Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig och vanligt förekommande sjukdom samt en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning. Hjärtsvikt bidrar till en försämrad hälsa och livskvalitet. Egenvårdsåtgärder har en betydande roll för att främja patientens hälsa samt för att förebygga försämring av tillståndet. Brister i egenvård hos patienten beror till stor del på okunskap om hjärtsvikt och egenvårdsåtgärder. Syfte: Att beskriva vilka effekter patientutbildning har på egenvård och livskvalité hos patienter med hjärtsvikt, syftet var även att beskriva de ingående artiklarnas datainsamlingsmetoder. Metod: En deskriptiv litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar från databasen Pubmed har inkluderats för att kunna svara på syfte och frågeställningar. Artiklarnas resultat och metod har analyserats och sammanställts under 6 kategorier. Resultat: Patientutbildning har visat sig ha positiva effekter både på egenvård och livskvalité. Det kunde ses förbättringar gällande medicinhantering, följsamhet vid medicinering och andra egenvårdsåtgärder så som att följa salt- och vätskerestriktioner, flertalet av patienterna var även mer positiva till livsstilsförändringar. När det kom till livskvalité förbättrades det fysiska, psykiska och sociala måendet, det kunde i en studie kopplas till att patienterna upplevde en större kontroll över sin situation. Den datainsamlingsmetod som var mest förekommande i de ingående artiklarna var enkäter och frågeformulär. Slutsats:Patientutbildning har visat sig ha goda effekter på livskvalité och egenvård. Olika typer av insatser kan påverka livskvalité och egenvård på olika sätt. Kunskapen om hjärtsvikt ökar vid patientutbildning vilket kan påverka inställning och motivation hos patienter med hjärtsvikt, det innebär bättre förutsättningar vid medicinering samt egenvårdsinsatser vilket leder till en bättre hälsa och en ökad livskvalité. / Background: Heart failure is a serious and common disease and one of the most common causes of hospitalization. Heart failure contributes to a deteriorating health and quality of life. Self-care measures will contribute a large and significant role in promoting the health of the patient and to prevent worsening of the condition. The shortcomings in self-care of the patient depend largely on the lack of knowledge in heart failure and the self-care process. Aim: To describe the effects of patient education on self-care and quality of life in patients with heart failure, the aim was also to describe the data collection methods of the included articles. Method: A descriptive literature study of 12 scientific articles from the database PubMed has been included in order to respond to aim and questions. The articles results and methods have been analyzed and compiled under 6 categories. Result: Patient education has been shown to have positive effects both in terms of self-care and quality of life. Improvements could be seen regarding medication management, compliance in medication and other self-care measures so as to comply with salt and fluid restriction. The majority of patients were also more positive about lifestyle changes. When it came to quality of life, improvements could be seen in the physical, mental and social well-being. It could, in one study, be linked to the patients experiences of a greater control over their situation. The data collection method that was the most prevalent in the included articles were surveys and questionnaires.   Conclusion:Patient education has been shown to have positive effects on quality of life and self-care. Different types of actions can affect quality of life and self-care in different ways. Knowledge of heart failure increases with patient education, which can affect attitude and motivation in patients with heart failure, it means better conditions for medication and self-care actions leading to a better health and an improved quality of life.

Die Regulation der Expression des myokardialen Na+/Ca2+-Austauschers spielt eine entscheidende Rolle in der Genese von kontraktiler Dysfunktion und Arrhythmie bei der Herzinsuffizienz. Ein besseres Verständnis dieser Regulationsprozesse könnte neue Angriffspunkte für Präventions- und Therapiestrategien liefern. In der vorliegenden Arbeit wurden die Effekte von α1-adrenerger-Stimulation und mechanischer Last, auf die mRNA-Transkription des NCX 1-Gens und weiterer Gene des Kalziumtransportes untersucht. Es wurden elektrisch stimulierte (1 Hz, 1,75 mmol/l Ca2+, optimale Vorlast), rechtsventrikuläre Trabekelpräparate des Kaninchens nach 3, 6, und 10 h kontinuierlicher α1-adrenerger Stimulation durch 10 umol/L PE untersucht. Diese Trabekel zeigten eine Abnahme der NCX- mRNA im Vergleich zur Kontrolle (gleiche Bedingungen, kein PE) auf 77,5 ± 3,2% nach 10h (p<0,05). Dieser Effekt war sowohl in Anwesenheit des selektiven α1-Rezeptorblocker Prazosin (Praz) (13 umol/L), als auch des PKC-Inhibitors GF 109203X (1 umol/l) nicht zu beobachten. Darüber hinaus konnte keine Regulation des NCX durch PE in nicht gedehnten Trabekeln beobachtet werden. Da vermutet wurde, dass der α1-adrenerge Effekt Ca2+-abhängig sein könnte, wurde die Wirkung erhöhter extrazellulärer Ca2+-Konzentrationen (3 mmol/l) untersucht und eine Abnahme der NCX-mRNA auf 77,4 ± 7,8 % (p<0.02) beobachtet. Des Weiteren wurden in Zellkulturexperimenten über 24 h, isolierte Kardiomyozyten von der Ratte und dem Kaninchen α1-adrenerger Stimulation durch 10 umol/l Phenylephrin ausgesetzt. Die mRNA der Gene von NCX 1, SERCA 2a und BNP wurden mit der real-time PCR bestimmt und gegen das Transkriptionsprodukt des GaPDH-Gens normiert. Bei den Kaninchenmyozyten waren keine signifikante Expressionsänderungen der Gene NCX 1 und SERCA 2a gegenüber der Kontrolle (Kultur ohne PE) zu beobachten, während die mRNA von BNP auf 257,7 ± 47,9% (p<0,03) der Kontrolle anstieg. In Rattenmyozyten wurden signifikante Veränderungen für NCX 1 (117.8 ± 7,9%, p<0,035), SERCA 2a (89,3 ± 3,4%, p<0,012), und BNP (284,2 ± 82,4%, p<0.016) beobachtet. Die genannten Befunde lassen erkennen, dass α1-adrenerge Stimulation die NCX-Transkription in isometrisch kontrahierenden, multizellulären Herzmuskelstreifen bei optimaler Vorlast über die Aktivierung der PKC vermindert. Die verminderte NCX-Transkription scheint durch Kalzium vermittelt und hängt von den Lastbedingungen ab. Die vorliegenden Ergebnisse lassen vermuten, dass endokrine und mechanische Faktoren über eine ineinander greifende intrazelluläre Signalkaskade und Endstrecke, die Regulation der NCX 1-Expression beeinflussen. Unterschiedlich starke Veränderungen dieser Faktoren könnten die unterschiedlichen Phänotypen der Herzinsuffizienz erklären und nach besserem Verständnis neue Möglichkeiten für Prävention und Therapie eröffnen.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av fatigue hos patienter med kronisk hjärtsvikt.  Litteraturstudiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att fatigue upplevs som ett av de svåraste symtomen vid hjärtsvikt. Patienterna begränsas framförallt fysiskt men även otrygghet och osäkerhet var vanliga upplevelser. Patienterna för en aktiv kamp mot fatigue och de genomför många ändringar för att bibehålla så hög grad av egenvård och oberoende som möjligt. Fatigue resulterar ändå i ökat beroende och ändrat socialt liv. Sjuksköterskor både i grundutbildningen och i klinisk verksamhet behöver en större förståelse för hur patienter upplever fatigue, hur det begränsar vardagen och hur patienterna oroas på grund av fatigue. Sjuksköterskan behöver den här kunskapen för att kunna utföra individanpassad omvårdnad som kan hjälpa patienterna till ökad egenvård. / Heart failure is a widespread disease that occurs in about 2% of the population. Among the older population, it is a common condition. Among individuals over 65 years, 6-10% suffers from chronic heart failure. Heart failure is a serious condition with high mortality, morbidity and impaired quality of life. Tiredness (fatigue) is one of the symptoms that the diagnosis is usually based on. Fatigue is of central importance for patients' limitations in their capacity to function. The purpose of the literature review was to highlight the experience of fatigue in patients with chronic heart failure.  The literature review results are based on 13 scientific papers. The results showed that fatigue was experienced as one of the most severe symptoms of heart failure. Patients were limited especially physically but also insecurity and uncertainty were common experiences. Patients fought against fatigue and implemented many changes in order to maintain as much self-care and independence as possible. Fatigue resulted in increased dependency and changed the social life. Nurses, both in basic training and in clinical practice, need a greater understanding of how patients experience fatigue, how it restricts daily life and how patients are worried because of fatigue. The nurse needs this knowledge in order to perform personalized care to help patients to better self-care.

Bakgrund: Med ökande medelålder i befolkningen ökar också förekomsten av hjärtsvikt. Internationella studier har visat att gruppen patienter med hjärtsvikt ökar globalt och beskrivs mer eller mindre som en “epidemi”, som tycks fortsätta öka. Hjärtsvikt är ett kliniskt syndrom som visat sig vara både progressiv och fysiskt diskvalificerande för patienten. Att kunna erbjuda god vård i hemmet som ökar och optimerar hälsan för patienten ter sig vara en stor utmaning för sjukvårdspersonal då hjärtsvikt är en oförutsägbar sjukdom.  Motiv:  Hjärtsvikt är komplext, problematiskt och det kräver stor kompetens av sjukvårdspersonal. Genom att tillvarata sjuksköterskors erfarenheter av att vårda denna patientgrupp i hemmet kan ökad kunskap erhållas som förhoppningsvis kan bidra till ökad livskvalitet för patienter med hjärtsvikt som vårdas i hemmet.   Syfte: Syfte med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och behandla patienter med hjärtsvikt i hemmet. Metod: Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor som arbetade med hemsjukvård. En kvalitativ innehållsanalys valdes för att analysera intervjutexten.  Resultat: Fyra  huvudteman med 12 understödjande subteman framkom i resultatet. Tema 1: Att ha ett ansvarsfullt och meningsfullt arbete. Tema 2: Att sträva efter att möjliggöra att leva sitt liv hemma trots hjärtsvikt. Tema 3: Att ha bristande förutsättningar för sitt arbete. Tema 4: Att arbeta i team  Konklusion: Att arbeta med hjärtsviktspatienten i hemmet visar vara både utmanande och svårt då sjukdomen är komplex och snabbt kan förändras och försämras. Dock finns en mängd omvårdnadsåtgärder som kan förbättra patientens livskvalitet och upplevelse av hälsa trots sjukdom. Att inkludera familjen som en enhet visade sig vara av stor vikt för patientens livskvalitet. Sjuksköterskor känner stor tillfredsställelse i sitt arbete genom att göra gott för patienten. / Background: With increasing average age in the population, the incidence of heart failure also increases. International studies have shown that the group of patients with heart failure is increasing globally and describes more or less as an "epidemic", which seems to continue increasing. Living with heart failure is a clinical syndrome that has been shown to be both progressive and physically disqualifying for the patient. Being able to offer good care that increases the health of the patient seems to be a challenge for healthcare professionals, as heart failure is an unpredictable disease. Motive: Heart failure is complex, problematic and requires a great deal of expertise from healthcare professionals. By utilizing nurses' experiences of caring for this group of patients, increased knowledge can be available and can hopefully contribute to an increased quality of life for patients with heart failure in homecare. Aim: The aim of the study was to illustrate the nurse's experiences of caring for and treating patients with heart failure at home. Methods: Eight semi-structured interviews were conducted with nurses who worked with home health care. A qualitative content analysis was chosen to analyze the interview texts.  Result: Four main themes with 12 supporting sub-themes appeared in the results. Theme 1: Having a responsible and meaningful job. Theme 2: To strive to make it possible to live one's life at home despite heart failure. Theme 3: Having lack of conditions for their work. Theme 4: Working in teams Conclusion: Working with heart failure patient at home proves to be both challenging and difficult as the disease is complex and can quickly change and deteriorate. However, there are a number of nursing measures that can improve the patient's quality of life and experience of health despite illness. Working to include the family as a unit proved to be of great importance for the patient's quality of life. Nurses feel great satisfaction in their work by doing good for the patient.

Bakgrund: Hjärtsvikt är en fatal sjukdom och innebär hjärtats oförmåga att möta kroppens metabola behov på grund av en inadekvat hjärtminutvolym. Då sjukdomen innebär en tilltagande symtombörda desto längre tiden går, rekommenderas en samtidig vård med palliativ inriktning. Målet med vårdformen är att förbättra livskvaliteten för att kunna leva så gott som möjligt. Syfte: Att ur ett patientperspektiv belysa aspekter som påverkar uppfattningen av den palliativa vården hos patienter med hjärtsvikt. Metod: En allmän litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt har genomförts med ändamålet att sammanställa och redovisa kunskapsläget inom det utvalda området. Resultat: Två kategorier identifierades, kunskapsaspekter och känslomässiga aspekter. Inom kunskapsaspekter identifierades det att patienter hade en bristande kunskap gällande hjärtsvikt men även gällande innebörden av palliativ vård. Inom kategorin känslomässiga aspekter betonade patienterna att känslan av att hopp fanns var av vikt för välmåendet. Patienter uttryckte att de såg på livets slutskede som något besvärligt och att inte veta när döden skulle komma orsakade stor ångest. Gällande döendet hade patienter genomfört praktiska planer såsom testamentering, men de hade inte uttryckt önskemål och preferenser inför vård i livets slutskede. Att få möjligheten att vårdas i hemmet bidrog till en känsla av trygghet för patienterna, men i motsats kunde det även upplevs otryggt. En anledning var att personalen inte visste hur hjärtsvikt skulle hanteras, vilket kunde föranleda sjukhusvistelser. Slutsats: Att drabbas av en hjärtsvikt var omvälvande för patienten. Utifrån var patienten befinner sig i bearbetningsprocessen var denne mer eller mindre mottaglig för information. Detta påverkade i sin tur hur patienten ställde sig till palliativ vård. / Background: Heart Failure is a fatal disease and describes the heart's disability to counter the body’s requirement because of an inadequate cardiac output. The disease amounts to a high level of symptoms, and because of it palliative care is recommended early in the process. The goal is to improve quality of life so that the patient can live as well as possible. Aim: Was to, from a patient perspective, highlight aspects that influence heart failure patients’ perceptions regarding palliative care. Method: A general literature review with a systematic approach has been carried out with the aim of compiling and reporting the state of knowledge within the selected area. Results: Two categories were identified, aspects of knowledge and emotional aspects. Within aspects of knowledge, it was identified that patients had a lack of knowledge regarding heart failure but also regarding the meaning of palliative care. Within the category of emotional aspects, patients emphasized that the feeling of hope was important for their well-being. Patients expressed that they saw the end of life as something difficult. Regarding dying, patients had carried out practical plans such as writing a will, but they had not expressed wishes and preferences for end-of-life care. Having the opportunity to be cared for at home contributed to a feeling of security for the patients. Receiving care at home contributed to the patient not going to the hospital as often. However, being cared for at home could not completely relieve the anxiety. There was a lack of knowledge among the staff regarding how heart failure should be handled and treated. Conclusion: Suffering from heart failure was upsetting for the patient. Depending on where the patient was in the processing process, they were more or less receptive to information. This in turn influenced how the patient approached palliative care.

No description available.