<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka idag utövade fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar: Hur definierar ledare och deltagare inom dessa aktiviteter själslig hälsa respektive ohälsa? Hur anses aktiviteterna enligt ledare och utövare bidra till själslig hälsa? Vad i dessa aktiviteter är det som lockar deltagarna?</p><p>Metod</p><p>Studien har bestått av halvstrukturerade intervjuer och kvalitativa enkäter. Intervjuerna utfördes med fyra ledare för fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa (pilates, qigong, yoga) och enkäterna med 21 utövare. Som analysredskap har vi använts oss av John W. Fishers teori om själslig hälsa. I denna teori delar han in själslig hälsa i fyra områden; privat, kollektivt, miljö och övernaturligt.</p><p>Resultat</p><p>Vårt resultat visar att respondenterna anser att själslig hälsa till stor del utgörs av det privata och kollektiva området i Fishers teori. De andra två områdena; miljö och övernaturligt, berörs inte i samma utsträckning. Aktiviteterna i sig bidrar till själslig hälsa genom att de arbetar med helheten och att hjälper till att hitta närvaro och fokus. Respondenterna framhåller också att de känner sig mindre stressade i vardagen. Träning utförd i lugnt tempo var en av anledningarna som först lockat deltagarna till att börja med dessa aktiviteter. Efter hand har anledningarna utvecklats till möjligheten att fokusera och kontrollera sina tankar. Många av våra respondenter har haft en tidigare bakgrund som utbrända och har med dessa aktiviteter funnit en väg ut.</p><p>Slutsats</p><p>Inom dessa aktiviteter definieras själslig hälsa främst inom Fishers första och andra område. Att dessa aktiviteter har blivit en väg ut ur utbrändhet tror vi beror på att de utförs i ett lugnt och harmoniskt tempo och att de fokuserar på att kunna slappna av och falla till ro och att bli närvarande i sin egen kropp. Att arbeta med kroppen som verktyg, med hjälp av tex. andning, blick och fokus, är ett konkret sätt att uppnå själslig hälsa.</p>

<p>Syfte och frågeställning</p><p>Syftet med studien var att undersöka om motionärer skiljer från icke-motionärer med avseende på sjukfrånvaro. Som ledning i studien har författaren formulerat följande frågeställningar:</p><p>Skiljer sig individer som ägnar sig åt regelbunden motion från dem som inte gör det med avseende på sjukfrånvaro? Skiljer sig förekomsten av frånvaro inom sjuklöneperioden respektive längre frånvaro mellan de ovan nämnda grupperna?</p><p>Metod</p><p>Studien baserades på 1065 kvinnor och män i åldrarna 20-65 år från ett tidigare insamlat material från den omfattande LIV2000-studien, som berör svenska befolkningens livsstil och motionsvanor. Graden av fysisk aktivitet bestämdes genom en enkätfråga och deltagarna delades in i två grupper, en med icke-motionärer och en med motionärer. Dessa två grupper jämfördes sedan i avseende på tre frågor om sjukfrånvaro som också återfanns i enkäten. Dessa tre variabler var totalt antal dagar som individen varit sjukfrånvarande, antal gånger totalt sjukfrånvarande samt antal gånger som individen varit sjukskriven längre än 14 dagar vilket motsvarar sjuklöneperioden. Alla frågor gällde förhållandena under det senaste året. Resultaten genomgick ett oberoende t-test med signifikansnivån p=0,05.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att en signifikant skillnad i sjukfrånvaro mellan grupperna förelåg hos kvinnorna i avseende på antal dagar och antal gånger sjukskrivning längre än 14 dagar. En tendens fanns i avseende på antal gånger. Ingen skillnad mellan grupperna förelåg bland männen.</p><p>Slutsats</p><p>En högre aktivitetsgrad, motsvarande regelbunden motion, visade sig eventuellt ha ett samband med lägre sjukfrånvaro hos kvinnor i avseende på antal dagar och gånger längre än sjuklöneperioden sjukfrånvarande. På grund av det stora bortfallet bör resultaten tolkas med stor försiktighet. Fler studier behövs för att kunna visa ett samband med större säkerhet.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med undersökningen har varit att ta reda på vilka faktorer som kvinnliga lärare i idrott och hälsa, som har stannat kvar i sin profession i 20 år eller mer, upplever som betydelsefulla för sin arbetssituation och för varaktighet inom yrket. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av följande frågeställningar:</p><p>- Vilka yttre, arbetsrelaterade faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?</p><p>- Vilka inre, personella faktorer bidrar till att idrottslärarna stannar kvar i sitt yrke?</p><p>- Vilka faktorer lyfter de undersökta idrottslärarna själva fram som betydelsefulla för att de har stannat kvar i sitt yrke?</p><p>Metod</p><p>Vi har valt att arbeta med enkät som metod. Vi har gjort ett strategiskt urval där vi begränsat oss till att kontakta idrottslärare som är medlemmar i en ideell intresseförening, Föreningen GCI. Anledningen till att vi bestämde oss för att kontakta Föreningen GCI var att vi ville nå många idrottslärare som arbetat i ett visst antal år. Utifrån Föreningen GCI:s medlemsregister har vi valt ut medlemmar som examinerats efter 1966 och innan 1986. De flesta av medlemmarna är kvinnor vilket medförde att vi bestämde oss för att enbart undersöka kvinnliga lärare i idrott och hälsa. Enkäterna skickades ut via post till 150 medlemmar i föreningen. Det totala bortfallet var 28%. Resultaten av undersökningen har analyserats med hjälp av Kobasas teori om personlighetsbaserad härdighet.</p><p>Resultat</p><p>De yttre, arbetsrelaterade faktorer som framkom som viktiga i undersökningen var trivsel med kollegor, därefter stöd från kollegor och inflytande över arbetsuppgifter. Vilken typ av tjänst idrottslärarna innehar visade sig ha betydelse för trivsel, stöd och inflytande. Idrottslärare med andra uppdrag var de som trivdes bäst, kände mest stöd och inflytande till skillnad från dem som arbetade som idrottslärare med annat ämne, vilka skattat lägst på samtliga områden. Positiva yttre förhållanden var kollegor och friheten i arbetet. De inre, personella faktorer som framkom som viktiga var stöd från familjen och vänner utanför arbetet, att anse sig vara en bra idrottslärare samt att ha en god elev- och föräldrarelation. Ett positivt inre förhållningssätt som framkom som viktigt var elevgruppen i form av trevliga elever och rörelseglädje. De faktorer som lärarna uppgav själva som betydelsefulla för att stanna kvar i yrket var arbetet med barn och ungdomar, idrottsämnets karaktär och det variationsrika arbetssätt det erbjuder samt den egna utvecklingen.</p><p>Slutsats</p><p>Enligt Kobasas teori om stresstålighet och personlighetsbaserad härdighet kan betydelsen av de tre komponenterna engagemang, kontroll och utmaning bidra till att kvinnliga idrottslärare stannar kvar i sitt yrke. Engagemang grundar sig i denna studie bl a i att uppskatta arbetet med barn och ungdomar, ägande av sociala resurser och tillit till det egna jaget. Kontroll innebär dels att värdesätta ämnets varierande innehåll, känna inflytande, dels att kunna hantera uppgifterna i sin tjänst. Utmaning kan utifrån empirin beskrivas som det som ämnet idrott och hälsa omfattar, friheten som arbetet innebär och den personliga utvecklingen som idrottsläraryrket ger. Dessa faktorer framträder som betydelsefulla för de kvinnliga idrottslärarnas arbetssituation, vilket enligt vår tolkning bör ha inverkat på att de stannat kvar i sitt yrke.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka hur olika lärare implementerar hälsa i undervisningen i ämnet Idrott och hälsa.</p><p>Frågeställningar:</p><p>-Vad innebär, för lärare i Idrott och hälsa, begreppet hälsa i undervisningen?</p><p>-Hur bedriver lärare i Idrott och hälsa sin hälsoundervisning?</p><p>-Har lärare i Idrott och hälsa några mål med sin hälsoundervisning, i så fall vilka?</p><p>Metod</p><p>Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare i skolämnet Idrott och hälsa. Kriterierna för urvalet var att informanterna skulle vara behöriga på gymnasienivå och inneha minst 50% av sin undervisningstid i det nämnda ämnet, samt att en del skulle innefatta kursen idrott och hälsa A. Intervjuerna transkriberades av båda författarna och analyserades sedan med hjälp av diskurser. Diskurserna används även som hjälp i resultatframställningen.</p><p>Resultat/Slutsats</p><p>Hälsa implementeras hos våra informanter genom bland annat teoretisk verksamhet i form av exempelvis kost, träningslära, ergonomi och konfliktlösning. De teoretiska momenten kopplas av somliga lärare till de praktiska. En del informanter hade uppfattningen att fysisk aktivitet leder till en god hälsa, både fysisk och psykisk. Det framkom att en stor målsättning är att få de nu inaktiva eleverna att börja med träning samt skapa inspiration till fortsatt rörelse efter gymnasietiden.</p><p>De diskurser som tydliggjorts under intervjuerna är fysiologi-, tränings-, må-bra-, osäkerhets- och särskiljandediskurs. Fysiologi- samt träningsdiskurserna är dominerande hos informanterna.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet har varit att utifrån ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hälsoeffekter framställs av läkare och i kvällspress. Detta har skett med hjälp av en textundersökning, där värderingar och föreställningar bearbetats utifrån en aktörscentrerad analys, som fått sin utgångspunkt i följande frågeställningar:</p><p>– Hur framträder aktörernas syn på alkoholens nyttighet för hälsan?</p><p>– Hur framträder aktörernas syn på gränsen mellan skadlig och måttlig mängd alkohol?</p><p>– Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna?</p><p>Metod</p><p>Vår metod bestod av en textundersökning, där insamlad empiri består av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna består av två allmänläkare och en alkoholläkare. Metoden bygger på idéanalys och resultaten från intervjuer och våra utvalda artiklar har bearbetats med hjälp av ett eget utformat analysschema.</p><p>Resultat</p><p>Artiklarnas definition på måttlig mängd alkohol sträcker sig mellan allt från ett till fyra glas om dagen. De sjukdomar som alkohol tycks ha en positiv påverkan på är bl.a. hjärt- och kärlsjukdom, hjärnskador, Diabetes typ II och demens/Alzheimers. Att dricka alkohol i måttliga mängder rekommenderas både till kvinnor som vill bli gravida, samt män och kvinnor i medelåldern och ända upp till 81 år. Typ av alkohol som nämns varierar mellan artiklarna, vissa definierar inte alkohol specifikt, medan andra skriver enbart om vin. Några tar upp både, vin, sprit och öl. Den vanligast förekommande typen av alkohol i våra utvalda artiklar är vin.</p><p>Samtliga läkares inställning till alkohol är främst negativ ur hälsosynpunkt. De negativa och skadliga effekterna överväger de eventuella positiva hälsoeffekter som alkohol kan bidra till. De positiva hälsoeffekter som lyfts fram är påverkan på hjärta och kärl, framförallt arterioskleros, sänkt blodtryck, antioxidanter i rödvin och alkohol ur social synvinkel såsom gemenskap och välbefinnande. Rekommendationer kring måttlig mängd alkohol ska alltid individualiseras och kan inte generaliseras till att gälla majoriteten. Mängden som rekommenderas till ”vanliga personer” utan missbruksproblem eller sjukdomar som tar skada av alkoholen är cirka ett till två glas vin per dag, alternativt en till en och en halv flaska i veckan. Alla läkarna nämner vin som främsta dryck, dock framgår ej om det är rött eller vitt vin. Att generalisera och uttala sig om en rekommendation av alkoholintag som gäller för alla människor är ohållbart.</p><p>Slutsats</p><p>Utifrån ett idéanalytiskt perspektiv framträder att såväl media som läkare ansluter till uppfattningen att alkohol i måttliga mängder motsvarande en till två glas vin/dag kan bidra till positiva hälsoeffekter, men överstiger konsumtionen denna nivå överväger snarare de skadliga effekterna. Läkarna framhåller även att det är det av stor vikt att poängtera att råd om alkohol ska ses oerhört individuellt och att det inte är lönt att rekommendera till personer som redan har sunda vanor till alkohol. Expressens råd om mängd överstiger läkarnas rekommenderade mängd med upp till fyra glas vin/dag och anses därför utifrån läkarnas synsätt leda till negativa hälsoeffekter.</p>

<p>Syfte och frågeställningar:</p><p>Syftet med studien är att utifrån ett könsperspektiv undersöka stress hos elever. Detta ville vi ta reda på genom att besvara följande frågeställningar: Vad är stress för elever, upplever de stress i skolan, hur hanterar de stress samt hur vanligt är psykosomatiska symptom hos elever?</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen är en studie som utförts med hjälp av enkäter med både fasta och öppna svarsalternativ. Enkätundersökningen genomfördes på två gymnasieskolor på det Samhällsvetenskapliga programmet år 3 där 103 elever ingick i urvalsgruppen. Fördelningen mellan flickorna och pojkarna var 71 respektive 32. Inget externt bortfall fanns då alla utdelade enkäter även samlades in. Dock var totalt 41 elever frånvarande vid undersökningstillfällena, dessa elever inkluderades inte i vår studie.</p><p>Bearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet SPSS. Tre tester användes, dessa var ett Chi-2 test, ett Spearman´s korrelationstest samt ett Mann-Whitney U test. Signifikansnivån sattes till p<0,05 och tendens till en skillnad sattes till 0,05< p <0,1.</p><p>Resultat:</p><p>Majoriteten av de tillfrågade eleverna, 75, svarade att stress var brist på tid i kombination med mycket skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som upplevde stress i skolan var 84,4 procent respektive 97,2 procentprocent. Det vanligaste sättet att hantera stress på var enligt eleverna att prioritera/planera sitt skolarbete. Andelen av pojkarna och flickorna som hade problemfokuserad coping var 43 procent respektive 67 procent. Andelen elever som hade emotionsfokuserad coping var 57 procent av pojkarna och 33 procent av flickorna. Det förelåg en signifikant skillnad mellan kön där flickor angett en högre svarsfrekvens på alla psykosomatiska symptom förutom känna sig nervös och känna obehag inför skolan.</p><p>Slutsats:</p><p>Vår slutsats är att en stor andel av de tillfrågade eleverna upplevde skolan som en stressfaktor. Det fanns en signifikant skillnad där fler flickorna upplevde stress i jämförelse med pojkarna. Studien visade på att hantering av stress skiljde sig åt mellan könen där pojkar använde sig av en emotionsfokuserad copingstrategi och flickorna en problemfokuserad copingstrategi. Vidare fanns det ett samband mellan stress och psykosomatiska symptom. Detta visade sig genom att ju oftare eleverna var stressade desto oftare upplevde de även psykosomatiska symptom</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna studie är att jämföra hur två hälsoprofilerade grundskolor arbetar med begreppet hälsa. Frågeställningarna som studien stödjer sig på berör dels skolornas arbetssätt med hälsobegreppet, hur elevernas inställning till skolan är samt elevernas skattade hälsa.</p><p>Metod</p><p>Inledningsvis gjordes kvalitativa intervjuer med de ansvariga personerna på Torsviks skola respektive Saltsjöbadens samskola. Detta följdes upp med en kvantitativ enkätundersökning på 56 elever i skolår 9 på berörda skolor.</p><p>Resultat</p><p>Arbetssätten med hälsa på de båda skolorna varierar då Torsviks skola vill lägga större vikt vid den psykiska hälsan och skapa en bredare uppfattning kring hälsobegreppet som inte avser enbart fysisk aktivitet. Saltsjöbadens skola har i sin hälsoprofil valt att fokusera mer på fysisk aktivitet då eleverna på profilen erbjuds extra idrottsundervisning. Torsviks skola bedriver hälsoarbetet under vissa perioder medan Saltsjöbaden låter profilen genomsyra undervisningen kontinuerligt. Eleverna på de båda skolorna är positiva till skolan i allmänhet och anser sig kunna påverka vissa delar. Saltsjöbadens elever ser skolan som den viktigaste och trovärdigaste informationskällan gällande hälsa. På Torsvik så ses media som den främsta källan samt att idrottsföreningen ger den trovärdigaste informationen. Den skattade hälsan hos majoriteten av eleverna är bra eller mycket bra. Enligt våran tolkning av KASAM så är flertalet stabila d.v.s. de uppfattar inte sin livssituation som kaotisk eller ohanterbar. Vad gäller den fysiska aktiviteten så är Torsviks elever i regel aktiva 3-5 dagar i veckan. Saltsjöbadens elever är aktiva i regel 5-6 dagar i veckan.</p><p>Slutsats</p><p>Trots att det hälsofrämjande arbetet varierar sett till de båda skolorna, så skiljer sig resultatet endast i avseende grad av fysisk aktivitet samt skolan som informationskälla. Torsviks elever uppvisar i stort sett samma resultat som Saltsjöbadens elever trots att deras hälsoprofil endast bedrivs periodvis samt att de är mindre fysiskt aktiva. Eleverna på skolorna skattar sin hälsa bra men om det är arbetet med hälsa som gör det kan vi inte med säkerhet konstatera.</p>

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka vad som motiverar respektive hämmar de anställdas deltagande i ett kontorsföretags interna friskvårdsverksamhet och utifrån detta se om några könsskillnader föreligger. De fyra frågeställningar som använts är: Vilka motivationsfaktorer är det som främst påverkar dem att delta? Vilka är de mest förekommande anledningarna till att de inte deltar och vilka betingelser kan förändras för att underlätta ett deltagande? Vilka aktiviteter i företagets utbud är de mest tilltalande? Vilka aktiviteter utöver företagets utbud kan utgöra en motivationsfaktor till att börja delta?</p><p>Metod</p><p>Denna studie baseras på en kvantitativ undersökning med enkäter som metod. Urvalet har gjorts slumpmässigt bland företagets anställda till ett sampel på 129 personer, varav 71 procent är män och 29 procent är kvinnor. Då undersökningen genomfördes fanns författarna på plats. Enkäten är utformad med mestadels fasta svarsalternativ och baseras på tidigare beprövad forskning inom området. Resultaten har sammanställts statistiskt i dataprogrammen SPSS, Excel och CIA.</p><p>Resultat</p><p>Det resultat denna studie har genererat är att det främst rör sig om hälsorelaterade orsaker till att de anställda deltar i friskvården. Har de anställda dessutom tidigare erfarenhet av fysisk aktivitet är detta en bidragande faktor till varför de blir delaktiga i företagets friskvård. Som hämmande orsak är tidsbrist den mest förekommande, och då främst på grund av arbetsbelastning. De aktiviteter som tilltalar de anställda mest är gym och styrketräning följt av spinning, racketsport, box och coreträning. En viss könsskillnad i aktivitetsval har även kunnat utläsas. För de som inte utnyttjar friskvården skulle aktiviteter som avslappning, olika typer av kampsport och friluftsaktiviteter kunna vara en bidragande orsak till att börja delta.</p><p>Slutsats</p><p>De kunskaper som denna studie har generat kan vara till hjälp för dem som avser att införa eller förbättra intern friskvårdsverksamhet hos företag. Slutsatsen är att dessa personer ska satsa mycket på att informera, motivera och ge stöd till de anställda för att öka ett deltagande i friskvården. För att komma runt problemet tidsbrist bör friskvården läggas under arbetstid. Aktiviteter som bör satsas på är gym, bodypump spinning, box, coreträning, kampsport, avslappning och friluftsaktiviteter.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Korpen arbetar med hälsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.</p><p>Frågeställningarna var följande:</p><p>1. Vad innebär hälsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?</p><p>2. Varför väljer arbetsplatser just hälsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvård?</p><p>3. Vilka förväntningar har arbetsplatserna som väljer hälsodiplomering som insats?</p><p>4. Får hälsodiplomeringen de resultat arbetsplatserna förväntat sig?</p><p>5. Finns det några specifika framgångsfaktorer för att lyckas med hälsodiplomeringen?</p><p>Metod</p><p>Kvalitativa intervjuer genomfördes med friskvårdsansvariga på nio arbetsplatser samt med koncept- och kvalitetsansvarig på Korpens rikskansli. Arbetsplatserna söktes fram via Korpens kungörelser av hälsodiplomerade arbetsplatser på Internet. Intervjuerna genomfördes av två personer och spelades in samt transkriberades ordagrant. Resultaten sammanställdes genom meningskoncentrering i en tabell för att få struktur inför kommande analys.</p><p>Resultat</p><p>Valet av hälsodiplomeringen som friskvårdsinsats var för de flesta en slump, men stöddes av att Korpen ansågs erfarna och pålitliga. Huvudsyftet var att få struktur och dokumentation på befintligt friskvårdsarbete. Samtliga var nöjda med resultatet av hälsodiplomeringen och upplevde att de fått den struktur och dokumentation de efterfrågade. Som framgångsfaktorer nämndes ledningens stöd, tid och resurser för friskvårdsarbetet samt eldsjälar ute i organisationen vilka sprider budskapet till medarbetarna.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatser av studien är att hälsodiplomeringen är ett bra koncept för att strukturera friskvårdsarbetet på arbetsplatser, men att det finns en del brister i arbetssättet, exempelvis vad gäller uppföljning. Vidare är Korpen ett känt varumärke vilket gynnar dem, då arbetsplatser väljer dem utifrån deras rykte.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong><p><strong>Syfte och frågeställningar</strong><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka vad hälsotidningar anser vara viktiga faktorer för att generera en god hälsa och vad en god hälsa innebär, samt om det har förändrats under en tioårsperiod. För att undersöka det har en innehållsanalys av två olika hälsotidningar genomförts. Frågeställningarna som undersökningen utgått ifrån är:</p><ol><li>Hur ser innehållet ut i tidningarna? Skiljer sig detta mellan år och mellan tidningarna? </li><li>Vad har det man skriver om för vetenskaplig anknytning? </li><li>Larmas det mer eller mindre idag än för tio år sedan? </li><li>På vilket sätt kan innehållet i tidningarna kopplas till de ideal som råder i dagens samhälle? </li></ol><strong><p>Metod</p></strong><p>Från år 1998 och 2008 har de tio första numren valts ut av tidningarna<em>HÄLSA </em>och <em>Må Bra</em> . Fokus i undersökningen har legat på de artiklar som man gör reklam för på framsidan av tidningen. Rubrik och ingress har varit utgångspunkt men artiklarna har även skummats för att bedömning av vetenskaplighetsgrad. Artiklarna delades in i sju olika teman och vetenskaplighetsgrad har bedömts efter en tregradigskala. En bedömning av larmning/trend har också ägt rum. All data har kodats efter ett kodschema för att därefter analyseras i SPSS. För att få reda på hur tidningarna kan kopplas ihop med de ideal som råder idag har rubrikerna på framsidan studerats och vissa rubriker har lyfts fram som exempel på hur man gör läsaren uppmärksam på hur man bör se ut för att passa in i normen.</p><strong><p>Resultat och slutsats</p></strong><p>Resultatet visar att det övervägande temat är medicin och det minst förekommande är temat kost. Tidningarna skiljer sig inte åt i fördelningen av teman, varken -98 eller -08. Båda tidningarna har ungefär samma grad av vetenskaplighet inom vardera tema. Dock återfinns den högsta vetenskaplighetsgraden inom temat medicin. Vad det gäller benägenheten att larma så har den ökat i HÄLSA medan man i Må Bra inte kan se någon nämnvärd skillnad. Vetenskaplighetsgraden har sjunkit i HÄLSA medan ingen skillnad kan ses i Må Bra.</p><p>Innehållet i tidningarna kan kopplas till dagens ideal genom sina val av ämne och rubriker.</p><p>Undersökningen visar att viktiga aspekter för att generera en god hälsa enligt dessa tidningar är att man mår bra, är frisk och trivs med sig själv och sitt utseende. Vilket underförstått innebär att man är smal och har ett acceptabelt yttre. Det man skriver om är faktorer som ska hjälpa läsaren att uppnå detta och vad läsaren ska göra för att passa in i den idealbild som råder i dagens samhälle.</p></p>