Bakgrund Kunskapen om att vården orsakar skador har ökat men behöver ständigt förbättras. God tillämpning av handhygien ökar förutsättningarna för säker vård. Handhygienen är den viktigaste faktorn för att minska smittspridning. Vårdrelaterade infektioner (VRI) är vanligaste vårdskadan i Sverige och utgör hot mot patientsäkerheten. VRI medför onödigt lidande hos dem som drabbas samt utgör betydande kostnad på 6,5 miljarder kronor varje år för hälso- och sjukvården.  Belastningen på sjukvården ökar också p.g.a. VRI då det medför 750 000 extra vårddagar per år. Syfte Att beskriva sjuksköterskors följsamhet till handhygien för att utföra säker vård inom medicinsk akutvård. Metod Studien är gjord utifrån kvantitativ retrospektiv ansats med deskriptiv statistisk design. Deskriptiva data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA) och sammanställts och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Observationer av sjuksköterskors följsamhet till handsprit före och efter patientkontakt har sammanställts och analyserats. Sammanställning av antalet VRI har sammanställts och jämförts med följsamheten till handsprit före och efter patientkontakt, under samma tidsperiod. Resultat Resultatet visar att sjuksköterskornas följsamhet till handhygien på de medicinska akutvårdsavdelningarna som granskats är högre än genomsnittet i Sverige samt att högst följsamhet till handhygien är efter patientkontakt. Resultatet visar att andelen patienter med VRI på de granskade medicinska akutvårdsavdelningarna är lägre än genomsnittet i Sverige. Slutsats Utbildning och återkommande hygienkampanjer ökar följsamheten och medvetenheten hos vårdpersonal. Genom ökad kunskap om smittspridning och följsamhet till handhygien skapas förutsättningar för säker vård. / Background The knowledge, that healthcare causes injuries, has increased, but needs to be constantly improved. A good application of hand hygiene increases the conditions for safe care. Hand hygiene is one of the most important factors in reducing the spread of infection. Healthcare related infections are the most common health related injury in Sweden and are a threat to patient safety. It causes unnecessary suffering for those affected and represents a significant cost of 6.5 billion each year for the society and increased pressure on healthcare through 750,000 extra days of care in hospitals. Objective The purpose was to describe the nurse`s adherence to hand hygiene in order to perform safe care in medical emergency care. Method The study is based on a quantitative retrospective approach with a descriptive statistical design. Descriptive data has been retrieved from the Measurement and Analysis (MOA) register and compiled and analysed in the SPSS statistics program. Observations of nursing adherence to hand disinfection before and after patient contact have been compiled and analysed. A compilation of the registered healthcare related infections has been compiled and compared with the nurse`s adherence to hand disinfections before and after patient contact, during the same time period. Results The result shows that the step with the highest degree of compliance with hand hygiene is after patient contact. The nurses' adherence to hand hygiene in the medical emergency services we reviewed is higher than the average in Sweden and the result shows that the proportion of patients with VRI in the examined medical emergency services is lower than the average in Sweden. Summary Training and recurrent hygiene campaigns increase the compliance and awareness of healthcare professionals. Increased knowledge of compliance with hand hygiene and the spread of infection creates conditions for safe care.

Bakgrund: Intresset för vård utanför sjukhusen har ökat till följd av den demografiska utvecklingen i världen med en ökande andel äldre och fler individer som är i behov av regelbunden vård. Samtidigt växer problemen med vårdrelaterade infektioner vilket medför nya infektionspreventiva utmaningar för vårdpersonal. Som sjuksköterska i hemsjukvård och på vårdboende förutsätts delegering till vårdpersonal, vårdtagare och närstående. I det preventiva arbetet ses därmed kunskap och delaktighet i egenvård av vikt för en säker vård. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa vårdpersonals erfarenheter av att arbeta med infektionsprevention inom vård i hemsjukvård och på vårdboende. Metod: Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av utvalda studier genomfördes med SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och innehållet analyserades med innehållsanalys. Slutligen återstod 12 studier som utgjorde resultatet i föreliggande litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom tre huvudtema som var Miljö och omgivning, Kunskap och utbildning samt Organisation. Utifrån dessa utvanns ytterligare sex subteman.  Konklusion: Sambandet mellan infektionsprevention och vård i hemsjukvård och på vårdboende ses som en utmaning för vårdpersonal. Hemmiljön försvårar för vårdpersonal att tillämpa basala hygienrutiner och bristen på renligheten hos vårdtagare ses utgöra en risk för infektioner. Även brist på kunskap hos både vårdtagare och vårdpersonal bidrar till ett försämrat arbete med infektionsprevention och försvåra möjligheten till egenvård. / Background: Due to the demographic development in the world with an increasing proportion of older people and thus more individuals in need of regular care the interest in home health care and nursing homes has increased. At the same time, the problems with healthcare-related infections are growing in both hospitals and in home care environment. This entails new infection prevention challenges for healthcare professionals who have an obligation to always provide safe care. As a nurse in home health care and in nursing homes, delegation to care staff, care recipients and relatives is required. In the preventive work, knowledge and participation in self-care are thus seen as important for safe care.  Aim: The aim of this study was to compile health care professionals´ experiences of infection prevention in home health care and in nursing homes.Method: Literature review with a qualitative approach. Literature searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. Quality review of selected studies was carried out with SBU's review template for qualitative studies and the content was analyzed with content analysis. Twelve studies remained and were the result of the present literature review. Results: The results emerged three main themes which were Environment and the surroundings, Knowledge and education and Organization. Based on these, another six sub-themes were extracted. Conclusion: The connection between infection prevention and care in the home environment is seen as a challenge for care staff. The home environment makes it difficult for care staff to apply basic hygiene routines and the lack of cleanliness in care recipients is seen as a risk of infections. Lack of knowledge among both care recipients and care staff also contributes to impaired work with infection prevention and makes the possibility of self-care more difficult.