Från fattigvårdens kommandora där den starkaste styrde och ställde, till första linjens chef med krav på akademisk utbildning inom äldreomsorgen. Under det senaste seklet har ledarskapet inom vård av äldre förändrats i samma takt som äldreomsorgen. Högre krav från alla kringliggande instanser i samband med ett högre tryck på vård och omsorg leder till frågan vad dagens första linjens chefer behöver för att kunna lyckas. Syftet var att få en uppfattning om hur första linjens chefers ledarskap påverkas av erfarenheter, utbildning och yrkeskunskap som de har med sig, genomfördes en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med 8 stycken första linjens chefer inom äldreomsorgen. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att första linjens chefer har användning av deras tidigare erfarenheter från äldreomsorgen i deras ledarskapsutövande. Praktiska erfarenheter gav dem möjlighet till att inte enbart kunna identifiera behov av stöd bland medarbetarna, utan även att kunna ta till rätt åtgärder för att tillgodose medarbetarnas och brukarnas behov. Frågan om möjligheten till kompetensutveckling efter anställning är det mest relevanta för att kunna tillgodose första linjens chefer med rätt förutsättningar i de områden där deras ledarskap brister.

Studiens syfte är att undersöka hur medarbetare inom ambulansen i Västra Götaland upplever delat ledarskap. Det är viktigt att ta reda på för att kunna skapa en hälsofrämjande arbetsplats eftersom det är svårt att behålla och rekrytera personal inom hälso- och sjukvården idag. Det finns inte heller lika mycket forskning om medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap som om chefernas upplevelser av detta. Sju medarbetare till chefer med delat ledarskap intervjuas genom semistrukturerade forskningsintervjuer. Deltagarna är utbildade sjuksköterskor med påbyggnadsutbildning till ambulanssjuksköterskor samt påbyggnad till anestesisjuksköterska. Datamaterialet i denna studie analyseras utifrån en induktiv ansats med kvalitativ innehållsanalys. Genom denna metod framkommer åtta subkategorier och två kategorier: starka relationer och arbetsfördelning. Resultatet visar, i linje med tidigare forskning, att tillgänglighet (Rosengren, Bondas, Nordholm & Nordströms 2010) och närvaro (O’Toole, Galbraith & Lawler III 2002) är en positiv effekt av delat ledarskap, men den visar också att det finns negativa konsekvenser av delat ledarskap i form av att det kan bli ojämlika diskussioner och maktförhållanden. Denna studie kan vara ett stöd för att skapa hållbara och hälsofrämjande arbetsplatser, då även de utmaningar som delat ledarskap kan innebära synliggörs. För framtida forskning är det av intresse att studera delande chefers maktposition gentemot sina medarbetare.

Bakgrund: överlämningar från ambulans till akutmottagning sker varje dag. Bristande kommunikation riskerar att försena diagnostik och behandling, vilket kan leda till ökat vårdlidande för patienter. Situation, bakgrund, aktuell bedömning och rekommendation (SBAR) utvecklades för att minska riskerna för brister i kommunikation i kritiska moment. Tidigare studier har undersökt följsamheten till SBAR vid överlämningar på akutmottagning men inte specifikt vid tidskritiska tillstånd. Syftet med denna studie är att studera följsamheten till SBAR vid överrapportering av patienter med ett tidskritiskt tillstånd samt undersöka skillnad mellan kirurg- och medicinlarm. Resultat: Ingen av de observerade rapporterna hade 100% följsamhet. Under situation rapporterades sällan patientens kön, patientens namn inkluderades i 88% av rapporterna. Händelser samt symtom och skador inkluderades i alla rapporter. Under bakgrund inkluderade 81% av rapporterna både tidigare sjukdomar av betydelse och förlopp senaste 24 timmarna. I 33% av rapporterna var information om ABCDE komplett och 64% inkluderade kompletta vitalparametrar. Under rekommendation hade ingen rapport information rörande alla tre underrubriker. Endast fyra rapporter innehöll någon rekommendation. Given behandling, infarter, patientens hemmiljö samt tolkbehov rapporterades ostrukturerat under rekommendation.   Slutsats: Vid rapport av patienter med tidskritiska tillstånd fann vi att få rapporter följde grundstrukturen i SBAR. Situation och bakgrund hade genomgående en hög följsamhet medan aktuellt visade lägre följsamhet. Vidare noterades vissa skillnader mellan kirurglarm och medicinlarm. Rekommendation hade lägst följsamhet och innehöll ofta ostrukturerad information. Man kan överväga om inte andra rapportsystem som mer speglar given behandling kan förbättra rapporten av utförd vård prehospitalt. Fler och större studier rörande rapportsystem och följsamhet bör utföras.

Sverige och övriga länder står inför ett stort kompetensförsörjningsbehov inom sjukvård (Heidari, Seifi & Gharebagh 2017). I Sverige har 14 av 21 regioner förklarat att ha brist inom flera av legitimationsyrken inom sjukvården samtidigt som antalet äldre är beräknat med att öka med 50 % till år 2031. Många studier hävdar att ledarskapskvalité är en av de viktigaste faktorerna som påverkar vårdpersonalens vilja att stanna på sin befintliga arbetsplats. Den aktuella studien är en integrativ litteraturstudie vars syfte är att identifiera ledarskapsfaktorer som kan påverka personalomsättning inom sjukvård. Studiens resultat visar att en stödjande närvarande ledare som ger psykologiskt och socialt stöd, bidrar till gott socialt klimat, trygg och säker arbetsmiljö och ökad arbetstillfredsställelse hos medarbetarna på arbetsplatsen är faktorer som kan minska personalomsättningen inom sjukvård. Studiens resultat kommer överens med tidigare forskning och bekräftar att stödjande ledare som tillämpar individualiserad omtanke, fokuserar på motivation, aktiv kommunikation genom tvåvägsdialog och tillit samt ger situationsanpassat stöd, stimulerar medarbetarnas organisatoriska engagemang och bidrar till ökad arbetstillfredsställelse, gott socialt klimat och trygg och säker arbetsmiljö, som visade sig vara effektiva faktorer för att få personalen att stanna kvar på sin arbetsplats.

Hållbarhetens olika värden och vad det är som främjar hälsan i arbetslivet är ett länge diskuterat och efterforskat ämne. Högskolan i Borås möjliggör för chefer i vård och omsorg att, genom ett flexibelt magisterprogram, erhålla kunskaper för en utveckling på individnivå med målet att rusta för att möta framtida behov av hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. Många chefer arbetar under tidspress och hinner därför inte i alla lägen reflektera över och än mindre anpassa sitt praktiska arbete efter kunskap om vad som främjar hälsa och förbättrar hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt de erhållna evidensbaserade och teoretiska kunskaperna är användbara i det praktiska arbetet samt belysa möjligheter och eventuella hinder för att kunna skapa långsiktigt hållbara och hälsofrämjande arbetsförhållanden. För att besvara frågeställningarna genomfördes tolv semistrukturerade intervjuer med personer i ledande befattningar som studerat på magisterprogrammet. Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativ innehållsanalys med abduktiv ansats och intervjuerna har analyserats utifrån en tematisk metod med fokus på möjligheter och hinder. Resultatet antyder att det finns en diskrepans mellan resultatet av tidigare forskning inom ämnet och organisatoriska förutsättningar, möjligheter och hinder, för implementering av kunskaperna från magisterutbildningen. Det finns på alla organisatoriska nivåer en uttalad strävan efter hållbarhet och incitament för att främja hälsa på arbetsplatsen, men dessa mål har än så länge en underordnad position i förhållande till ekonomistyrningen.

Som skolledare har rektor ett komplext uppdrag över skolans verksamhet. Förutom att leda den pedagogiska verksamheten innebär uppdraget även att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet där skolsköterska som profession ingår. Studiens syfte är att med professionsperspektivet som analysverktyg beskriva hur rektorer uppfattar sina förutsättningar att leda skolsköterskans arbete och fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 rektorer vars anställning var inom offentlig skolverksamhet. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien analyserades och presenterades utifrån de fyra professionsattributen: vetenskaplig kunskapsbas, autonomi, rektors erkännande av omvärlden samt kåranda. Resultatet visar att rektorer upplever utmaningar med att fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsan och skolsköterskans arbete samt att leda elevhälsans och skolsköterskans arbete på skolan. En slutsats i studien är att rektorerna upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna leda skolsköterskan i delar av dennes arbete och att detta leder till utmaningar med att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. I diskussionen lyfts komplexiteten i att rektor har en formell kompetens inom pedagogik och förväntas leda skolsköterskan med medicinsk kompetens. Det finns även utmaningar med att skapa samsyn på skolan och få skolans samtliga professioner att använda ett gemensamt språk.

Bakgrund: En av tre svenskar kommer att få ett cancerbesked under sin livstid. Cancerutvecklingen kan påverkas av yttre faktorer som kosten samt tobaksanvändning. Cancerbeskedet kan upplevas som en livskris och är förknippat med faran av att dö. Det har stor betydelse hur ett cancerbesked lämnas. En roll som sjuksköterskan har är att lindra lidande, öka välbefinnandet och ge stöd i olika sammanhang.  Syftet: Att beskriva upplevelser efter att ha fått ett cancerbesked. Metod: En kvalitativ självbiografistudie med induktiv ansats baserat på självbiografier. Resultat: Resultatet belyser upplevelsen av att få ett cancerbesked, där många olika känslor framkom. Dessa delades upp i fyra huvudkategorier och åtta underkategorier. Det framgick i resultatet att cancerbeskedet upplevdes tungt och svårhanterbart. Beskedet uppmärksammade samtliga på hur skört livet är, och de gav en annan syn till livet. Slutsats: Olika delar i livet kommer att påverkas vid ett cancerbesked och det finns ingen tydlig mall för hur upplevelsen av beskedet kommer att hanteras. Samhörighet, god kommunikation och mänsklig kontakt är viktigt för att kunna minska lidandet.

Att sträva efter en hälsosam arbetsmiljö, där medarbetare känner trivsel och trygghet, är ett steg i att uppnå hållbarhet i arbetet och ett hållbart arbetsliv. Ett hälsosamt medarbetarskap innehåller ett gott samarbete, engagemang hos medarbetare, balans mellan arbete och fritid, tillräckliga resurser för att utföra arbetet, rätt kompetens men också förmågan till struktur och prioritera mellan arbetsuppgifter. För att skapa ett attraktivt arbete behövs hälsosamma insatser för att skapa goda förutsättningar. Medarbetares missnöjdsamhet, samt avsaknad av arbetsengagemang och arbetstillfredsställelse, visar sig i form av symtom på utmattning och stress samt sämre arbetsprestation. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av både fysisk och psykosocial arbetsmiljö hos medarbetare inom kommunal vård och omsorg samt kommunal hälso- och sjukvård. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats. Totalt intervjuades 9 medarbetare. Resultatet visar att informanterna upplevde relativt hälsosam arbetsmiljö, samt att de ansåg att det både var viktigt men också en skyldighet, att alla medarbetare bidrar till en hälsosam arbetsmiljö. Förutsättningar för en hälsosam arbetsmiljö, beskrivs vara god kommunikation, ett öppet och tillåtande klimat, att ha roligt tillsammans med kollegor, vara kollegial, ha en bra fysisk arbetsmiljö samt att kunna skilja på arbete och fritid.

Arbetsrelaterad stress och utbrändhet har ökat bland chefer på grund av att pressen från ledning gällande effektiviseringar och kostnadsmedvetenhet är stor idag. Budget och resurser är ändliga, därför behöver nya vägar hittas för att fatta de bästa besluten i olika situationer. Det är viktigt med reflektion kring hur hållbar utveckling och hur begränsade resurser kan användas på ett effektivt sätt inom den offentliga sektorn. Chefer måste kunna prioritera med otillräckliga resurser, även om det är svårt att hitta en balans mellan olika aktörer inom vård och omsorg. Syftet med detta examensarbete var att undersöka och presentera forskningsresultat som beskriver hur enhetschefer upplever stressfaktorer i arbetet. Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick från Axelssons modell. Resultatet visade att inom organisationen fanns fem faktorer som orsakar stress hos enhetschefer och dessa var organisationens komplexitet, brister i arbetsmiljö, brist på stöd, avsaknad av lärande av varandra och otillräckliga resurser inom verksamhetsområdet. För att hälso- och sjukvården ska vara en hållbar organisation bör dessa faktorer tas i beaktande. Ett förslag på fortsatt forskning är att studera chefers geografiska placering i relation till den operativa verksamheten.

<p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 Yh-poäng</p>