Inom gruppen läkemedel som benämns benzodiazepiner finns de vanligaste av våra mediciner som förskrivs mot oro/ångest och sömnproblematik. Vid kortare bruk är dem vid olika indikationer utomordentligt effektiva som läkemedel. Det som framkommit i denna studie är de allvarliga bieffekter som medföljer med dessa mediciner. Svåra sociala konsekvenser drabbar främst den enskilde individen. Det är också förenat med olika typer av effekter på samhället, inte minst de ekonomiska belastningar som uppstår vid ett beroende av dessa läkemedel. Benzodiazepiner har länge förskrivits på ett okontrollerat sätt och detta fortgår även idag. De flesta beroendeanvändare har ett så kallat iatrogent beroende, vilket innebär att ett missbruk som är betingat av läkares förskrivningar. Syftet med studien var att visa på de allvarliga konsekvenser och effekter som benzodiazepiner genererar när de inte används på ett optimalt sätt. Utbildning, information och bättre system kan förebygga och vidareutveckla preventiva metoder samt rehabilitering av dessa svåra tillstånd. Resultatet är byggt på de åtta artiklar som svarade upp mot studiens problemformulering och syfte. Det som framkom tydligt var de allvarliga effekter som ofta drabbar den enskilde individen och dennes sociala omgivning. För samhället innebär det stora socioekonomiska konsekvenser inom flera olika områden. Denna studie vill ge en inblick i de som var tänkt att fungera men som visat sig inte fungera i verkligheten.

Det ökade vårdbehovet i takt med minskade resurser, ställer krav på vårdorganisationer att bedriva förbättringsarbete. Det ligger i första linjens chefers uppdrag att utveckla och förbättra verksamheterna för att möta dessa krav som ställs på verksamheterna. Detta uppdrag har blivit en allt större del av chefers arbete och det ställer större krav att arbeta med förbättringsarbeten. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar första linjens chefer i deras arbete med förbättringar genom att undersöka deras upplevelse och erfarenheter kring förbättringsarbete. Det genomfördes tio kvalitativa intervjuer som tolkades utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultatet visar att första linjens chefer ansåg att deras främsta uppgift låg i att få med sig medarbetarna i förbättringsarbetet. De upplevde att stöd och förtroende från sin chef och ledning var viktigt. Det upplevdes även viktigt att kunna få stöd av sina chefskollegor och ta hjälp av varandra vid förbättringsarbete. Första linjens chefer påpekade också att de faktorer som påverkade deras arbete med förbättringar var främst tid, ekonomi och personalomsättning. Tidigare forskning bekräftade vikten av att första linjens chefer behövde arbeta med att få med sig medarbetare i förbättringsarbetet. Det visade även att en stöttande organisationskultur där stöttning fanns i alla led gynnade första linjens chefers arbete med förbättringar. Det framgick även från tidigare forskning att resurser som tid, ekonomi och bemanning var några förutsättningar för att kunna bedriva ett lyckat förbättringsarbete.

Bakgrund: Årligen i Sverige uppskattas tio procent av patienterna drabbas av vårdskada. Inom hälso- och sjukvården är resursbrist och hög arbetsbelastning vanligt förekommande samtidigt som sjuksköterskan befinner sig i en arbetsmiljö med krav på att upprätthålla patientsäkerheten. Det är av vikt att den grundutbildade sjuksköterskan har förståelse för på vilket sätt arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten för att kunna bedriva säker vård som tillgodoser patientens grundläggande behov. Syfte: Studiens syfte var att belysa hur sjuksköterskan erfar att arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten.Metod: Litteraturstudien bygger på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Cinahl, PubMed och Psykinfo. Analysen har utgått från innehållsanalys och artiklarna har kvalitetsgranskats. Resultat: Fyra teman identifierades: Organisation och ledning, Fysisk och Psykisk påverkan, Bemanning och arbetsbelastning samt Teamarbete och kommunikation.Konklusion: Studien lyfter flera olika faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som påverkar patientsäkerheten. Utmärkande var framförallt personalbrist och hög arbetsbelastning, vidare betonas att god kommunikation och fungerande teamarbete har positiv påverkan som bidrar till att sjuksköterskan kan tillgodose patientens grundläggande behov. För att förbättra sjuksköterskans arbetsmiljö och upprätthålla god och säker vård krävs åtgärder på såväl organisatorisk nivå som på individnivå. Litteraturstudien genererar en ökad förståelse för arbetsmiljöns betydelse för såväl sjuksköterskans personliga hälsa som patientens säkerhet.

Purpose: Internet of Things (IoT) is an emerging technology and is a technological paradigm that is revolutionizing the healthcare industry all over the world. The purpose of our thesis is to investigate the phenomenon of IoT adoption in the healthcare industry in the context of a developing country to find out the barriers and how the industry is trying to overcome them. As the second highest population with a landmark of topping the table of developing country list, India has significant potential to bring interest in the IoT adoption in healthcare. Our unit of analysis is a hospital in India. Method: To reach our research, we have chosen a qualitative research approach and systematic combining method as our research strategy, which will facilitate us to narrow down the findings of the phenomenon by using a back and forth process. Semi-structured interviews have been conducted with participants of the case hospital as part of the data collection process. Finding and Analysis: The first part of the empirical finding is analyzed by the thematic analysis tool, which we have used for the data analysis. This enabled us to interpret the themes in our own way going back to data collected and previous literature references. The study helped us identify some of the main factors affecting IoT adoption in the hospital, categorized under three different sections: technological, organizational, and environmental. The findings indicate that IoT adoption barriers in hospital are categorized as per our tentative framework with theoretical frame reference in the literature review part. Adoption challenges were found mainly centred on technological acceptance, complexity, organizational behaviour, lack of expertise and infrastructure, lack of stringent regulations and standard and finally, the security and privacy concerns. They have initiated a well organizational structure with experts, providing rigorous training for key staff and visionary leadership to facilitate the adoption process.

No description available.

The aim of this essay is to investigate the ethical issues that permeated the carbohydrate experiment that was going on at Vipeholm's hospital for "uneducable insane" in Sweden. The material about the experiment is taken from Elin Bommenel's dissertation The Sugar Experiment: The Caries Experiments 1943–1960 at Vipeholm Hospital for the Insane. To create understanding, Beauchamp and Childress´s four ethical principles, which are used as ethical guidelines in health care, were used in the analysis of the experiment. The four principles are the principle of nonmaleficence, the principle of respect for autonomy, the principle of beneficence and the principle of justice. The analysis based on the four principles showed that the Vipeholme experiment is complex to understand as Beauchamp and Childress's principles provided a picture of the research which from many aspects cannot be seen as ethically correct. From other aspects, however, some elements can be supported by Beauchamp and Childress. The researchers had the task of investigating caries that would successfully help many people. Based on the principle of beneficence, one could imagine that the researchers acted correctly, but had no respect for the patients' autonomous decisions. The two principles are then in conflict with each other, something that critics of Beauchamp and Childress point out as a shortcoming.

Rural counties in the United States vary drastically on metrics related to socioeconomic status and dominant economic industry as well as health behaviors and outcomes. This study sought to understand the underlying structural reasons why some rural counties have better or worse than expected health outcomes using a positive deviance (PD) approach. The study aimed to: 1) create an area deprivation index and divide counties into quartiles using the index; 2) identify positive, negative, and non-deviant counties using health outcome metrics; 3) analyze differences between deviance on a variety of local public health system metrics; and 4) analyze differences between deviance on a variety of health service system metrics. All data were secondary, with data on public health systems derived from NACCHO’s 2016 National Profile of Local Health Departments (LHDs) and data on healthcare systems derived from HRSA’s 2016-2017 Area Health Resource File. Multivariate analysis, nonparametric analysis, and multinomial logistic regression were conducted. Results indicated that public health systems in positive deviant counties were more likely to have their next year’s budget exceed their current budget compared to negative and non-deviant counties. Public health systems in negative deviant counties had much lower rates of completed community health assessments, community health improvement plans, and strategic plans. LHDs overseen by their local government were 6.20 (p=.001) times more likely to be positive deviant, and negative deviant counties were much less likely (OR=0.12, pp 17.28 physicians per 10,000 population), while negative deviant counties were less likely (OR=.35, pp=.38) compared to non-deviant counties. Future research should continue using the PD approach for population-level studies and seek to understand which components of local public health and healthcare systems are associated with better population health.

Bakgrund: Endometrios är en sjukdom beroende av östrogen där endometriotisk vävnad tillväxer utanför livmodern, i exempelvis bäcken eller äggstockarna. Symtomen är bäckensmärta, dysmenorré och djup dyspareuni som kommer under skov. Infertilitet kan också vara ett symtom vid endometrios. Prevalensen för sjukdomen är 10%. Behandling av endometrios sker främst för att förhindra smärta och vidare utveckling av sjukdomen. Läkemedel som sätts in kan vara ickesteroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), orala kombinerade preventivmedel, gonadotropinfrisättande hormonanaloger (GnRH), progestiner, aromatasinhibitorer, selektiva östrogenreceptormodulatorer (SERM) eller behandling med kirurgi. Läkemedlet dienogest är ett progestin och har som verkningsmekanism att binda och aktivera progesteronreceptorer vilket leder till minskad syntes av östrogen. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka läkemedlet dienogests effekt vid behandling av endometrioskopplad bäckensmärta (EAPP).   Metod: Denna litteraturstudie baserades på 5 vetenskapliga artiklar som valdes ut från databasen PubMed efter att sökorden ”endometriosis” tillsammans med ”dienogest” angivits. Av artiklarna jämförde 4 av de dienogest med placebo varav 2 av artiklarna var förlängningsstudier. Sista artikeln som valdes ut jämförde dienogest med orala kombinerade preventivmedlet Yasmin (0,03 mg etinylestradiol och 3 mg drospirenon). Resultat: Resultatet från studierna visade att dienogest 2 mg reducerade endometrioskopplad bäckensmärta effektivt. I studie 1 och 2 var dienogest statistiskt signifikant bättre i att reducera endometriosassocierad bäckensmärta jämfört med placebo. Vid förlängning av dienogestbehandling i studie 3 och 4 blev reduceringen i bäckensmärta också effektiv men lik placebo. Vid jämförelse av dienogest med orala kombinerade preventivmedlet Yasmin visade både läkemedlen förbättring av EAPP. Biverkningar som uppkom var i majoritet milda till medel-svåra och exempel på biverkningar som uppkom var vaginala blödningar och illamående. Slutsats: Resultaten från studierna förklarar att dienogest 2 mg har en reducerande effekt på endometrioskopplad bäckensmärta och att det därför är lämpligt att använda i syftet att sänka bäckensmärtan. Dock behövs vidare forskning med fler studiedeltagare och nyare studier för att ytterligare utvärdera läkemedlets effekt. / Background: Endometriosis is a disease dependent on estrogen where endometriotic tissue develops outside the uterus, such as the pelvic or the ovaries. Symptoms associated with endometriosis are pelvic pain, dysmenorrhea and deep dyspareunia  which can show up under different relapses. Another symptom of the disease is dealing with infertility. The prevalence of endometriosis is 10%. The goal with the treatment of endometriosis is primarily to prevent pain and the development of the disease. General treatment includes non steroidal anti-inflammatory drugs (NSAID), combined oral contraceptives, gonadotropin-releasing hormone analogs (GnRH), progestins, aromatase inhibitors, selective estrogen receptor modulators (SERM), or surgery. The drug dienogest is a progestin that acts by binding and activating progesterone receptors, leading to a lower estrogen synthesis.  The aim: This literature study aimed to investigate the effect of dienogest on the treatment of endometriosis-associated pelvic pain (EAPP).  Method: This literature review is based on five randomized controlled trials (RCT) from the database PubMed. The search was made with the keywords “endometriosis” and “dienogest.” Four of the articles compared dienogest 2 mg with placebo for treatment of EAPP. Out of these four articles, two were extension studies. The fifth article compared dienogest 2 mg with the oral contraceptive Yasmin (0,03 mg ethinylestradiol och 3 mg drospirenone) for the treatment of EAPP.  Results: The results from the studies showed that dienogest 2 mg reduced EAPP effectively. In the first and second trials, dienogest was statistically significantly better at reducing EAPP than placebo. The extension studies showed that dienogest had long-term effects in improving EAPP, but the improvement in long-term treatment was also achieved with placebo. When dienogest was compared to the oral contraceptive Yasmin, both treatments affected EAPP by reducing the pain. Side effects were in the majority mild to moderate, and examples of some of the side effects were vaginal bleeding, chest pain and nausea.   Conclusion: Results from the studies showed that dienogest 2 mg impacts EAPP by reducing the intensity in pelvic pain. It is, therefore, appropriate to use dienogest to improve EAPP. However, additional studies with more participants are needed to evaluate the effects of dienogest further.

Under de senaste decennierna har det skett en enorm digital utveckling i vårt samhälle. Detta även inom hälso- och sjukvården. I en redan hårt ansträngd arbetsmiljö finns det många fördelar att vinna med digitalisering, men även nackdelar. Syftet är att studera hur personalen inom hälso- och sjukvården ser på digitala införanden, om de har rätt kunskap för att ta till sig nya digitala system och om de ges rätt förutsättningar i införandet. Genom att göra en enkätundersökning var syftet att nå så många som möjligt på en utvald klinik. Svarsfrekvensen var 51% och respondenterna bestod av all personal som var anställd på kliniken. Resultatet visar att personalen upplever att dem inte är delaktiga vid digitala införanden i någon större utsträckning. De upplever sig inte heller få tillräckligt med tid att lära sig de digitala verktyg som införs. Både tid och delaktighet är något som betonats som viktigt i tidigare forskning. Dock finns det fördelar som respondenterna lyfter fram där det har blivit enklare att kommunicera både inom och utanför sjukhuset samt att det är lättare att förstå exempelvis ordinationer när de inte längre är handskrivna.

Covid- 19 är en pandemi som spridit sig över hela världen och genom dess spridning har den kommunala vården och omsorgen påverkats genom restriktioner, skyddsutrustning och smittspårningar. Arbetet i kommunal vård och omsorg ska utföras med god kvalité och bidra till en meningsfull vardag för de som är i behov av de insatser som ges. Ledare inom vård och omsorg ska sörja för en god arbetsmiljö och främja hälsosamma arbetsplatser där det ges utrymme för reflektion och lärande. I rådande coronapandemi har ledares förutsättningar för att kunna bevara en god arbetsmiljö utsatts för prövningar. Studiens syfte är att undersöka hur ledares villkor att upprätthålla en god arbetsmiljö och en hållbar arbetsledning har påverkats under coronapandemin. Studien genomfördes via semistrukturerade intervjuer med sex personer som har olika ledande positioner inom kommunal vård och omsorg runt om i Sverige. I resultatet kan det utläsas att intervjupersonerna lagt fokus på de område som ansågs vara särskilt viktiga för att kunna upprätthålla en god arbetsmiljö under en pandemi: kommunikation, samverkan och arbetsledning. I resultatdiskussionen framkommer att den största framgångsfaktorn har varit kommunikationens betydelse som haft stor betydelse för hållbarheten i verksamheten genom pandemin. Det var endast ett fåtal av intervjupersonerna som ansåg sig ha medarbetare som såg på yrket som ett kall. Ingen av intervjupersonerna klagade över den ökade arbetsbelastningen som pandemin bidrog till vilket författarna till studien tänker sig kan bero på att intervjupersonerna ser mer på sitt yrke som ett kall än ett yrke. Att ha god kontakt med olika nyckelpersoner har haft en betydande roll för att intervjupersonerna kunnat ägna sig åt att utföra sina ledarskapsuppgifter. I takt med att pandemin tog över verksamheterna förändrades ledarskapsuppdraget och ledarrollen fick bli mer kommunikativ och informativ med fokus på att förmedla ut nya riktlinjer och rutiner.