<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien var att undersöka idag utövade fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar: Hur definierar ledare och deltagare inom dessa aktiviteter själslig hälsa respektive ohälsa? Hur anses aktiviteterna enligt ledare och utövare bidra till själslig hälsa? Vad i dessa aktiviteter är det som lockar deltagarna?</p><p>Metod</p><p>Studien har bestått av halvstrukturerade intervjuer och kvalitativa enkäter. Intervjuerna utfördes med fyra ledare för fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa (pilates, qigong, yoga) och enkäterna med 21 utövare. Som analysredskap har vi använts oss av John W. Fishers teori om själslig hälsa. I denna teori delar han in själslig hälsa i fyra områden; privat, kollektivt, miljö och övernaturligt.</p><p>Resultat</p><p>Vårt resultat visar att respondenterna anser att själslig hälsa till stor del utgörs av det privata och kollektiva området i Fishers teori. De andra två områdena; miljö och övernaturligt, berörs inte i samma utsträckning. Aktiviteterna i sig bidrar till själslig hälsa genom att de arbetar med helheten och att hjälper till att hitta närvaro och fokus. Respondenterna framhåller också att de känner sig mindre stressade i vardagen. Träning utförd i lugnt tempo var en av anledningarna som först lockat deltagarna till att börja med dessa aktiviteter. Efter hand har anledningarna utvecklats till möjligheten att fokusera och kontrollera sina tankar. Många av våra respondenter har haft en tidigare bakgrund som utbrända och har med dessa aktiviteter funnit en väg ut.</p><p>Slutsats</p><p>Inom dessa aktiviteter definieras själslig hälsa främst inom Fishers första och andra område. Att dessa aktiviteter har blivit en väg ut ur utbrändhet tror vi beror på att de utförs i ett lugnt och harmoniskt tempo och att de fokuserar på att kunna slappna av och falla till ro och att bli närvarande i sin egen kropp. Att arbeta med kroppen som verktyg, med hjälp av tex. andning, blick och fokus, är ett konkret sätt att uppnå själslig hälsa.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka idag utövade fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa. För att uppfylla vårt syfte använde vi oss av följande frågeställningar: Hur definierar ledare och deltagare inom dessa aktiviteter själslig hälsa respektive ohälsa? Hur anses aktiviteterna enligt ledare och utövare bidra till själslig hälsa? Vad i dessa aktiviteter är det som lockar deltagarna? Metod Studien har bestått av halvstrukturerade intervjuer och kvalitativa enkäter. Intervjuerna utfördes med fyra ledare för fysiska aktiviteter med inslag av själslig hälsa (pilates, qigong, yoga) och enkäterna med 21 utövare. Som analysredskap har vi använts oss av John W. Fishers teori om själslig hälsa. I denna teori delar han in själslig hälsa i fyra områden; privat, kollektivt, miljö och övernaturligt. Resultat Vårt resultat visar att respondenterna anser att själslig hälsa till stor del utgörs av det privata och kollektiva området i Fishers teori. De andra två områdena; miljö och övernaturligt, berörs inte i samma utsträckning. Aktiviteterna i sig bidrar till själslig hälsa genom att de arbetar med helheten och att hjälper till att hitta närvaro och fokus. Respondenterna framhåller också att de känner sig mindre stressade i vardagen. Träning utförd i lugnt tempo var en av anledningarna som först lockat deltagarna till att börja med dessa aktiviteter. Efter hand har anledningarna utvecklats till möjligheten att fokusera och kontrollera sina tankar. Många av våra respondenter har haft en tidigare bakgrund som utbrända och har med dessa aktiviteter funnit en väg ut. Slutsats Inom dessa aktiviteter definieras själslig hälsa främst inom Fishers första och andra område. Att dessa aktiviteter har blivit en väg ut ur utbrändhet tror vi beror på att de utförs i ett lugnt och harmoniskt tempo och att de fokuserar på att kunna slappna av och falla till ro och att bli närvarande i sin egen kropp. Att arbeta med kroppen som verktyg, med hjälp av tex. andning, blick och fokus, är ett konkret sätt att uppnå själslig hälsa.

Denna studie fokuserar på den amerikanska poeten Emily Dickinson och hennes psykiska hälsa samt kreativitet och skrivande. Syftet är att lyfta fram hur fyra utvalda teman; hjärna, hjärta, sinne och själen, framställs i Dickinsons poesi. Detta handlar därför om en tematisk analys, där frågeställningar besvaras med hjälp av psykoanalytiska teorier. Studiens resultat visar att Dickinsons poesi fungerar som en brygga mellan hennes subjektiva känslor och allmänmänskliga teman. Det har lyfts fram medvetna samt omedvetna faktorer, vilka har kopplats till poetens psykiska tillstånd och därmed visat på hennes styrkor samt svagheter, i synnerhet vad gäller den kreativa skrivprocessen. Dickinsons poesi har slutligen argumenterats för att vara psykologiskt intriktad, och slutsatsen i denna studie förklarar därför vilka fördelar det finns med att läsa Dickinson med hjälp av psykoanalytiska teorier. Genom läsning av Dickinson i samband med Freud och andra psykoanalytiker skapas en koppling mellan poetens psykiska tillstånd samt hennes dikter, där psykoanalytiska teorier som fokuserar på kreativitet och skapande blir ett hjälpmedel för att läsaren ska få en djupare inblick i poetens liv och skrivande.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv.</p><p>Frågeställningarna är:</p><p>- Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>- Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>- På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?</p><p>Metod</p><p>Metoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga. Dessa innefattar fysiska, psyksiska och själsliga perspektiv. De tre perspektiven sker också i samverkan av varandra. I det slutgiltiga tillståndet yoga är de tre perspektiven integrerade. Detta överstämmer väl med Erikssons definition av hälsobegreppet.</p><p>Slutsats</p><p>Det står det klart att det finns minst ett förhållande mellan yoga och hälsa, vilket är att yoga bidrar till hälsa hos individen. Detta får även stöd av presenterad forskning. Det slutgiltiga tillståndet yoga kan även anses vara jämförbart med det optimala hälsotillståndet, eftersom tillstånden överensstämmer med varandra.</p>

<p><strong>Syfte och frågeställningar</strong></p><p><p>Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i <em>VillGott-projektet </em>i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar:</p><p><p>1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk?</p><p>3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)?</p><p>4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena?</p></p><strong><p>Metod</p></strong><p>Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av <em>VillGott-projektet </em>som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Vår slutsats blir att <em>VillGott-projektet </em>bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.</p></p><p><p> </p></p>

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv. Frågeställningarna är: - Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? - Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? - På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv? Metod Metoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori. Resultat Resultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga. Dessa innefattar fysiska, psyksiska och själsliga perspektiv. De tre perspektiven sker också i samverkan av varandra. I det slutgiltiga tillståndet yoga är de tre perspektiven integrerade. Detta överstämmer väl med Erikssons definition av hälsobegreppet. Slutsats Det står det klart att det finns minst ett förhållande mellan yoga och hälsa, vilket är att yoga bidrar till hälsa hos individen. Detta får även stöd av presenterad forskning. Det slutgiltiga tillståndet yoga kan även anses vara jämförbart med det optimala hälsotillståndet, eftersom tillstånden överensstämmer med varandra.

Syfte och frågeställningar Vårt syfte är att undersöka och följa upp utvalda hälsokomponenter hos deltagarna i VillGott-projektet i Solna Stad våren 2008. Frågeställningar: 1. Hur ser den upplevda kroppsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna fysisk aktivitet och sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 2. Hur ser den upplevda själsliga hälsan ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variablerna kontroll i vardagen och socialt nätverk? 3. Hur ser den fysiska aktiviteten ut vid de tre mättillfällena och hur är den kopplad till variabeln sömnvanor (utvilad och en god nattsömn)? 4. Hur ser den upplevda kontrollen av vardagen, det sociala nätverket och sömnvanorna (utvilad och en god nattsömn) ut vid de tre mättillfällena? Metod Detta är en longitudinell kvantitativ studie baserad på enkäter, en uppföljning av VillGott-projektet som genomfördes våren 2008 i Solna. De deltagare som deltog i två mättillfällen under projektet fick förfrågan om att vara med i en uppföljning där de skulle fylla i en likadan enkät (GIH´s hälsoenkät) som vid de två tidigare mättillfällena. Datainsamlingen skedde under två dagar vid en bestämd mötesplats och de som inte hade möjlighet att ansluta vid de tillfällena erbjöds att fylla i enkäten per post. Sammanställningen och analysen av data utfördes i statistikprogrammet SPSS. Studiens svarsfrekvens är 89 procent. Resultat De respondenter som upplevde en bra kroppsliga hälsa var vid första mättillfället 50,8 procent, vid andra mättillfället 59,4 procent och vid tredje mättillfället 68,8 procent. Den själsliga hälsan upplevs nästan lika bra vid samtliga mättillfällena; vid 1:a tillfället 79 procent, vid 2:a tillfället 78,7 procent och vid 3:e tillfället 75 procent. Respondenternas frekvens på fysisk aktivitet är indelad i två grupper, "aktiv" och "inaktiv", där 42,6 procent är aktiva vid första mättillfället, 63,5 procent vid andra tillfället och 50 procent vid tredje tillfället. Slutsats Vår slutsats blir att VillGott-projektet bidrog till att öka deltagarnas fysiska aktivitetsvanor, även sex månader efter träningsperiodens slut, vilket i sin tur bidrog till en bättre upplevd kroppslig hälsa. Med stöd från forskning vet vi att den upplevda hälsan utgör en indikator på den faktiska hälsan.

Syftet med denna tvärsnittsstudie var att undersöka, det som i studien benämns, själslig intelligens, hos chefer och ledare i näringslivet samt att validera instrument för vad som i studien benämns ledarintelligens med fokus på själslig intelligens. Studien utvärderade den själsliga intelligensen hos chefer och ledare samt om det var någon nivåskillnad på den själsliga intelligensen hos kvinnor och män. I studien användes en enkät där deltagarna fick svara på påståenden kring själslig, emotionell och rationell intelligens. Studien validerade två skalor för själslig intelligens utifrån ett kanadensiskt instrument, SISRI (The Spiritual Intelligence Self-Report Inventory), en skala för själslig intelligens, (SQ), som ingick i ett svenskt instrument, LIQ (Leadership Intelligence Questionnaire), samt en ny skala för själslig intelligens, NySQ. Det var 90 chefer och ledare i Västra Götalands näringsliv, 37 kvinnor och 53 män som besvarade enkäten, medelåldern var 47 år. Enkätsvaren analyserades med hjälp av kvantitativa metoder. Studien validerade Ronthys skala för själslig intelligens som visade på positiva signifikanta samband med två skalor som är framtagna med avsikt att de ska mäta liknande begrepp. Resultaten visade att kvinnor hade en högre nivå av själslig intelligens än män samt att chefer och ledare med hög nivå av själslig intelligens även hade hög nivå av rationell intelligens. Resultaten kastade nytt ljus över förmågor som i vår tid kanske inte har värderats tillräckligt i organisationer eller diskuterats i formella sammanhang. / The aim of this cross-sectional study was to investigate, what in this study is defined as, spiritual intelligence in managers and leaders in private companies, and to validate instruments that measure, as the study defines as, leadership intelligence with a focus on spiritual intelligence. The study evaluated the spiritual intelligence of managers and leaders, and if there was differences in the level of spiritual intelligence between women and men. The study used a questionnaire in which participants were asked to answer questions about spiritual, emotional and rational intelligence. The study validated two scales of spiritual intelligence based on the Canadian instrument, SISRI (The Spiritual Intelligence Self-Report Inventory), one scale for spiritual intelligence, (SQ), which was part of a Swedish instrument, LIQ (Leadership Intelligence Questionnaire), and a new scale for the spiritual intelligence, NySQ. 90 managers and leaders in Västra Götaland, 37 women and 53 men, responded to the survey, the average age was 47 years. The survey responses were analyzed using quantitative methods. The study validated Ronthy´s scale of spiritual intelligence that showed a positive significant correlation with two scales that are designed to measure similar concepts. The results showed that women had a higher level of spiritual intelligence than men, and that managers and leaders with a high level of spiritual intelligence also had a high level of rational intelligence. The results shed new lights on abilities that might not have been valued enough in organizations or discussed in formal contexts.

Sedan 1981 har ledarutbildningen UGL (Utveckling av Grupp och Ledare) varit en grundkurs för blivande officerare och är idag ett mycket använt koncept även inom näringsliv och offentlig förvaltning. Kursens mål är i enlighet med inbjudan bl.a. att få ökad förmåga att arbeta med reflektion, förstå känslors inverkan, kunna ta och ge utvecklande feedback, förstå hur värderingar påverkar ledarskap samt förstå behovet av olika ledarstilar. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det förelåg skillnad i följande variabler: ledarintelligens (emotionell, rationell och själslig intelligens), självkänsla (bas-, förvärvad och prestationsinriktad) och personlighetsdrag före resp. efter deltagande i UGL. Ledarintelligens är en ny ledarskapsmodell (Ronthy, 2006) och ett frågeformulär som bygger på denna teori är under utveckling. Ett annat syfte med studien var därför att undersöka begreppsvaliditeten hos detta instrument. Studien omfattade 125 ledare (M = 38,5 år, SD = 7,8), varav 82 kvinnor. Samtliga genomgick ledarutvecklings­programmet UGL under 2011. Tre självskattningsformulär användes i studien.  Före och direkt efter utbildningen undersöktes samtliga variabler, efter sex månader endast ledarintelligens. Resultatet visade signifikant skillnad före resp. direkt efter utbildning gällande emotionell intelligens, rationell intelligens, själslig intelligens, bassjälvkänsla, bitterhet, psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet samt social konformitet. De självskattade ökningarna i ledarintelligens kvarstod i nivå efter sex månader. Resultat från korrelationsprövningar indikerade teoretiskt rimliga samband. Då den självskattade nivån av den emotionella, den rationella samt den själsliga intelligensen uppmätte högre resultat efter deltagande i UGL i föreliggande studie, verkar det som att denna kompetensutvecklingsinsats möjligen kan ha bidragit positivt till ökad ledarintelligens hos deltagarna. / Since 1981 the leadership training UGL (Understanding Group and Leader) has been used as a basic course for new officers, and it´s today a frequently applied concept even in the commercial sector and public administration. The objectives of the course is, in accordance with the invitation to improve the participants’ abilities working with reflections, understanding the influence of emotions, providing developing feedback, understanding how our values influence leadership as well as understanding the needs of different leadership styles. The aim of the present study was to evaluate if there was a difference in the following variables: leadership intelligence (emotional, rational and spiritual intelligence), self-esteem (basic, earning and performance-based) and personality traits, before and after participating in UGL. The leadership intelligence is a new leadership model (Ronthy, 2006), and a questionnaire based on this theory is in progress. An additional aim of this study was to investigate the construct validity of this instrument. The study included 125 participants (M = 38,5 years, SD = 7,8), whereof 82 women. Everyone participated in the leadership development program UGL in 2011. Three self-assessment forms were used in the study. Before and immediately after the leadership training all variables were evaluated, after six months only leadership intelligence was evaluated. The results showed significant differences before and after participation in emotional intelligence, rational intelligence, spiritual intelligence, basic self-esteem, embitterment, psychic trait anxiety, stress susceptibility and social desirability. The self-estimated increases in leadership intelligence were still at similar levels after six months. Results from correlation tests indicated theoretical plausible correlations. In the present study the self-rated emotional, the logical, as well as the spiritual intelligence measured higher after participation in UGL. This professional development program may have contributed in a positive direction to increase employees’ leadership intelligence.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Smärta vid svårläkta ben- och fotsår är ett vanligt förekommande problem som ofta är underbehandlad. Smärta påverkar sårläkningen negativt och är ett komplext hälsoproblem. Smärta kan ses utifrån olika dimensioner vilka påverkar personen på olika sätt. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva hur personer upplever smärta vid svårläkta ben- och fotsår. <strong>Metod:</strong> En allmän litteraturstudie baserad på kvalitativa empiriska studier. <strong>Resultat:</strong> De olika upplevelserna av smärta delades in i tre huvudkategorier; upplevelser av konstant smärta, upplevelser av oförståelse samt upplevelser av själslig smärta. Det framkom att personer med svårläkta ben- och fotsår upplever konstant smärta och hur den konstanta smärtan påverkade vardagen. Oförståelse från närstående och vårdpersonal ledde till frustration och påverkade självkänslan negativt. Själslig smärta framträdde i form av hopplöshet, ångest, skuld och skam samt ett förändrat socialt liv. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskan bör identifiera de olika dimensionerna av smärta som skapar en ond cirkel vid svårläkta ben- och fotsår. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn och försöka bryta den onda cirkeln av konstant smärta, hopplöshet och oförståelse.</p> / <p><strong>Background: </strong>Pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers is a problem of frequent occurrence and is often under-treated. Pain affects the wound healing negatively and is a complex health problem. There are different dimensions of pain which affects the person in various ways. <strong>Aim:</strong> The aim of the study was to describe the personal experience of pain in hard-to-heal leg- and foot ulcers. <strong>Method:</strong> A literature review based on qualitative empirical studies. <strong>Results: </strong>The different experiences of pain were divided into three head categories; experiences of constant pain, experiences of incomprehension and experiences of emotional pain. The result showed that persons with hard-to-heal leg- and foot ulcers experienced constant pain and how it influenced the every-day-living. Incomprehension was experienced from relatives and health professionals and led to experiences of frustration. Incomprehension had a negative impact on the self-esteem. Emotional pain was illustrated by experiences of hopelessness, guilt and shame, anxiety and changed social life. <strong>Conclusions: </strong>The nurse should identify the different dimensions of pain that creates a vicious circle of pain with hard-to-heal leg- and foot ulcers. The nurse should have a holistic view and try to break the vicious circle of constant pain, hopelessness and incomprehension.</p>