Denna uppsats handlar om hemtjänstpersonalens upplevelser av sitt arbete och de villkor som råder. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer som gjorts med personal frånhemtjänsten inom Karlstad kommun. Syftet med arbetet var att kvalitativt undersöka hur hemtjänstpersonalen upplever sitt yrke under rådande omständigheter. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna analyserades och det skapades teman över viktiga områden som varit framträdande i transkriberingarna. Teorierna och begreppen som använts i studien är utvecklade och definierade av Arlie Hochschild, Randall Collins och Rosmari Eliasson som tar upp begreppet omsorgsrationalitet. Resultat som hämtats för att representera tidigare forskning är framtagna av Eva Olsson, Anneli Stranz och Marta Szebehely. Efter att analysen genomförts hade vi sammanlagt fått fram sex olika teman med olika ämnen under varje tema. Under resultat presenterar vi de olika teman som utvecklats och kopplar ihop dessa med teori. Namnen på de olika teman är: Emotioner, Tidsbrist och personalbrist, Flexibilitet, Socialisering, Relationer och Privatliv. Under varje tema finns citat från intervjuerna som exempel på hur respondenterna kunnat uttrycka sig. Dessa exempel hjälper även att underbygga resultatdelen. Under varje tema lyfts de aktuella ämnen som representeras av de olika namnen upp. Här presenteras olika aspekter av yrket som personalen tyckt varit viktiga att lyfta fram. Studien bygger på deras röster och återkommande ämnen tas upp. Negativa och positive aspekter av yrket aktualiseras. I resultaten kom vi fram till att känslor är en viktig och framträdande aspekt som påverkar personalen inom hemtjänsten. Bristen på personal och tid kan även påverka det dagliga arbetet. Relationen till kollegerna handlar ofta om gemenskap och att hjälpa till vid samarbete. Personalen har kontakt med många människor och relationer till alla de träffar under en dag. / This essay deals with home care staff's perceptions of their jobs and the conditions prevailing. It is a qualitative study based on interviews with staff from the home care service in Karlstad. The aim of this work was to qualitatively examine how home care staff perceive their profession under the circumstances. The interviews were conducted using an interview guide. The interviews were then analyzed and themes were created across important areas that have been prominent in the transcriptions. The theories and concepts used in the study were developed and defined by Arlie Hochschild, Randall Collins and Rosmari Eliasson, who writes about the concept of caring rationality. Results used to represent earlier research come from research done by Eva Olsson, Anneli Stranz and Marta Szebehely. After the analysis was carried out, we had a total of sex different themes with different topics under each theme. Under results we present the various themes developed and analyze them and compare the results with theory. The names of the themes are: Emotions, Lack of time and staff, Flexibility, Socialization, Relationships and Life outside work. Under each theme there are quotations from the interviews as examples of how the respondents expressed themselves. These examples also help to substantiate the results. Under each theme highlighted the different topics that are represented by the different names are discussed. Here we present various aspects of the profession that the staff thought was important to highlight. The study is based on their opinions and recurring topics are covered. Negative and positive aspects of the profession get highlighted. In the results we concluded that emotions are an important and salient aspect staff in home care. The lack of staff and time can also affect the daily work. The relationship with colleagues is often like in a small community and they assist eachother and co-operate. The staff have contact with many people and have relationships with everyone they meet during the day.

From the day we are born, we slowly grow old and sooner or later most people will have to use geriatric care provided by the community. In the Swedish model, society is responsible for the geriatric care, so the elderly can live a dignified, meaningful and active life. Home help insert activity is designed to help elderly get their social needs satisfied in the form of, for example, being outdoors, walk and visit a friend or some other form of social interaction. The study's purpose is to study how older people use and perceive bet activation in the municipal home care. To find out how this was conducted five interviews with older people who have help from home care to insert activation was made. The theories used to analyze the result are activity theory and disengagement theory. These theories were chosen because they differently focus on what the older individual have for needs in old age. The results of this study showed that the older we interviewed mainly used their activation time for walking and being outdoors. The elderly in this study also had no insight into what the reaction time can be used for or that it is individually assessed needs. The results also showed that the elderly do not have any requirements on their lives or their health care, but they are grateful for the assistance they receive, and the activation initiative proposed for them from the assistance officer. The conclusion is that there are some gaps in older people and what their social needs are.

Äldreomsorgen har varit drabbat av nedskärningar och omsorgspersonalens arbetssituation har beskrivits som tidspressad. Känslan av att inte kunna ge rimlig hjälp till de äldre och att uppleva det som mycket att göra har kopplats till psykisk och kroppslig trötthet. Psykosociala modeller har visat att resurser i arbetsmiljön kan motverka detta. Syftet med denna studie var att ur ett hälsofrämjande perspektiv undersöka positiva arbetsmiljöfaktorer för personal inom hemtjänsten samt hur äldreomsorgen som arbetsplats tidigare beskrivits i forskning, och hur arbetsmiljön relaterar till hälsa. I syfte av en kvalitativ enkätstudie formulerades frågor viktiga för hälsa och välbefinnande ur ett hälsofrämjande perspektiv. 21 omsorgsmedarbetare gav svar som därefter kategoriserades med metoden grounded theory. Betydelsen av kategorierna och dess faktorer analyserades utifrån teorin om KASAM, känsla av sammanhang. Kategorierna erkännande, uppgiftsvariation och brukare framstod som resurser för personalen. Dessa kan, tillsammans med medbestämmande och social tid med de äldre, ge styrka åt KASAMs komponenter och betraktas som hälsofrämjande för personalen. Betydelsen av detta resultat diskuterades ur personal-, brukar, organisations och samhällsperspektiv

<p>Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.</p>

<p>Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.</p><p> </p><p>Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.</p><p> </p><p>Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.</p>

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.

Stora förändringar har ägt rum inom äldreomsorgen de senaste decennierna med kommuner som infört kundvalsmodellen och fler kommuner som är på gång att införa den. Kundvalsmodellen innebär att äldre personer med beviljad hemtjänst får möjlighet att själva välja utförare av insatserna och därmed har möjligheten att välja mellan privata eller kommunala utförare. Kundvalet innebär således att det finns minst två olika typer av utförare som kan utföra tjänsten. År 1992 infördes i Nacka kommun, Stockholms län, den första kundvalsmodellen i Sverige. Enligt politiker och anhängare av kundvalsmodellen fick kunderna större valmöjlighet och inflytande över sin situation. Denna studie har som syfte att undersöka vilka för- och nackdelar kundmodellen har, vilken betydelse och inverkan modellen har på hemtjänstens omsorgskvalitet och möjligheterna att tillgodose de äldres behov.   Kvalitativa telefonintervjuer har genomförts i syfte att besvara frågeställningarna och syftet med denna studie. Intervjuerna har utförts med åtta verksamhetschefer inom hemtjänsten med blandade erfarenheter av kundvalsmodellen där fem av de åtta cheferna arbetar i en verksamhet där man infört kundval och tre av cheferna arbetar i en verksamhet där man ännu inte har infört kundvalsmodellen. Fyra av dessa chefer arbetar i en kommunal verksamhet och fyra i privat regi. Detta urval användes för att få olika aspekter angående kundvalsmodellen och dess betydelse. Detta innebär att skillnader kunde urskiljas beroende på om informanten arbetade i privat eller kommunal verksamhet och även beroende på dennes erfarenhet till kundvalsmodellen. Till analysen av intervjuerna har vi använt Habermas teori om kommunikativt handlande, Maslows behovshierarki, Waerness begrepp omsorgsrationalitet och tjänstegarantier som teoretisk behovsmodell.   Vårt resultat visar att omsorgskvaliteten ökar med konkurrens eftersom verksamheterna blir tvingade att arbeta med kvalitetsutveckling. Vi har inte funnit några stora skillnader i uppfattning om kundvalsmodellen mellan privata och kommunala utförare, förutom att de privata utförarna har större möjligheter till konkurrens. Det som avgör om kundvalsmodellen införs i en kommun eller ej, är den ideologiska tillhörigheten i kommunen. En nackdel med kundvalsmodellen är att själva valet är svårt och att det inte finns tillräcklig information om utförarna som underlättar kundens valmöjligheter.

No description available.

Under 1990-talet genomgick den svenska äldreomsorgen många viktiga förändringar där omorganiseringar och strävan efter att arbeta mer kostnadseffektivt präglade äldreomsorgens verksamheter. Som en effekt av de omorganiseringar som format dagens hemtjänstarbete har tidsmätningssystem införts i många av landets kommuner. Syftet med systemen är att hemtjänstpersonal ska redovisa den exakta tid som utförs i omsorgsarbetet samtidigt som tidsmätningssystemen också bidrar till ett mer effektivt arbete. I denna uppsats efterfrågas hur hemtjänstpersonal och hemtjänstchefer upplever användandet av tidmätningssystem samt om och på vilket sätt omsorgsklimatet kan påverkas av att man använder dessa system i omsorgsarbete. Fyra enskilda intervjuer genomfördes i denna studie och resultatet påvisar att huruvida användandet av tidsmätningssystem upplevs kan relateras till det mått av inflytande man känner inför sitt arbete och sina arbetsuppgifter. / During the 1990’s, Swedish elderly care has undergone many significant changes. Reorganizations and strive for cost-efficiency has characterized work practices. As a result of the reorganizations that have shaped todays home care work, time measurement systems have been introduced in many of the countries municipalities. The purpose of these systems is for home care staff to accurately report the time spent in care work, collecting data to contribute to further development of even more effective practices. In this paper, I asked how homecare personnel and managers feel about the timing systems and how the work and care environment might be affected by the use of such systems. Four individual interviews were conducted in this study and the results demonstrate that experience with time-measurement systems correlates to the sense of influence of the work and duties.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan enhetschefers utbildning, ledarerfarenhet, ledarskapsindex och kundnöjdhet fördelat på arbetsområdena funktionshindrade och äldreomsorg, i samma organisation. Bakgrunden till detta är att regeringen lyft en oro kring enhetschefer inom äldreomsorgen då personalgrupperna är stora och det administrativa stödet litet, varför cheferna inte alltid har de förutsättningar som krävs för att leda verksamheten. I förhållande till handikappomsorgen skiljer sig tjänsternas omfattning åt påtagligt, gällande ekonomiska resurser och personalens arbetsvillkor. Studien har genomförts i en mellansvensk medelstor kommun och är en kvantitativ studie där 40 enhetschefer ingick, resultat från två befintliga enkätundersökningar har studerats. Utifrån kundenkäten har cheferna fått ett värde på den totala kundnöjdheten på sin enhet, och utifrån medarbetarenkäten där medarbetarna har skattat sina chefer har cheferna fått ett ledarskapsindex.  Resultaten påvisade att 70% av enhetscheferna inom vård- och omsorg hade lägst en treårig högskoleutbildning. Enhetscheferna från handikappomsorgen hade längre genomsnittlig utbildning än enhetscheferna från äldreomsorgen. Enhetscheferna från hemtjänsten hade betydligt kortare erfarenhet i organisationen jämfört med övriga chefer från vård- och omsorg.  Slutsatsen är att det fanns signifikanta samband mellan arbetsområde och ledarskapsindex, där enhetscheferna från handikappomsorgen hade högre ledarskapsindex än enhetscheferna inom äldreomsorg. Mellan övriga variabler fanns inga samband. / The aim of this study was to investigate if there is any correlation between the education, leadership experience, leadership indices and customer satisfaction of first-line managers, distributed over the fields of disability- and elderly care within the same organisation. The background to the study was that the Swedish government has raised concerns regarding the first-line managers in elderly care, as personnel groups are large and administrative support is minimal, which means that the managers may not always have the conditions required to manage and lead the operations. In comparison to disability care, there are considerable discrepancies in the scope of the positions with regard to financial resources and employee working conditions. The study was conducted in an average-sized municipality in central Sweden, and it was a quantitative study with 40 first-line managers included, where results from two existing surveys were examined. Each manager was assigned a value based on the total customer satisfaction in the unit, based on a customer survey, and a leadership index figure, based on an employee survey in which employees rated their managers. The results indicate that 70% of the first-line managers within nursing and care had completed a minimum of three years of higher education. The first-line managers within disability care had a higher education on average than the first-line managers within elderly care. The first-line managers within home help service had considerably less experience within the organisation compared to the rest of the first-line managers within nursing and care. The conclusion is that there are significant correlations between the field of work and leadership indices, and that first-line managers within disability care had higher leadership indices than first-line managers within elderly care. No correlation was found between the other variables.