på vilken förförståelse individen har om ämnet. Bilder överför värden och ideal till åskådaren och olika individer tolkar samma bild på olika sätt. Läraren är en auktoritetsfigur och därför är det betydelsefullt att hen aktivt reflekterar över de bilder som används i undervisningen oavsett skolämne för att inte värden och värderingar som strider mot styrdokumenten ska överföras till eleverna via bilder i läromedel.

Syftet med studien är öka förståelsen för skolkuratorers yrkesroll och arbetssätt samt hur de beskriver det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa bland högstadieelever. För att undersöka detta har vi genomfört semi-strukturerade intervjuer med tio skolkuratorer i Jönköpings län. Baserat på en tematisk analys behandlas följande fyra teman. Socionom på pedagogernas arena, Begränsningar, Förebyggande arbete och Acceptans. Analysen beskriver skolkuratorers syn på sitt yrke och de utmaningar som kommer med det. Genom studien har teorin om gräsrotsbyråkrati används. Vi utgår därför ifrån att skolkuratorer konstruerat sin egen yrkesroll utifrån vilket handlingsutrymme och handlingsfrihet de har. Eftersom alla har olika erfarenheter, handlingsmöjligheter och tolkningar av verkligheten så visar också resultatet att skolkuratorers yrkesroll kan se väldigt olika ut från skola till skola. De utmaningar som beskrivs är att få tiden att räcka till, samarbetet att fungera, samt hur de hanterar sitt handlingsutrymme och att nå ut till alla elever.

Tanken med undersökningen var att ta reda på hur läxläsningssituationen, för ämnet kemi, i hemmen upplevs av vårdnadshavare och elever i årskurs 7-9 och vilken inställning vårdnadshavare och elever har till läxor i kemi. Eftersom den forskning som är gjord främst är inriktad på de lägre årskurserna är det intressant att titta lite närmre på läxläsningssituationen för de högre årskurserna, då nivån på kemiundervisningen höjts och vårdnadshavare kanske inte har samma möjligheter att hjälpa sina barn med läxan. Studien gjordes med hjälp av enkäter som delades ut till alla vårdnadshavare och elever på en skola. Alla elever som deltog i studien hade samma undervisande lärare och totalt deltog 60 st. hushåll i enkätstudien. För att få ytterligare en dimension på undersökningen gjordes en intervju med den lärare som undervisar eleverna i kemi. För att få en djupare inblick i hur vardagen kan se ut med tanke på mängden läxor, och om det från undervisande lärares sida gjordes några anpassningar i innehållet av läxorna till olika elever. Resultatet blev att det i stort sett råder harmoni under läxläsningssituationen i de hushåll som valde att delta i studien. En majoritet av både vårdnadshavare och elever var positivt inställda till läxor och ansåg att kunskaperna i kemi fördjupades med hjälp av läxor. Den största anledningen vårdnadshavare i studien uppger till att de hjälper sina barn med läxan i kemi är förfrågningar från barnen. Denna förfrågan från barnen beskrivs också som en av de starkare drivkrafterna till att vårdnadshavare engagerar sig i sina barns skolarbete. Det visar sig också att de flesta vårdnadshavare tycker att läxan i kemi är anpassad efter deras barn samt att de flesta vårdnadshavare inte har något behov av att påverka kemiläxan. Även om många elever i studien uppger att de får den hjälp de vill ha, behöver det inte betyda att de vill ha någon som sitter med under hela läxläsningspasset. Den hjälp vårdnadshavarna kan ge är att se till att det finns studiero samt eventuellt svara på frågor som kan uppkomma längs vägen