abstract: Puerto Rican composers Hector Campos Parsi (1922-1998) and Jack Delano (1914-1997) form an integral part of the nationalistic school of composition that revolutionized the island during the mid to late twentieth century. They both sought to combine Western Classical composition techniques with folkloric and traditional musical elements from Puerto Rico. In doing so, not only did they transform the way Western Classical music was made on the island, but they also brought validation and recognition to Puerto Rico’s culture as well as folkloric and popular musical heritage. Furthermore, both of these composers wrote works for violin and piano that form an important part of Puerto Rico’s musical legacy. This research document presents biographical studies of both composers, as well as studies of Hector Campos Parsi’s Sonatina No. 2 for Violin and Piano, and Jack Delano’s Sonata for Violin and Piano. In addition, this document includes the first ever printed edition of Jack Delano’s Sonata for Violin and Piano, as well as a copy of the out of print Peermusic edition of Campos Parsi’s Sonatina No. 2 for Violin and Piano. This document also presents detailed charts of discrepancies and corrections to both scores. With the gathering and presentation of this biographical and musical information, this research document seeks to bring international recognition to two important Puerto Rican nationalistic composers, Hector Campos Parsi and Jack Delano; spark an interest in their two little-known works for violin and piano (Campos Parsi’s Sonatina No.2 for Violin and Piano and Jack Delano’s Sonata for Violin and Piano); as well as make these two works more accessible to performers, educators, and the general public alike. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Music 2018

<p>Kan man producera brännbar gas av biobränsle i en småskalig anläggning? Kan</p><p>detta göras till en rimlig kostnad? Är det möjligt för en privatperson installera</p><p>förgasningsanläggningen själv eller krävs det en fackman? Skulle man kunna göra</p><p>gas av sitt trädgårdsavfall?</p><p>Svaret på dessa frågor är ja, det går.</p><p>Men om man vill göra det på ett säkert och miljövänligt sätt är svaret tyvärr nej.</p><p>Detta gäller i alla fall den anläggningen som detta arbete handlar om.</p><p>Tack vare Compower i Lund så kunde jag få tillgång till en kinesisk ”stalk gasifier”</p><p>Målet var att med denna panna framställa och analysera den gas som produceras</p><p>från biobränslen (gengas). Gasen skulle i bästa fall kunna användas i Compowers</p><p>microkraftverk för el och värmegenerering.</p><p>Efter installation och uppstart såg det lovande ut. Brännbar gas producerades efter</p><p>ca 20 min och gasen brann fint. Bränslet bestod då av en blandning mellan pellets</p><p>och flis.</p><p>Vid samtliga prov brinner gasen med klarblå låga och ingen synlig rök finns i</p><p>samband med förbränningen.</p><p>Pga. skrubber funktionen blir lågan pulserande</p><p>Det visade sig dock efter en stunds eldning att flisen var för blöt och tjärbildning</p><p>uppstod i pannan.</p><p>Efter nedstängning upptäcktes porositeter i fläkthusets gods och tjära hade läckt ut</p><p>på golvet.</p><p>Vid eldning nr. 2 användes endast pellets och det fungerade bra tills det visade sig</p><p>att askan från pelletsen tillsammans med tjäran bildade en sörja och chokade</p><p>luftgenomströmningen så att ingen gas kunde ta sig igenom utan tvingades ut</p><p>igenom luftintaget.</p><p>När vi senare kom in på emissionsmätningarna så visade det sig att vi inte kunde</p><p>mäta alla ämnena i gasen innan dess att vi förbrände den. Vi fick istället inrikta oss</p><p>på att mäta emissionerna efter det att vi tänt gasen. Detta gav oss rimligare världen</p><p>om än höga. Efter den sista eldningen, eldning nr 3, kunde vi konstatera att så länge</p><p>pannan eldades som den skulle så fungerade den bra, dock var CO-emissionerna</p><p>höga. När det gällde stängning så var det inte lika enkelt och det fanns även en stor</p><p>risk för utsläpp av koloxid vilket alltid bör undvikas.</p>

High energy photon induced processes at the CERN Large Hadron Collider (LHC) constitutes a unique testing ground for physics within and beyond the Standard Model of Elementary Particles. Colliding protons can interact by the exchange of one or two high energy photons, leading to very clean final state topologies. Several issues related to the study of photon interactions at the LHC are addressed in this Thesis. The detection of forward scattered protons, after the photon exchange, requires near-beam detectors. Developments of edgeless sensor prototypes have been realised as possible solutions for such an application. A proper design of these detectors has required developing a dedicated simulator (Hector) for the transport of charged particles particles in beamlines. Finally, the analyses of detection in the CMS experiment of the photon-induced exclusive production of lepton pairs are presented. In view of application early from the LHC start-up, in particular for the absolute luminosity measurement – the fundamental parameter of the LHC.

L'histoire de la presse humoristique est un champ de la discipline qui a été redécouvert récemment. C'est pourquoi, jusqu'ici, l'oeuvre d'Hector Berthelot, rédacteur et éditeur de journaux satiriques à Montréal entre 1877 et 1895, a principalement été analysée sous l'angle de l'histoire de l'art. Mais cet intérêt pour l'aspect graphique des caricatures éclipse leur contenu, en plus de ne pas tenir compte du texte, qui constitue pourtant l'essentiel du travail de l'humoriste. Le présent mémoire se penche donc spécifiquement sur le propos des journaux de Berthelot. Plus précisément, il s'agit de déterminer les fonctions occupées par l'humour dans son travail journalistique. Pour ce faire, nous avons analysé les six titres dont il a été le rédacteur et l'éditeur, procédant par un examen général des journaux ainsi que par l'étude approfondie d'un échantillon représentatif. Dans un premier temps, nous brossons un portrait de l'homme et de son époque à l'aide d'extraits des différents journaux de Berthelot. Nous abordons son parcours, ses différentes feuilles, les conditions de production générales des journaux canadiens-français au XIXe siècle ainsi que la place spécifique de la presse satirique. Par la suite, nous identifions deux fonctions de l'humour dans l'oeuvre de Berthelot. La première est sa volonté d'indépendance, lui qui a évolué à l'époque de la presse d'opinion, dans un milieu très polarisé. Ne gagnant pas la faveur de son lectorat par une allégeance politique, il a eu recours à la blague pour le séduire. Ce procédé lui a donc servi à se faire pardonner de ne pas suivre l'une des principales normes régissant la presse de son temps. En s'exprimant par l'humour, notamment en employant des personnages dans des mises en scène satiriques, il a pu tenir ce discours inhabituel tout en conservant la sympathie du public. Le second objectif du ton ludique utilisé par Berthelot est de nature pédagogique. À une époque où l'analphabétisme connaissait une régression significative, il a voulu rendre ses journaux accessibles aux classes moins instruites. Il a donc employé des personnages et des images humoristiques accessibles, notamment en ayant recours aux références traditionnelles canadiennes-françaises, son public étant en grande partie issu de l'exode rural. Il a placé les décideurs de son époque dans des situations familières pour les mettre à la portée de tous, et ainsi favoriser l'intérêt populaire pour les questions politiques. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Hector Berthelot, Histoire, Journalisme, Humour, Québec 1877-1895.

No description available.

Kan man producera brännbar gas av biobränsle i en småskalig anläggning? Kan detta göras till en rimlig kostnad? Är det möjligt för en privatperson installera förgasningsanläggningen själv eller krävs det en fackman? Skulle man kunna göra gas av sitt trädgårdsavfall? Svaret på dessa frågor är ja, det går. Men om man vill göra det på ett säkert och miljövänligt sätt är svaret tyvärr nej. Detta gäller i alla fall den anläggningen som detta arbete handlar om. Tack vare Compower i Lund så kunde jag få tillgång till en kinesisk ”stalk gasifier” Målet var att med denna panna framställa och analysera den gas som produceras från biobränslen (gengas). Gasen skulle i bästa fall kunna användas i Compowers microkraftverk för el och värmegenerering. Efter installation och uppstart såg det lovande ut. Brännbar gas producerades efter ca 20 min och gasen brann fint. Bränslet bestod då av en blandning mellan pellets och flis. Vid samtliga prov brinner gasen med klarblå låga och ingen synlig rök finns i samband med förbränningen. Pga. skrubber funktionen blir lågan pulserande Det visade sig dock efter en stunds eldning att flisen var för blöt och tjärbildning uppstod i pannan. Efter nedstängning upptäcktes porositeter i fläkthusets gods och tjära hade läckt ut på golvet. Vid eldning nr. 2 användes endast pellets och det fungerade bra tills det visade sig att askan från pelletsen tillsammans med tjäran bildade en sörja och chokade luftgenomströmningen så att ingen gas kunde ta sig igenom utan tvingades ut igenom luftintaget. När vi senare kom in på emissionsmätningarna så visade det sig att vi inte kunde mäta alla ämnena i gasen innan dess att vi förbrände den. Vi fick istället inrikta oss på att mäta emissionerna efter det att vi tänt gasen. Detta gav oss rimligare världen om än höga. Efter den sista eldningen, eldning nr 3, kunde vi konstatera att så länge pannan eldades som den skulle så fungerade den bra, dock var CO-emissionerna höga. När det gällde stängning så var det inte lika enkelt och det fanns även en stor risk för utsläpp av koloxid vilket alltid bör undvikas.

The utopian picture of America presented in the first two-thirds of St. John de Crevecoeur's Letters from an American Farmer (1782) contrasts sharply with the description of southern slavery and the effects of the American Revolution given in the final third of the book. Critics of Letters often account for this change in tone by attributing the utopian vision to the narrator, James. In this view, the progression of the book results either from James's disillusionment at the failure of his utopian hopes, or from a process of education whereby he alters that vision or unrealistically reaffirms it. However, evidence in the text suggests that James used a utopian vision supplied by his minister as a contrast to his own more realistic vision in order to educate his European correspondent. James provides examples that illustrate the elements of his utopian vision and the threats to it. Letters thus reveals a narrator who is neither naive nor unrealistic. / Department of English

In attempts to take a step towards illustrating Berlioz's musical aesthetic, my dissertation explores his "Critical Study" as his manifesto of the new poetic in music, which uses Beethoven's symphonies as models. First published in 1844, his "Critical Study" is a collection of individual essays on each of Beethoven's nine symphonies - the most widely known version of these essays originally published in the Revue et gazette musicale de Paris in 1837-8. This collection of essays derives from a reworking of Berlioz's earliest articles on Beethoven (1829-37), notably his reviews of a new concert series at the Societe des concerts du Conservatoire that premiered Beethoven's symphonies in Paris. Almost ten years in the making, Berlioz's "Critical Study" represents the pinnacle of his writings on Beethoven. Here he promotes Beethoven's "romantic" symphonies as models of "poetic" forms, within the context of emerging French literary Romanticism. I examined some of the key components in Beethoven's music that most occupy Berlioz as critic and, in turn, how Berlioz as composer develops these key components in his own contribution to the symphonic genre - his Romeo et Juliette (1839), composed at the peak of his Beethoven study. Ultimately, I hope to have demonstrated that the subtle mixture of the musical, the poetic, the critical pedagogical, and the cultural that intersect in Berlioz's Romeo et Juliette exemplifies the same aesthetic of the poetic that he promotes in Beethoven's symphonies. / Graduate

Inaug.-diss.--Kiel. / Curriculum vitae. Includes bibliographical references.

Thesis (D.M.A.)--University of North Texas, 2006. / System requirements: Adobe Acrobat Reader. Accompanied by 4 recitals, recorded Apr. 3, 2000, Sept. 17, 2001, Oct. 13, 2003, and Oct. 24, 2006. Includes bibliographical references (p. 84-89).