Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs. När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler. Arbetstillgång, brytningsmängd och avsättningsmöjligheter var utslagsgivande för hur situationen och framtidsutsikterna i gruvindustrin återgavs. Det tydliggjordes att frågor kring ekonomiska företeelser var vanliga under de perioder konjunkturen var vikande. Under perioderna av högkonjunktur fokuserade organisationerna istället på frågor av arbetsrättslig och politisk karaktär. Denna typ av skiftning visade att organisationerna var beroende av ett gott ekonomiskt läge för att den politiska verksamheten skulle intensifieras. I LS och Gruvettans politiska bedömningar kan en tydlig linje urskiljas. Situationen i Europa bedömdes nästan uteslutande ur ett klassperspektiv. Alltså hur olika företeelser påverkade arbetarklassen. I Gruvettan skedde emellertid en förskjutning av fokus efter krigsutbrottet. Ett nationellt perspektiv införlivades i analysen som till följd av ockupationen av de nordiska grannländerna förstärktes. Det andra världskriget påverkade tydligt organisationerna i deras bedömningar. Det skapade också motsättningar mellan och inom organisationerna hur de skulle hantera kriget och nazismen. Gränser uppdrogs därmed för hur långt organisationerna var beredda att gå för solidaritet och för att förhindra nazismens aggressioner. Den politiska verksamheten var likartad i organisationerna men LS och Gruvettan hade olika åsikter om i vilka former den skulle bedrivas. Sett över hela perioden varierade verksamheten i ändamål och intensitet. Aktioner såsom bojkotter, blockader och demonstrationer organiserades särskilt innan krigsutbrottet och i krigets slutskede. Under perioden 1939-1943 tog istället biståndsarbete med insamlingar till välgörande ändamål överhanden. Gemensamt för verksamheten var, med undantag för aktioner riktade mot Nazityskland, att den geografiskt förlades till Sverige och dess grannländer. Generellt visade undersökningen att organisationernas politiska verksamhet var nära förbunden med hur de uppfattade olika ekonomiska och politiska företeelser. Därtill har resultaten också visat att andra faktorer såsom klass- och organisationstillhörighet måste inkluderas för att förstå valen av verksamhet. De ekonomiska och politiska bedömningarna var emellertid inte enhetliga mellan organisationerna i vissa fall och var de direkt kontrasterande med varandra trots att bedömningarna gällde samma företeelse. När det gällde organisationernas relation till Nazityskland genom arbetet visade resultaten att de i sin verksamhet i viss mån tog hänsyn till förhållandet vilket uttrycktes i blockadförsök mot järnmalmsexporten. Resultaten har också visat att de i viss mån var beroende av sitt förhållande till Nazityskland för att överhuvudtaget bedriva sin verksamhet då intensiteten av den bestämdes av konjunkturläget.

This thesis investigates Swedish trade promotion in Lebanon from 1920 to 1975. The aim is to increase knowledge about how actors in a small open western economy tried to develop their economic interests in an emerging market characterized by great uncertainty. Here, the promising economic outlook coincided with a high degree of political instability. The study analyzes the interactions between Swedish trade related authorities, organizations and companies in their efforts to develop Swedish business interests in Lebanon: a developing country in a conflict-affected area with potentially large and emerging markets, where the cultural distance to Sweden was significant. In this study a model, which is known as the Uppsala model, forms an analytical interpretative framework for studying the actions and strategies of the trade related authorities and organizations despite the model's specific perspective on the establishment process of firms abroad. Based on the taxonomy, which is the basis of this interpretative model, this interpretative framwork has been possible to apply because of the assumed interactions between trade related authorities/organizations and companies when establishing commercial presence in new markets. The assumption is that the trade related authorities and organizations enhance for companies in various ways, while there is an economic-political interest that the state strives to reach by encouraging companies to set up business in new markets. By using this model, the events have been systematized through a historical generalization and periodization of Swedish trade promotion and organization. Added with the type of knowledge development that has taken place. In this way, the role of authorities and organizations in trade promotion and organizational build-up abroad has been highlighted. The results show that Swedish trade promotion attempts and organization in Lebanon took place in close cooperation with Swedish trade related authorities and organizations through their information inflows. In practice the companies' needs for information and assistance were reflected in the work that has been exercised by the authorities and organizations. By playing an important role in information building, escalating network positions and at the same time providing the companies with specific information, the trade related authorities and organizations became key actors in the development of Swedish trade relations with Lebanon. The study concludes that new perspectives can be obtained by including trade related authorities and organizations when using the Uppsala model in future studies. / Denna avhandling studerar svenska handelsfrämjande åtgärder i Libanon 1920-1975. Syftet är att öka kunskapen om hur aktörer i en liten öppen västekonomi försökte utveckla sina ekonomiska intressen på en ny framväxande marknad präglad av stor osäkerhet, där lovande ekonomiska utsikter sammanföll med en hög grad av politisk instabilitet. I studien analyseras samspelet mellan svenska handelsrelaterade myndigheter, organisationer och företag i deras strävan att utveckla svenska handels- och affärsintressen i Libanon: ett land som betraktas här som ett utvecklingsland i ett konfliktdrabbat område med potentiellt stora och nya marknader med ett betydande kulturellt avstånd till Sverige. I studien utgör den så kallade Uppsalamodellen den analytiska tolkningsramen för att studera myndigheternas och intresseorganisationernas agerande och strategier, trots att modellens perspektiv bygger på företagens utlandsetablering. Med utgångspunkt i den taxonomi som är grunden i modellen har denna tolkningsram varit möjlig på grund av det samspel som antas finnas mellan företag och myndigheter, särskilt när det gäller etablerandet av en affärsmässig närvaro på en ny och osäker marknad. Antaganden är att myndigheterna på olika sätt underlättar för företagen, samtidigt som det finns ett statligt ekonomisk-politiskt intresse att få företag att etablera sig på nya marknader. Med hjälp av modellen har händelseförloppen systematiserats genom en historisk generalisering och periodisering av svenska handelsfrämjande åtgärder med avseende på organisation och den typ av kunskapsuppbyggnad som skett. Därmed belyses också myndigheternas och organisationernas roll vid företagsetableringar i utlandet. Resultaten visar att företagsetableringsförsöken och organisationen av svensk handel i Libanon skedde i nära samarbete mellan svenska myndigheter och organisationer genom utbyte av information. I praktiken avspeglades företagens behov av information och hjälp i myndigheternas och organisationernas arbete. I och med att myndigheterna/organisationerna deltog i informationsuppbyggnaden, skapandet av nätverkspositioner och samtidigt förmedlade information mellan företagen var dessa betingade som centrala aktörer vid etableringen av svenska handelsförbindelser med Libanon. Studiens slutsats är att nya perspektiv gällande företagsetableringar på utländska marknader kan erhållas genom att inkludera myndigheters och organisationers agerande vid tillämpningen av Uppsala modellen i framtida studier.