The purpose of this study is to examine how honor-related violence and oppression cited as ground for compulsory care according to 2 § Law of mandatory care of minors (lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga) in the social welfare board and the administrative courts problemdescription. Through a document analysis of 15 court cases where the outcome of all cases have been approval, we have studied the social welfare board and the administrative court descriptions of the girls’ situation. The decrees in our study, where honor have been mentioned, has had a decisive date from 2016-2017 and have been regarding underage girls. Our study examines how honor is expressed and what understandings of honor-related violence and oppression we can find in the social welfare board and administrative court problem descriptions in judgements according to 2 § Law of mandatory care of minors (lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga). The result shows that the social welfare board in their descriptions of the girls situation explains the violence from a cultural perspective. The administrative court attaches importance to describe the child’s vulnerability and their consequences, rather than leading motive for the violence. The result in our study shows that the social welfare board and the administrative court describes the violence forms and the vulnerability of the girl being similar to what previous research shows in terms of honor related violence. Our conclusion of this result is that there is a good knowledge in both the social welfare board and the administrative court in terms of the violence forms and the vulnerable situation for the girls.

The school must work to detect, prevent and provide protection in case of emergency situations to students who are exposed to honor-related violence and oppression. The research about how schools should work with honor-related violence and oppression is lacking. The aim of the study was to investigate how school staff work with students who are subjected to honor-related violence and oppression. The study is based on six qualitive interviews with school staff: principals, school counselors and teachers. The result showed that the schools are working to create relations with students and their parents, the schools have an action plan, offering counselling from the school counselor and the school staff is organizing boy groups where they discuss masculine standards, girl groups where the school staff strengthens the girls by talking about women’s rights and parent groups where the school staff supports the parents in their parenting roles. We can see differences in the work based on the school staff's own interest and knowledge. / Skolan ska arbeta med att upptäcka, förebygga och ge skydd vid akuta situationer till elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Det saknas tillräckligt med forskning för hur man ska arbeta med hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Syftet med studien var att undersöka hur skolpersonal arbetar med elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Studien grundar sig på sex kvalitativa intervjuer med skolpersonal: rektorer, skolkuratorer och lärare. I resultatet framkom det att skolorna arbetar med att skapa relationer till elever och deras föräldrar för att kunna upptäcka elevers utsatthet, skolorna hanterar problematiken med en handlingsplan samt genom att erbjuda samtalsstöd från skolkuratorn och det förebyggande arbetet består av att skolpersonalen anordnar pojkgrupper där de diskuterar maskulinitetsnormer, flickgrupper där skolpersonalen stärker flickorna genom att prata om kvinnors rättigheter och föräldragrupper där skolpersonalen stödjer föräldrarna i deras föräldraroller. Vi kan se skillnader i arbetet utifrån skolpersonalens eget intresse och kunskaper.

<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer.</p> / <p>This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.</p>

<p>Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer. Sharaf Hjältar är en verksamhet under Elektra, som syftar till att förändra killars attityder, då det inte räcker med att enbart hjälpa utsatta flickor. Trots att Elektra har en stereotyp grundsyn där flickor oftast ses som offer och pojkar som förövare, visar killarnas erfarenheter, så väl direkta och indirekta, att även killar utsätts för hedersrelaterat förtryck eller tvingas leva ett hedersrelaterat liv.</p> / <p>This thesis in Social Anthropology is based on interviews with four young men with their roots in the “honour-culture”. Three of them are members of “Sharaf Hjältar” (“Sharaf Heroes”) and are actively fighting honour-related oppression. Included in the study is also a field-study of the work of Sharaf Hjältar, consisting of seminars. The focus are on the personal experiences of the above-mentioned young men, from growing up in families inside the honour-culture, their work in Sharaf Hjältar, and their experiences in relation to their views of other’s. The last mentioned part includes both immigrants and Swedes, male and female, and closely related as well as, for the interviewed young men unknown individuals. Sharaf Hjältar is a sub-organisation to Elektra, that strives to change attitudes among young men, as only supporting exposed girls isn’t enough. Despite Elektra having a stereo-typical basic view where the girls are usually seen as victims, and boys and men as perpetrators, the interviewed young men’s experiences – direct as well as indirect – shows that boys also are exposed to honour-related oppression, or are forced into an honour-based lifestyle.</p>

The purpose of this study was to conduct a qualitative study with a case study research design, where we studied social workers and politicians view on honor-related problems of underage girls and boys in the age 13-17. We need knowledge about honor related violence and oppression in the political community and social services to work with honor-related problems. Political decisions affect how social work is developed around the honor problem; therefore, it is also important to highlight this direction for the work. It requires a knowledge complement of honor-related problems not to risk exposing the child to further risk from the family (Hedersförtryck, 2009). This is to live up to, for example the law of Social Services, school law and Human Rights (Hussein &amp; Kinuka-Svedberg, 2010). We conducted semi-structured interviews with two social workers, a social worker at the women's shelter, a women's safety coordinator and a chairman of the Social Welfare Committee in the selected commune. When we analyzed the results, we made a hermeneutic analysis with interpretation from an intersectional perspective based in postmodern feminist theory. The result that we have reached as regards the design of the work with honor-related problem is that it is highly influenced by the decisions of women's safety coordinator and politicians. The respondents mentioned the concepts controlling, limiting young people, married off by the family, and that they have little autonomy. Also the patriarchal family pyramid was raised in the definition and that there may be integration problems as a result of the norm-breaking lifestyle that comes with their own culture. The viewpoints which the respondents had on the honor problem we have seen influence how they wish to work. They said that they wanted to educate and inform the newly arrived adults who immigrate to the country, about Swedish laws and regulations. Social workers said that in time they have learned to apply the youth perspective as much as the family perspective which is more than they did before when they rather applied more of a youth perspective.

Bräckt vatten smakar som tårar – En studie baserad på upplevelser inom Socialförvaltningen i Halmstad kommun beträffande hedersrelaterat våld och förtryck. Syftet med studien är att undersöka hur Socialförvaltningen i Halmstad arbetar med hedersfrågor. Vi vill fånga de olika aktörernas upplevelse och förståelse av fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck. Studien är baserad på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och resultatet är analyserat med hjälp utav teorierna Intersektionalitet, Postkolonial teori och den Mångkulturella triaden. Resultaten visar på att det finns en ambivalens kring hur intervjupersonerna väljer att definiera hedersrelaterat våld och förtryck och att detta dels bygger på att de är präglade av postkoloniala tankar om ”Den Andre” och dels att de i större utsträckning anammat ett intersektionellt tänkande genom vilket man förstår fenomenet hedersrelaterat våld och förtryck ur variabler såsom kön, klass och etnicitet. Inom Socialförvaltningen i Halmstad urskiljs inte ”hedersrelaterat våld” som en egen kategori från ”våld i nära relationer”. Vilket också visar på att de inte vill kategorisera våldet samtidigt som man talar om att det är mer komplext till sin natur än ”våld i nära relationer”. I skrivande stund finns ingen klar handlingsplan för hur man skall arbeta med hedersproblematiken vilket innebär att intervjupersonerna är hänvisade till sina egna erfarenheter, kunskaper och förståelse om vad hedersrelaterat våld och förtryck är. / Brackish water tasting like tears - A study based on the Social Service´s experience of violence relating to honour codes in Halmstad municipal. The purpose of this study is to examine how Social Service authority in Halmstad works with honour-related issues. We intend on one hand to capture the different actors’ experience and their understanding of the phenomenon of honour and on the other hand investigating if there are any action plans regarding it. Qualitative research is used to gain insight into in the studied topic. We used semi-structured interviews as a data collecting method. The outcomes are then analysed using the theory of intersectionality, postcolonial theories and multicultural triad. The results shows that there is a ambivalence standpoints in how the people interviewed chose to define honor-related violence and oppression, and that this partly is based on that they are characterized of postcolonial thoughts about "the other" and also that they in a greater extent has accepted a intersectionality where they see the honor-related violence and oppression phenomena through variables like gender, class and ethnicity. Within Halmstad Social Services authorities, "honor-related violence" is not discerned and falls in to the same category as "violence within close relations". This (also) shows that they don’t wish to categorizes the violence but that they at the same time says that it's more complex than "violence in close relations". There is no clear plan of action at this point on how to work with the honor-related violence which means that respondents rely on their own experiences, knowledge and understanding about what violence and oppression is.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer av fyra unga killar med rötter i hederskulturen. Tre av dem är medlemmar i gruppen Sharaf Hjältar och kämpar aktivt mot hedersförtryck. I studien ingår även en fältstudie av Sharaf Hjältars arbete i form av föreläsningar. Fokus ligger på dessa unga killars personliga erfarenheter från sin uppväxt i familjer präglade av hederskulturen, killarnas arbete som Sharaf hjältar och deras erfarenheter i relation till hur andra har det. Det sistnämnda inbegriper så väl invandrare som svenskar, tjejer som killar och närstående/bekanta som för killarna okända individer. Sharaf Hjältar är en verksamhet under Elektra, som syftar till att förändra killars attityder, då det inte räcker med att enbart hjälpa utsatta flickor. Trots att Elektra har en stereotyp grundsyn där flickor oftast ses som offer och pojkar som förövare, visar killarnas erfarenheter, så väl direkta och indirekta, att även killar utsätts för hedersrelaterat förtryck eller tvingas leva ett hedersrelaterat liv. / This thesis in Social Anthropology is based on interviews with four young men with their roots in the “honour-culture”. Three of them are members of “Sharaf Hjältar” (“Sharaf Heroes”) and are actively fighting honour-related oppression. Included in the study is also a field-study of the work of Sharaf Hjältar, consisting of seminars. The focus are on the personal experiences of the above-mentioned young men, from growing up in families inside the honour-culture, their work in Sharaf Hjältar, and their experiences in relation to their views of other’s. The last mentioned part includes both immigrants and Swedes, male and female, and closely related as well as, for the interviewed young men unknown individuals. Sharaf Hjältar is a sub-organisation to Elektra, that strives to change attitudes among young men, as only supporting exposed girls isn’t enough. Despite Elektra having a stereo-typical basic view where the girls are usually seen as victims, and boys and men as perpetrators, the interviewed young men’s experiences – direct as well as indirect – shows that boys also are exposed to honour-related oppression, or are forced into an honour-based lifestyle.

Denna studie i socialantropologi är baserad på kvalitativa intervjuer med tre skolkuratorer. Den handlar om deras uppfattningar om och erfarenheter av hedersrelaterat våld och förtryck. Hedersproblematiken har sina rötter i kollektivets dominans över individen, patriarkala mönster och kulturkrock. Skolan har ett stort ansvar att se de utsatta eleverna, men det råder skilda meningar om vilka som utsätts. Vanligtvis ses flickor som offer för fäders och bröders våld i familjerna, men skolkuratorernas erfarenheter visar att alla individer i familjer där hedersrelaterat våld och förtryck existerar tycks i varierande grad vara delaktiga i våldet, och att även pojkarna kan vara offer. / This thesis in Social Anthropology is based on interviews with three school-councelors. It´s about their experiences and perceptions of honour-related violence and oppression. Honour-problemacy has it´s roots in the dominance of the collective over the individual, patriarchal patterns and collision between cultures. The school has a large responsibility to see the exposed students, but there are different opinions on who are the exposed. Normally, girls are seen as the victims of the violence of the father and brothers in their families, but the experiences of school-councelors show that all individuals in families where honour-related violence and oppression exists, seems to be perticipants in the violence, and that the boys also can be the victims.

The purpose of this study was to investigate how the social services work with honor-related violence and oppression, and how action plans are implemented into the work. Honor-related violence and oppression is a relatively new problem in Sweden and for a long time, the social services have lacked strategies for how the problem should be handled. Evaluations of the social services have shown that several municipalities in Sweden lack specific action plans against honor-related violence and oppression, as well as routines and guidelines for their work in this area. This study is based on qualitative interviews with five professional social workers from different municipalities. Through the interviews, each social worker’s view on the work of honor-related violence and oppression and the importance of the action plan have been highlighted. The results showed that the social workers described their work in a similar way but their view on the importance of an action plan differed. Based on the results of the study, our conclusion was that action plans can be a solid ground that creates a unified structure for the social services, and are therefore important in the work against honor-related violence and oppression. / Studiens syfte var att undersöka hur socialtjänsten arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck samt hur handlingsplaner är implementerade i arbetet. Hedersrelaterat våld och förtryck är ett relativt nytt problem i Sverige och socialtjänsten har under lång tid saknat strategier för hur arbetet med problematiken ska genomföras. Utvärderingar av socialtjänstens arbete har visat att flera av landets kommuner saknar specifika handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck samt rutiner och riktlinjer att arbeta efter. I studien har kvalitativa intervjuer genomförts med fem socialsekreterare från olika kommuner. Genom intervjuerna har socialsekreterarnas syn på arbetet med hedersrelaterat våld och förtryck och handlingsplanens betydelse belysts. Resultat visade att socialsekreterarna beskrev arbetet på liknande sätt medan synen på betydelsen av en handlingsplan skiljde sig åt. Utifrån studiens resultat blev vår slutsats att handlingsplaner kan vara en grund som skapar enhetlig struktur för socialtjänsten och därmed är viktiga i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt anknutna arbeten definierar och hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det för att öka kunskapen om utvecklingsområdet hedersrelaterat våld och förtryck i det sociala arbetets yrkesutövning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där empirin baseras på sex intervjuer, med sju yrkesverksamma respondenter inom socialt anknutna arbeten, vilka hanterar ärenden som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Det teoretiska begreppet som appliceras på studien är Karpmans dramatriangel (2014) för att kunna förklara, analysera och tolka vårt funna datamaterial. I studiens resultat fann vi att tidigare forskning och respondenternas uppfattning om definitionen av hedersrelaterat våld och förtryck delvis överensstämmer. Sammantaget definierar det som en kollektivistisk patriarkalisk struktur vars största tyngd ligger i kollektivets anseende. Vi belyser även den rådande konflikten som existerar inom forskningsområdet som utgår ifrån tre olika förklaringsmodeller om varför hedersrelaterat våld och förtryck uppstår. Vi kunde i våra respondenters svar finna nyanser av den kulturbetingade förklaringsmodellen. Med denna utgångspunkt görs sedan kopplingar till de yrkesverksammas bedömningar av hedersrelaterat våld och förtryck, som någonting som främst görs på grund av yrkeserfarenhet, livserfarenhet samt utifrån andra yrkesverksammas kunskap om ämnet. Utarbetade metoder används i vissa fall i form av socialstyrelsens modell PATRIARK samt egna modeller som de yrkesverksamma har skapat själva. Det är dock valfritt och således har vi inte funnit någon genomgripande metod för hur bedömningen och hanteringen av hedersrelaterat våld och förtryck sker. Resultatet pekar på ett omfattande behov av nationellt utarbetade riktlinjer och förhållningssätt i arbetet med hedersproblematik där alla kommuner i landet arbetar på samma sätt. / The purpose of this study was to investigate how professionals in social works define, assess and handle a matter regarding honor-related violence and oppression. This is to increase knowledge about the development area of honor-related violence and oppression in practice of social work. The study is a qualitative interview study, where the empirical data is based on six interviews with seven professional respondents within socially connected works that handle and assess matters related to honor-related violence and oppression. The theoretical concept applied to the study is Karpman's dramatriangle (2014) this in order to explain, analyze and interpret our found data material. In the study results we found that the earlier research and respondents 'perception of the definition of honor-related violence and oppression matched and defines it as a collectivist patriarchal structure whose main weight lies in the collective's perception. We will also highlight the current conflict that exists in the research area which is based on three different explanatory models of why-related violence and oppression, and in our respondents response we could find a nuanced answer in the cultural explanation model. With this as a starting point, connections to the professionally made assessments of honor-related violence and oppression then make connections as something primarily done because of professional experience, life experience and also from other professions 'knowledge of the subject. Developed methods are used in some cases in the form of “Socialstyrelsen” model “PATRIARK” and own models that the professionals have created themselves. However, this is optional and because of that, we have not found any exhaustive method for how the assessment and management of honor-related violence and oppression takes place. The result points to an extensive need for development of nationwide guidelines and approaches in the work on honor-related violence where all municipalities in the country