Sammanfattning Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv. Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner. Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.

<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I Halmstad har områdeschefer en mellanposition i den kommunala distributionen av hemtjänst. Studien undersöker hur dessa mellanchefer uppfattar krav eller önskemål från politikerna och från brukarna. Studiens fokusering är brukarnas efterfrågan och de politiska målen för den kommunala hemtjänsten.</p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur distributionen av den kommunala hemtjänstens insatser kan förstås utifrån områdeschefers perspektiv.</p><p>Metod: Den metod vi har valt för att kunna få en förståelse för områdeschefernas uppfattningar har en kvalitativ ansats och utgörs av intervjuer med totalt 6 intervjupersoner.</p><p>Resultat: Områdescheferna uppfattar att det finns en efterfrågan av de återkommande insatser som redan ges men att det dessutom finns en efterfrågan från brukarna på andra insatser som beror på t.ex. tillfälliga händelser eller önskemål. Det finns dessutom en efterfrågan på en större flexibilitet i insatserna och en högre personkontinuitet från brukarna. Områdescheferna uppfattar de politiska målen för den kommunala hemtjänsten som övergripande mål och flera områdeschefer anser att dessa mål behöver brytas ner till delmål för att kunna implementeras och användas i den praktiska verksamheten.</p>

Abstract   A qualitative study of stress management within geriatric care   Authors: Hildingsson, Emelie &amp; Magnusson, JessicaSupervisor: Hjorth Aronsson, Christina   Essay topic related to stress and stress management in the geriatric care. The purpose of this study is to ascertain how the unit managers, within care of elderly, in their role as manager and leader handle possible stress reactions among its nursing staff. Our purpose will generate the following issues;          How does the employer discover stress among the employees?         In what way is the stress taken care of among the geriatric care staff? What opportunities are there to prevent stress? The study is based on a qualitative research method. As a data collection method we've used semi-structured interviews and we have implemented them in five female heads in a medium-sized municipality in Sweden. We have used out of an interview guide where we divided the issues into three different themes; observation phase, taking care of phase and the possibility of prevention. In the analytical part, we have structured and categorized the material under each theme, and used us to further sub-headings to create a transparency. In addition to previous research, the theories about stress, work-related stress and stress from a gender perspective has been used as a basis for analysis of interview material. Our conclusion after study is that the unit managers in home care have a systematic approach for working with the environment in the workplace. Because there is a standing item on workplace meetings where the work is discussed it allows the heads of units to identify stress in the staff group. The action taken when the stress revealed by the Working Group is primarily supported calls from occupational health services, but also support from the Head of Unit in the form of adjustment of duties. There is no clear stress prevention in the workplace, but health and wellness, can be interpreted as a prevention effort. Lack of resources out as an explanation for the heads of units cannot handle the work-related stress in an ideal way.  Keywords: workrelated stress, stress, leadership, social care of elderly and stress management

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar de närmsta åren. Detta beror bland annat på att antalet äldre personer, som är i behov av vård och omsorg ökar och att personalstyrkan minskar. Personalstyrkan minskar bland annat på grund av stora pensionsavgångar som är svåra att ersätta samt att det är färre personer som går ut från vård- och omsorgsprogrammet. De bakomliggande orsakerna tros bero på möjligheten till att få arbeta heltid, eskalerande arbetsbelastning och att vårdpersonalens yrkesstatus har blivit försämrad. Med denna studie var syftet att undersöka vad enhetschefer och före detta medarbetare uppfattar är orsaken till personalbrist i hemtjänsten. Författarna har intervjuat sex enhetschefer och gjort en enkätundersökning med öppna frågor till tjugo personer, som avslutat sin anställning vid hemtjänsten. Resultatet visade på att den främsta orsaken till att medarbetare avslutar sin anställning är arbetsmiljön. Andra orsaker som påvisades var dålig ekonomi, för hög arbetsbelastning samt bristande ledarskap och kommunikation. Både enhetschefer och medarbetare var överens om att det var en ansträngd ekonomi och personalbrist som var orsaken till att medarbetarnas arbetsmiljö blev försämrad. Detta i kombination med ett bristande ledarskap gjorde att medarbetarna inte orkade arbeta kvar.

Tillkomsten av den kommunala hemtjänsten har beskrivits som en valfrihetsrevolution, inte enbart för äldre med omsorgsbehov utan även för kvinnor med omsorgsbehövande föräldrar. För första gången i historien kunde äldre i alla samhällsskikt bo kvar hemma, utan att vara helt beroende av de vuxna barnen, i praktiken de medelålders döttrarnas insatser. Antalet vårdtagare ökade dramatiskt mellan 1960 och slutet av 1970-talet, då nästan en fjärdedel av Sveriges äldre hade tillgång till hemtjänst. Efter det har antalet äldre med beviljad hemtjänst minskat samtidigt som antalet 80 år och äldre har tredubblats sedan 1960. År 1992 introducerades Ädelreformen, vilket innebar att kommunerna övertog ansvaret för äldreomsorgen från landstingen. Ädelreformen och dess efterföljare har lagt över såväl ansvaret som kostnaderna för omsorgen på kommunerna men utan att dessa i motsvarande takt fått ekonomiskt stöd för att kunna behålla verksamheterna i oförändrat skick. I denna uppsats jämförs äldreomsorgens utveckling i två svenska kommuner, Luleå och Skellefteå, från 1998 till 2014. Undersökningen visar att antalet beviljade platser i särskilt boende har minskat i de båda kommunerna sedan 1998 samt att kvaliteten på utförandet av äldreomsorgen kan variera mellan de svenska kommunerna idag. I dagens Sverige pågår en mycket tydlig förskjutning av omsorgsansvar från det offentliga till familjen. Hjälptilldelningen har blivit mer restriktiv, den har oftare utgått från tillgängliga resurser istället för från befintliga behov och en ökad andel vårduppgifter har förts över på anhöriga och andra närstående. Under åren då den offentliga hemtjänsten expanderade, fram till 1980-talet, sågs familjen främst som ett komplement till den offentliga äldrevården. Nu ter det sig snarare som att familjen har fått fylla gapet mellan äldres behov och de resurser som finns tillgängliga för vård och omsorg. Denna studie visar att arbetskontraktet inte är en garant för välfärd. Välfärdsstaten har dragit sig tillbaka och samhällets engagemang minskat vilket inte innebär att behoven upphört, istället har en förskjutning mot alltmer informella insatser ägt rum. De anhöriga som står för dessa insatser är ofta kvinnor, äldre makar och medelålders döttrar.

<p>De omorganiseringar som under de senaste åren genomförts inom den offentliga sektorn kräver en ökad förståelse för vad som motiverar personalen inom hemtjänsten för att på så sätt säkerställa att produktiviteten upprätthålls trots förändringarna i organisationen. Syftet med denna studie var att beskriva hur hemtjänstpersonalens upplevelser av arbetsrelaterad motivation ser ut och för att uppfylla detta syfte genomfördes halvstrukturerade intervjuer med åtta vårdbiträden från fyra hemtjänstenheter. Resultatet av dessa intervjuer tolkades med hjälp av en induktiv tematisk analys och det framkom att relationen till vårdtagarna, arbetsledarens beteende, arbetskamraterna, delaktigheten i utformningen av det dagliga arbetet, upplevelsen av stress och lönen upplevdes påverka undersökningsdeltagarna motivation. Dessa faktorer har kunnat kopplas till tidigare forskning inom området och det är viktigt att de uppmärksammas i hemtjänsten eftersom de inte bara kan påverka produktiviteten hos de anställda utan även deras hälsa och välbefinnande.</p>

Sedan riksdagen beslut om Lag om valfrihetssystem även kallat LOV har hemtjänsten varit ett omstritt ämne i samhällsdebatten. Lagen om valfrihetssystem togs i bruk första januari 2009 med syftet att genom en fungerande konkurrenssituation så kan kvalitet och effektivitet öka samt möjliggöra nytänkande och mångfald. Enligt en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvalitén i hemtjänsten genomförd av Socialstyrelsen 2015 är bilden av äldreomsorgen generellt positiv i Sverige. Resultaten varier dock mellan olika kommuner och verksamheter. I en del kommuner och verksamheter är fler än tio procent ganska eller mycket missnöjda. Syftet med den här studien var att svara på frågan: Ger ett högre konkurrenstryck en bättre upplevd kvalitet för brukare av hemtjänst i Sveriges kommuner?  Data och variabler som använts är ett kvalitetsmått som beroende variabel i form av upplevd kvalitet som är framtaget baserat på brukarundersökning inom hemtjänsten. Oberoende variabeln är konkurrenstrycket i varje kommun. Undersökningen genomfördes i två olika multipla regressionsmodeller. Först en modell för att undersöka skillnaden i effekten av egenskaperna lågt och högt konkurrenstryck mot referensgruppen inget konkurrenstryck. Det vill säga om den upplevda kvaliteten är högre i de kommuner som infört LOV och konkurrensutsatt sin hemtjänst än de som inte. Inget statistiskt signifikant resultat påvisades i regressionen. För att undersöka effekterna av konkurrenstryck, skillnaden mellan lågt och högt konkurrenstryck och vilka andra faktorer som påverkar den upplevda kvaliteten användes även en andra regressionsmodell för analys endast av de kommuner som infört LOV. Även i den analysen kunde inget statistiskt signifikant resultat påvisas att konkurrenstryck har någon signifikant effekt på den upplevda kvaliteten. Istället är det andra faktorer enligt den här studien som påverkar den upplevda kvaliteten. Av de övriga variablerna Personalomsättning, Genomförandeplan, Tätortsgrad, Medianinkomst hos 65+ befolkningen och ersättningsnivåerna för service, omvårdnad och landsbygdsersättning visar resultatet på att en högre andel genomförandeplaner, tätortsgrad och medianinkomst i kommunerna påverkar den upplevda kvaliteten negativt. Ersättningsnivån för omvårdnad har däremot en positiv effekt på den upplevda kvaliteten. För övriga variabler påvisade regressionen ingen signifikant effekt på den upplevda kvaliteten. Avslutningsvis kan inte resultaten i den här studien påvisa att ett högre konkurrenstryck leder till en högre upplevd kvalitet som ett av syftena med Lagen om valfrihet är.

<p>Denna c-uppsats handlar om hur enhetschefer inom hemtjänsten ser på konflikter som kan uppstå i samarbetet med biståndsbedömare. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervjuundersökning med sex chefer inom hemtjänsten i Stockholms stad. Intervjuerna har utgått från teman som enhetschefernas bakgrund, relationer till biståndsbedömarna, organisationens utformning, stödfunktioner, den ekonomiska situationen samt könsaspekter. Resultatet har till viss del gett oss bekräftelse på vad andra studier inom forskningsfältet anger samt vår egen förförståelse. Konflikter kan uppstå när det tidigare sammanhållna yrket som hemtjänstassistent splittrats i en beställar- och en utförarfunktion. Stadsdelens och enhetens ekonomiska situation tycks också ha betydelse för om relationerna till biståndsbedömarna är ansträngda, liksom tidsramarna för beviljad hjälp och olikheter mellan biståndsbedömarna i besluten. Samtliga intervjupersoner anser att ett tätt samarbete med biståndsbedömarna är en förutsättning för bra samarbete. Konflikter tycks i viss mån kunna överbryggas av erfarenhet av arbete inom såväl beställar- som utförarsidan. Samtliga nyutbildade chefer har sådan erfarenhet och konflikter med biståndsbedömarna är färre bland dessa än bland de mer erfarna cheferna med äldre utbildning. Teorier om organisation, arbetsgruppskonflikter och socialisation har använts för att ge en ökad förståelse för bakgrunden och orsakerna till konflikter som kan uppstå i samarbetet mellan enhetschefer och biståndsbedömare.</p>

<p>Från skillnad till 1950-talets hemsamariter som spenderade hela sin arbetstid hos de gamla är dagens vårdbiträdes arbete allt mer styrt av detaljerade arbetsscheman. I samband med 1990-talets höga krav på effektivisering inom omsorgen ersätts den manuella planeringen med IT - planering i allt fler hemtjänstverksamheter. Alla dessa förändringar har betydelse för vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse. Syfte med denna studie var att jämföra två olika hemtjänstgrupper där den ena hemtjänstgruppen planerade arbetet manuellt och den andra hemtjänstgruppen planerade arbetet med hjälp av ett datasystem. Undersökningen skulle visa hur olika former av arbetsplanering påverkade vårdbiträdenas arbetstillfredsställelse: vårdbiträdenas ansvar för arbetet och deras självbestämmande/inflytande över det vardagliga arbetet. I studien tillämpades ”Human resource” perspektivet. I studien användes en kombination av kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod. Enkätundersökning och intervjuer med vårdbiträden gjordes i två hemtjänstgrupper. Den ena hemtjänstgruppen använde traditionell arbetsplanering och den andra hemtjänstgruppen använde Laps Care. Resultaten visade att vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med den traditionella planeringen hade större möjlighet att påverka den dagliga arbetsfördelningen, kunde mer bestämma över sitt arbete och hade större ansvar för planeringen av arbetet än vårdbiträdena vid hemtjänstgruppen med Laps Care.</p>

<p>Denna c-uppsats handlar om äldres erfarenheter och upplevelser av att ta emot hemtjänst. Syftet är att undersöka hur hemtjänsten inverkar på äldres självbestämmande, inflytande och oberoende i vardagen. Jag har intervjuat fem äldre med olika nivåer på hjälpbehov. De äldre upplever att de inte kan påverka sin hemhjälp. Studien visar också att hjälptagarna är i stark beroendeställning i förhållande till hemtjänsten. Detta underläge visar sig bland annat i den tacksamhet som de intervjuade visar till personalen och även i förståelsen för deras pressande arbetssituation. Men även om hemtjänsten inverkar på de äldres frihet i vardagen möjliggör den att de kan bo kvar i sina egna hem. Detta är centralt för flera av de intervjuade. De äldre i min studie har olika strategier för att bibehålla sitt oberoende gentemot hemtjänsten. De intar en attityd av tacksamhet till vårdpersonalen och försöker att i det längsta klara sig med minsta möjliga hjälp från hemtjänsten. Även tidigare studier har visat att hjälptagare av hemtjänst ofta undviker att påverka hjälpens utformning eftersom det kan uppfattas som otacksamt och påverkar relationen till hemtjänstpersonalen.</p>