Bakgrund: Under Covid-19-pandemin använde skolsköterskor på gymnasiet videosamtal för att kommunicera med sina elever. Enligt kompetensbeskrivningen ska skolsköterskan kunna ta ny teknik i anspråk och använda informations- och kommunikationsteknik för att kommunicera. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors upplevelser av videosamtal med gymnasieelever under Covid19-pandemin. Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Data samlades in genom en webbenkät med öppna frågor. Fritextsvar från totalt 24 respondenter analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: Videosamtal inverkar på kommunikationen mellan skolsköterska och elev; samt Olika praktiska aspekter av att erbjuda eleven videosamtal. I de två huvudkategorier framkom sex underkategorier. Konklusion: Videosamtal ökar tillgängligheten till elevhälsan och medverkar till att skolsköterskankan arbeta mer flexibelt. Elever som av olika anledningar inte kan vara i skolan kan speciellt främjas av videosamtal som mötesform. / Background: During the Covid-19 pandemic school nurses in high school used video calls to communicate with their students. According to the skills description, the school nurse must be able to use modern technology, information, and communication technology to communicate. Aim: The aim of the study was to describe school nurses' experiences of video calls with high school students during the Covid-19 pandemic. Method: The study uses a qualitative method with an inductive approach. Data were collected through an online survey with open-ended questions. Free text responses from a total of 24 respondents were analysed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in two main categories: Video calls affect communication between school nurse and student; Several practical aspects of offering the student video calls. In the two main categories, six subcategories emerged. Conclusion: Video calls increase accessibility to student health and contribute to the school nurse being able to work more flexibly. Students who cannot attend school for various reasons can particularly benefit from video calls.

Bakgrund: I Sverige har var femte elev i skolan utländsk bakgrund. Dessa elever kan ha svårt att finna sin position i skolan och kan därför behöva utökat stöd från skolsköterskor. Tidigare forskning visar att barn uppskattar att vara delaktiga och att det bidrar till hälsa och utveckling. Skolsköterskors kulturella kompetens möjliggör att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund. Dock saknas tidigare forskning om skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever med utländsk bakgrund.  Syfte: Syftet är att beskriva skolsköterskors arbetssätt för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund vid hälsobesök. Metod: Beskrivande design med kvalitativ innehållsanalys. En enkät med åtta stycken öppna frågor som besvarats av 117 stycken skolsköterskor yrkesverksamma i Sverige. Resultat: Skolsköterskornas arbetar elevcentrerat utifrån elevens behov och bakgrund. Detta beskrivs som: Att förbereda hälsobesöket och Att ha eleven i fokus. Slutsats: Skolsköterskorna kombinerar kulturell kompetens och ett hälsofrämjande arbetssätt genom befolkningsindividualisering för att främja delaktighet hos elever 6–19 år med utländsk bakgrund. Det framkommer dock en motstridighet i resultatet. Skolsköterskorna beskriver bland annat att de behandlar alla elever lika oavsett barnets bakgrund men att de samtidigt gör särskilda åtgärder när de möter elever med utländsk bakgrund för att främja deras delaktighet. Det kan innebära att skolsköterskornas formella och kliniska kulturella kompetens är otillräcklig och att utbildning inom kulturell kompetens kan vara betydelsefullt. Det kan även vara betydelsefullt att skolsköterskorna integrerar sin kulturella kompetens i sitt hälsofrämjande arbetssätt för att främja delaktighet för elever med utländsk bakgrund. / Background: In Sweden, every fifth pupil in school are of foreign background. These pupils may have difficulties in finding their position in school and society, and may be in need of increased support from the school nurses. Previous research shows that children appreciate participation in their own context and that participation contributes to increased health and development. Cultural skills may improve the promotion of participation in pupils with a foreign background. No previous research on how school nurses work to promote participation for pupils with a foreign background has been identified. Aim: The aim of this study is to describe school nurses approach to promote participation in pupils 6–19 years with a foreign background in health visits. Method: A descriptive design with qualitative content analysis. A survey with eight open questions answered by 117 school nurses in Sweden. Results: The school nurses are working pupil-centered based on the pupil’s background and needs. This is described as: Preparing the health visit and Focusing on the pupil. Conclusion: The school nurses combine cultural skills with health promotion to promote participation in pupils 6-19 years of foreign background. However, there is a contradiction in the results. The school nurses describe, among other things, that they treat all pupils equally regardless of background but at the same time they do specific efforts when encountering pupils of foreign background to promote their participation. This could mean that the formal and clinical cultural skills of the school nurses are insufficient and that education in cultural skills can be significant. It may also be important that the school nurses integrate cultural skills into their health promotion approach to promote participation for pupils with a foreign background.