1 |
Arbetsterapeuter i kommunal hälso- och sjukvård : En tvärsnittsstudie om psykosocial arbetsmiljö / Occupational therapists in municipal health care : A cross-sectional study about psycho-social work environmentEnell, Maria, Nordqvist, Nathalie January 2020 (has links)
Forskning har visat att arbetstillfredsställelse inom vårdyrken kan vara en källa till tillfredsställelse, en indikator på god psykosociala arbetsmiljön, och till och med öka anställdas välbefinnande. Detta i och med vetskapen kring de positiva effekterna av mänskliga möten. Syftet med examensarbetet var att beskriva den självupplevda psykosociala arbetsmiljön hos arbetsterapeuter inom kommunal hälso- och sjukvård i södra Sverige. Examensarbetet genomfördes i form av en kvantitativ tvärsnittsstudie, där 51 respondenter deltog genom att svara på enkäten WEMS (Work Experience Measurement Scale). Resultatet visade att arbetsterapeuterna hade relativt god upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Antalet år på nuvarande arbetsplatsen, antalet yrkesverksamma år och arbetsprocent var demografiska data som inte påverkade arbetsterapeuternas arbetsupplevelser. Slutsatsen visade att respondenterna överlag var relativt nöjda med sitt arbete och sin arbetssituation. Förbättringar kan dock göras inom alla områden, framförallt inom tidsupplevelse. / Research has shown that job satisfaction in healthcare professions can be a source of satisfaction, an indicator of a good psychosocial work environment, and even increase employees’ well-being. This can be found in the cognizance about the positive effects that human encounters come with. The thesis aimed to describe the self-perceived psychosocial work environment of occupational therapists in municipal health care in southern Sweden. The thesis was conducted in the form of a quantitative cross-sectional study, in which 51 respondents participated by answering the WEMS (Work Experience Measurement Scale) survey. The result showed that occupational therapists had a relatively good experience of their work and their workplace. The number of years at the workplace, the number of working years, and work percentage were demographic data that did not affect the occupational therapists’ work experience. In conclusion, the respondents were generally satisfied with their work and work situation. However, improvements can be made in all areas, especially within the time dimension.
|
2 |
Processus de reconnaissance : de la prévention d'un risque psychosocial à la construction de la santé au travail / The process of recognition : from psychosocial risks prevention to occupational health enhancementTatu, Ofélia 27 May 2015 (has links)
La présente recherche étudie le rôle de la reconnaissance comme ressource et levier pour la construction de la santé et le développement des capacités des employés. Elle analyse également la place des ressources individuelles, collectives et organisationnelles dans le cadre des démarches de prévention des risques psychosociaux au travail et la contribution de la reconnaissance dans le processus de construction de la santé au travail. Dans le cadre de cette thèse nous avons analysé 16 démarches de prévention des risques psychosociaux, ainsi que des documents significatifs par rapport à notre problématique. Nous avons également réalisé 147 entretiens individuels et trois entretiens collectifs. Les résultats ont mis en évidence le fait que la reconnaissance joue un rôle important pour la santé et que les pratiques de reconnaissance doivent se matérialiser en lien avec quatre sources : l’institution, le collectif, l’activité de travail et l’autrui significatif. De plus, nos résultats ont mis en évidence une tridimensionnalité du concept de reconnaissance. Ainsi, cette thèse apporte une contribution théorique et pratique sur le thème de la reconnaissance au travail. Elle permet de préciser le cadre conceptuel et méthodologique à mobiliser pour analyser la reconnaissance et mettre en place de pratiques qui favorisent la santé. / This research studies the role of recognition as a resource for health enhancement and for employees’ capability development. Furthermore, it analyses the role of individual, collective and organizational resources in preventing psychosocial risks in the workplace. This research discusses also the contribution of recognition in the process of occupational health enhancement. In the first study we analysed 16 programs of psychosocial risks prevention as well as important documents for this issue. For the second and the third study we interviewed 147 persons individually, and we conducted three focus group interviews. The results have shown that recognition plays an important role for health and that recognition practices must come from four sources: the organization, the work team, the work activity and the “significant others”. Our results have also shown that the concept of recognition has three main dimensions. Therefore, this research makes a theoretical and practical contribution to the issue of recognition in the workplace. It helps clarifying the conceptual and methodological framework needed to analyse recognition and implement actions that protect, enhance and promote employees’ health.
|
3 |
"När funkar det i skolan?" : en kvalitativ studie om vad elever uppfattar vara bra stöd vid skolsvårigheter / "When it works at school..." : A QualitativeStudy on what Students Perceive to be Good Support for School DifficultiesJakobsson, Charlotte January 2020 (has links)
Aktuella studier visar att risken för psykisk ohälsa är större för människor som inte fullföljer gymnasiestudier. I Sverige saknar en fjärdedel av högstadieeleverna betyg i något eller flera ämnen och är därmed inte behöriga till gymnasiet. Då skolor har dokumenterade svårigheter att erbjuda bra stöd för elever med olika funktionsnedsättningar finns ett starkt samhällsintresse av att synliggöra vilka faktorer i skolans lärandemiljö som är stödjande för dessa elever för att möjliggöra förbättringar. Utifrån en fenomenografisk ansats, med empiri baserad på tretton semistrukturerade intervjuer, undersöker aktuell studie vad ungdomar med erfarenhet av svårigheter i grundskolan utifrån funktionsvariation uppfattar som bra stöd. I den kollektiva beskrivningen av fenomenet bra stöd i skolan framträder erkännande, i betydelsen att skolans personal möter eleven som en unik person med förmågor, vilken vill utvecklas och lära men samtidigt erkännas vara i behov av stöd och anpassningar av olika karaktär. Härmed identifieras lärares förväntningar på sina elever som en viktig påverkansfaktor. Fem områden lyfts fram som betydelsefulla för att erkännande ska manifesteras: trygghet och trivsel, deltagande, autonomi, tillhörighet och meningsfullhet. Eftersom skolor anmodas arbeta förebyggande och hälsofrämjande med stöd av en samlad elevhälsa sätts studiens resultat slutligen i relation till ett salutogent förhållningssätt. / Recent studies show that the risk of mental illness is higher for people that don’t graduate from upper secondary school. In Sweden, a quarter of the primary school pupils have insufficient grades in one or more subjects which makes them ineligible for upper secondary school. Since schools have documented difficulties in offering good support for students with various disabilities, there is a strong public interest to make visible factors in learning environments that could improve the results. Based on a phenomenographic approach, with empirical data based on thirteen semi-structured interviews, the current study examines what young people perceive as good support, based on their experience of difficulties in primary school, due to various functional disabilities. In the collective description of the phenomenon good support at school, the word acknowledgement emerges, in the sense that the school needs to meet the student as a unique person with abilities, and who wants to develop and learn, but at the same time needs support and adaptations of various kinds. Herein teachers’ expectations of the students are identified as an important influential factor. Five areas are highlighted as important to manifest acknowledgement: security and well-being, involvement, autonomy, belonging, and meaningfulness. When schools are asked to work proactively to promote health supported by the school health team, the result is put in relation to a salutogenic approach.
|
Page generated in 0.0722 seconds