<p>With help from Hälsoteknikcentrum the need for storage of medical items in the home care section has come to our attention by an investigation that Hälsoteknikcentrum did. Facilea and the nursing stuff at Eketånga home care have developed a product specified to improve the work situation for both the nursing staffs and the patients.</p><p>The trolley is equipped with a special module to make the trolley more adjustable for the recipients and the nursing staffs needs and desires. The product also collect all the care items in one place. Which gives the care patient and its relatives a possibility to gather all the medical items in one place and don’t have to put these in bookshelves etcetera.</p><p>After surveys, interviews and home visits a prototype was built. It was then tested in the home of a care recipient during a week in order to evaluate the trolley. Changes such as reduced size, lockable wheels, a more robust construction and adaptive for different applications were made. A carpenter was hired to construct the final prototype, which is uniquely adapted for the nursing staff’s needs and with it’s mobility, flexibility and design it fits and blends in, in most homes.</p>

With help from Hälsoteknikcentrum the need for storage of medical items in the home care section has come to our attention by an investigation that Hälsoteknikcentrum did. Facilea and the nursing stuff at Eketånga home care have developed a product specified to improve the work situation for both the nursing staffs and the patients. The trolley is equipped with a special module to make the trolley more adjustable for the recipients and the nursing staffs needs and desires. The product also collect all the care items in one place. Which gives the care patient and its relatives a possibility to gather all the medical items in one place and don’t have to put these in bookshelves etcetera. After surveys, interviews and home visits a prototype was built. It was then tested in the home of a care recipient during a week in order to evaluate the trolley. Changes such as reduced size, lockable wheels, a more robust construction and adaptive for different applications were made. A carpenter was hired to construct the final prototype, which is uniquely adapted for the nursing staff’s needs and with it’s mobility, flexibility and design it fits and blends in, in most homes.

Uppsatsens syfte har varit att undersöka vilka diskurser som råder vid införande av välfärdsteknologi inom äldreomsorgens hemtjänst. Uppsatsen utgår bland annat ifrån tidigare forskning som handlar om hemtjänstens framväxt, New Public Management inom äldreomsorgen och införandet av ny teknik inom äldreomsorgen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter handlar om begreppen omsorg och trygghet, föreställningar om äldre samt diskursanalytisk teori. I uppsatsen analyseras ett urval av offentliga dokument som handlar om införande av välfärdsteknologi med hjälp av Laclau &amp; Mouffes diskursanalytiska begrepp i kombination med Carol Bacchis metod för analys av policydokument ”What´s the problem represented to be?”. Av uppsatsens resultat framgår att demografiska prognoser visar att vi i framtiden får ett ökat antal äldre med omsorgsbehov och att det har lett till att vi har fått en ekonomisk diskurs som handlar om ökande kostnader och brist på personal inom äldreomsorgen. Det finns också en teknologisk diskurs som lanserar informations- och kommunikationsteknik som lösningen på de ekonomiska utmaningarna. Av resultatet framgår även att införande av välfärdsteknologi motiveras i en övergripande hegemonisk diskurs. Den hegemoniska diskursen består av såväl den ekonomiska diskursen som den teknologiska diskursen och den består även av en diskurs som handlar om vanliga föreställningar om äldre människor. Diskursanalysen visar att införande av välfärdsteknologi motiveras med hänvisning till att äldre får bättre villkor i form av ökad trygghet, delaktighet och självständighet men samtidigt lyser ekonomiska argument igenom. Som ett exempel kan nämnas hemmaboende som i den hegemoniska diskursen framhålls som en positiv möjlighet för äldre. I diskursen anges samtidigt att målet med införande av välfärdsteknologi i form av e-hemtjänst är att äldre ska bo kvar hemma längre och att det ger stora besparingar. Analysen visar att etik diskuteras sparsamt i de undersökta dokumenten och i uppsatsen lämnas några förslag till framtida forskning som handlar om ytterligare problematisering av de etiska aspekterna vid införande av välfärdsteknologi, vad omsorg innebär när den utförs på distans samt vad e-hemtjänst innebär för äldres upplevelse av trygghet.

I denna studie undersöks Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst, som är ett av 20 distrikt i Norrköpings kommun, som enskilt ansvarar för hemtjänsten i ett tilldelat geografiskt område. Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst upplever idag en problematik med låg personalkontinuitet och svårigheter i planeringen av den operativa verksamheten. Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst är idag uppdelat på fyra mindre områden där en personalgrupp om 10-12 personer tar hand om brukarna i respektive område. Just denna områdesindelning har identifierats som bristfällig vilket lett till ett behov att ta fram en ny områdesindelning, där framförallt en jämn arbetsbelastning mellan områdena men även korta avstånd mellan brukarna eftersöks. Eftersom det i dagsläget inte funnits några kvantitativa mått att tillgå har historiska data analyserats för att kartlägga personalkontinuitet och arbetsbelastning i distriktet och dess olika områden. Tidigare forskning inom området har nyttjats i studien med syfte att formulera en optimeringsmodell som implementerats i AMPL. Lösaren CPLEX har sedan använts för att finna en lösning till optimeringsmodellen. Lösningen representerar en ny områdesindelning som är direkt applicerbar på verksamheten hos distriktet Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst. I studien har tre nya alternativ på områdesindelningar presenterats där distriktet delats in i tre, fyra respektive sex områden. Även om alla tre områdesindelningarna ger en jämnare arbetsbelastning för Linköpingsvägen 14-16 Hemtjänst än dagens områdesindelning finner studien en områdesindelning med sex områden mest fördelaktig. Detta eftersom den visar sig vara minst känslig vid förändring i antalet insatser hos enskild brukare samtidigt som mindre geografiska områden skapar bättre grundförutsättningar för att hålla en högre personalkontinuitet.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Hemtjänstens insatser riktade mot sociala behov, som en del i brukarnas meningsfulla aktiviteter, har vid utvärderingar beskrivits som mindre tillfredsställande. Tidigare studier har visat att meningsfulla aktiviteter som fritidsaktiviteter har positiv effekt på de äldres hälsa och välmående. Studiens syfte var därför att belysa hemtjänstpersonalens uppfattningar om brukarnas behov av fritidsaktiviteter och hur de kan främja brukarnas deltagande av fritidsaktiviteter samt vad som kan försvåra eller underlätta för dem att stödja brukarna. Sex personer från hemtjänsten som arbetade inom Umeå kommun deltog i semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet visade det sig att hemtjänstpersonalen upplever att brukarnas behov och möjlighet att vara aktiva är varierande samt att hemtjänstpersonalen har en roll som aktivitetssamordnare, men detta kan begränsas av den organisation och de riktlinjer som de befinner sig i. I studien framgår att hemtjänstpersonalens roll för brukarnas möjligheter till aktiviteter bör uppmärksammas, något som också är väsentligt för att främja brukarnas delaktighet.

Tack vare tekniska och medicinska framsteg kan idag mycket av den vård som ges på sjukhus och vårdinrättningar tillgodoses i det egna hemmet. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är detta en fördel eftersom vård i hemmet är betydligt billigare än en likvärdig behandling med sängplats på sjukhus. Allt eftersom vårdtyngden ökar i hemmen har det visat sig att belastningsskadorna hos den personal som utför arbetet ökat. Omvårdnadspersonal inom hemtjänsten är nu den yrkesgrupp som står för flest arbetsskador i Sverige. Orsaken är att dagens bostäder inte är anpassade för vård av svårt sjuka och funktionsnedsatta i hemmen. Utrymmesbrist leder till att personalen inte kan ta hjälp av lyfthjälpmedel eller använda sig av intränad lyftteknik vid personförflyttning. Störst risk för skada föreligger i sovrum, på toaletter och i badrum eftersom merparten av förflyttningen sker där. För att hindra detta måste dagens och framtida bostäder byggas med generösare tillgänglighetskrav. Kostnaderna för den utökade tillgängligheten bör finansieras genom subventioner. Genom att bygga bostäder som säkerställer en god arbetsmiljö för omsorgspersonalen kommer samhällets kostnader för sjukskrivningar och förtidig utslagning från arbetsmarknaden att minska.I detta arbete undersöks skillnaderna mellan 1 ordinärtboende, 3 Seniorboenden och 1 trygghetsboende och med hjälp av plananalyser och enkätundersökningar vill vi visa att det finns brister i tillgänglighet fastän de är handikappsanpassade.