På grund av att den åldrande befolkningen och urbaniseringen i samhället leder till en mer och mer glesbefolkad landsbygd förändras behovet och förutsättningarna för hemtjänsten. Detta innebär att nya områdesindelningar kan behöva framställas för att hantera de ständiga förändringarna. Motala kommun framställde en ny områdesindelning vid årsskiftet 2021/2022 och idag finns det en enhet i hemtjänsten som har tappat en stor del av sin volym medan andra enheter har ökat sina volymer där volym innefattar hemtjänstinsatser som beräknas utifrån utförda timmar. Det betyder att volymen som den nuvarande områdesindelningen utgick ifrån stämmer inte överens med den faktiska volymen som enheterna har idag. Detta på grund av att enheterna antigen har tappat eller ökat sin volym vilket har lett till en ojämn fördelning och arbetsbelastning mellan enheterna. Den här studien har utfärts på begäran av Motala kommun för att uppnå studiens mål kring hur den nuvarande områdesindelningen för hemtjänsten framställdes för att sedan kunna utveckla en planeringsmodell och identifiera vilka aspekter som kommunen behöver hantera relaterat till en ny områdesindelning. Studiens syfte är att leverera ett underlag till Motala kommun för hur kommunen kan framställa nya områdesindelningar som kan bidra till en jämnare arbetsbelastning mellan hemtjänstens enheter samt ge förutsättningar för en högre flexibilitet, hög kontinuitet och minskade kostnader. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

På grund av de snabbt växande utmaningarna inom äldreomsorgen i Sverige, såsom personalbrist och demografiska förändringar, har organisationer tvingats anpassa sina tillvägagångssätt genom att i allt högre grad förlita sig på digitala hjälpmedel för att hantera sina dagliga arbetsflöden. Detta inkluderar en rad digitala verktyg såsom digitala scheman, online shopping och digital dokumentation, där den senaste tillsatsen är läkemedelesautomater. Denna studie fokuserar på att utforska hur enhetschefer inom hemtjänsten uppfattar och hanterar dessa maskiner.   Studiens metodologi är baserad på en kvalitativ ansats, där empirisk data samlades in genom sex intervjuer med enhetschefer inom hemvården som har medicindispenseringsmaskiner i sin verksamhet. Respondenterna valdes genom bekvämlighetsurval, med hänsyn till studiens tidsbegränsningar, och den insamlade empiriska datan analyserades genom tematisk analys för att identifiera sju centrala teman. Därefter kopplades den empiriska datan till fenomenografi för att ge en lämplig teoretisk ram. Resultaten från studien visar att enhetschefer generellt har en positiv inställning till läkemedelsautomater och betraktar dem som en integrerad del av framtida organisationsstrukturer. Läkemedelsautomater uppfattas underlätta både rekrytering och delegering, vilket beskrivs som två utmaningar som många organisationer står inför idag. En problematik som lyfts fram är dock bristen på samarbete med hemsjukvårdstjänster under implementeringen av Läkemedelsautomater. Flera respondenter anser att bristen på samarbete beror på otillräckliga resurser och tid bland de involverade parterna.   Sammanfattningsvis indikerar studien att Läkemedelsautomater förväntas ha en positiv inverkan på äldreomsorgen i Sverige och ses som ett verktyg som kan bidra till att hantera flera av de aktuella utmaningarna inom sektorn. / Due to the rapidly growing challenges within elderly care in Sweden, such as staff shortages and demographic changes, organizations have been forced to adapt their approaches by increasingly relying on digital aids to manage their daily workflows. This includes a range of digital tools such as digital schedules, online shopping, and digital documentation, with the latest addition being medication dispensing machines. This study focuses on exploring how unit managers in home care perceive and handle these machines.   The methodology of the study is based on a qualitative approach, where empirical data was collected through six interviews with unit managers in home care who have medication dispensing machines in their operations. Respondents were selected through convenience sampling, taking into account the time constraints of the study, and the collected empirical data was analyzed through thematic analysis to identify seven central themes. Subsequently, the empirical data was linked to phenomenography to provide an appropriate theoretical framework. The results of the study show that unit managers generally have a positive attitude towards medication dispensing machines and consider them an integral part of future organizational structures. Medication dispensing machines are perceived to facilitate both recruitment and task delegation, which are described as two challenges faced by many organizations today. However, a problem highlighted is the lack of collaboration with home healthcare services during the implementation of medication dispensing machines. Several respondents believe that the lack of collaboration is due to insufficient resources and time among the parties involved.  In summary, the study indicates that medication dispensing machines are expected to have a positive impact on elderly care in Sweden and are seen as a tool that can help address several of the current challenges within the sector.

Bakgrund och Syfte:  Alkoholkonsumtionen bland den äldre befolkningen har ökat de senaste åren. Hemtjänsten saknar resurser för att kunna tillgodose omsorgsbehoven för äldre personer med alkoholproblematik. I denna studie undersöks hemtjänstens arbete med den äldre omsorgstagaren som har alkoholproblematik. Syftet med studien är att undersöka hur hemtjänsten förhåller sig till lagar, regler och policys samt vilket ansvar hemtjänsten har till äldre personer med alkoholproblematik.  Metod: Studien är baserad på insamlade data i form av fyra semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom hemtjänsten i två kommer i Västerbottens län. Intervjuerna transkriberades och sedan kodades med hjälp av tematisk analys.  Resultat: Resultatet baseras på fem teman, första temat är hemtjänstens ansvar i mötet med omsorgstagaren, andra temat är brist på kunskap och utbildning, tredje temat är oklara riktlinjer och komplexa förhållningssätt, fjärde temat är brister i samverkan och det femte och sista temat är hemtjänstens arbetsmiljö. Hemtjänsten har allt för lite utbildning kring hanterandet av personer med alkoholproblematik. Det framkommer även att det i dagsläget inte finns några riktlinjer eller förhållningssätt kring hur man ska bemöta den äldre som har alkoholproblematik. Hemtjänsten ansvarar över den äldre som bor hemma och hemtjänsten önskade en samverkan mellan hemtjänst och missbruksenheten för att kunna hjälpa omsorgstagarna på det bästa sättet. Slutsatser: Hemtjänstpersonal behöver utbildning och tydlighet i arbetet för att den äldre ska få sina behov tillgodosedda. Förbättring i samverkan mellan olika aktörer är av vikt för att kompensera för hemtjänstens brist av kunskap.

Det svenska välfärdssamhället har sedan länge värnat om alla likas rätt att få sina levnadsbehov tillgodosedda. I de fall där äldre blivit inkapabla att själva ta hand om sina behov kan plats till särskilt boende sökas där den äldre får assistans i sin livsföring. Biståndsansökningar till dessa boenden hanteras av kommunala tjänstemän och ska enligt lag hanteras lika för alla, oavsett kommunal utförare.Studien undersöker och analyserar huruvida det råder skillnader mellan större kommuner i Sverige vad gäller planering av- och placering till särskilt boende.Slutsatsen är att skillnader föreligger då vissa kommunerna utformat en reaktiv strategi där en uppbyggnad av ej verkställda beslut rättas till i efterhand och som inte tar hänsyn till behov utan endast ålder. De kommuner som lyckats väga in hälsa och behov i sin planering och i förväg försökt skatta den framtida efterfrågan på särskilt boende har lyckats bättre. Studiens resultat är att det råder kommunala skillnader kopplade till planering och placering till särskilda boende / The swedish welfare state has a history of equal rights for living needs. In cases whereolder people become incapable to take care of their needs, there are specialaccommodations where the elderly can receive all forms of assistance. Theapplication to these special accommodations are managed by the municipal officialsand must be handled equal by law, regardless of local performers.This study examines and analyzes whether there are differences between the largermunicipalities in Sweden in terms of planning and placement to specialaccommodations.The conclusion is that differences exist because some municipalities have designed areactive strategy in which a buildup of unexecuted decisions has to be correctedretrospectively and does not take needs but age into to account. The municipalitiesthat managed to weigh health and needs in their planning and tried to estimate thefuture in advance regarding demand for special accommodations has been moresuccessful. The result of this study is that there are municipal differences in planningand placement for special accommodations

Despite the fact that there is no temporary employment in the act of employment protection is it a common form of employment. It’s mainly young adults who receive this form of employment and the employed enter work irregularity when needed. Working in elderly care is associated with many work-related risk for damaging the health. The aim of the study was to explore how temporary employees in home care service experience their psychosocial work environment and how it affects their health. A qualitative method was applied and semi-structured interviews were used to collect data. Seven temporary employees in home care service in a municipality in Sörmland were interviewed. The data was analyzes using a manifest content analysis.  The results showed that the participants think it’s an insecure form of employment where they can’t plan their life or know how much income they will have at the end of the month. They noticed the differences between the regular staff and the temporary employees in the workplace in several ways, e.g. temporary employees do not get the same access to information. The possibility to be able to say no to work was perceived as a positive factor. Although the temporary employees experienced negative aspects of the psychosocial work environment their health did not seem to be affected. Keywords: demand-control-support model, effort-reward model, limited-time employment, public health, psychosocial work environment, temporary employment

<p>The intention of our study was to examine differences in experiences between elderly women and men from the home–help service. It’s a qualitative study based on interviews and data collection.</p><p>Five categories are presented in the result of the study. The categories are based on interviews with three elderly women and three elderly men who all have home–help service. In our study focus have been put into gender in aspect of man as normality in society, the contract between gender and aspects of power between genders at home. The result of the study indicate that the contract between gender is strongly socialized among the respondents and constitute a big part of their identity.</p><p>The study show that women experience of home–help service are significantly different from men. They feel a larger dependence in connection of home – help service, but at the same time they also feel relief to be released from some of the work at home. In connection with home – help service women change their social position as a affect of the help, women go from caregivers to caretakers. Men have always been care takers, possibly now the care giver have changed shape.</p> / <p>Syftet med studien är att undersöka skillnader i äldre kvinnors och mäns upplevelser och erfarenheter i samband med kommunal hemtjänst. Undersökningen är en kvalitativ studie och som datainsamlingsinstrument har intervjuer använts.</p><p>I resultatet redovisas fem teman som framkom genom intervjuer med sex äldre personer, fördelat på tre kvinnor och tre män, som alla har hemtjänst. Dessa teman har analyserats utifrån ett genusperspektiv med fokus på teorier om mannen som norm, genuskontraktet och maktaspekter av genus i hemmet. Resultatet visar att genuskontraktets uppdelning av kvinnogöra och mansgöra är starkt socialiserat hos respondenterna och utgör en stor och avgörande del av deras identitet.</p><p>I studien tycker vi oss se att kvinnors upplevelser och erfarenheter av hemtjänsten är betydligt mer omvälvande än männens. Till skillnad från männen upplever kvinnorna ett större beroende av hemtjänsten i kombination med en lättnad att befrias från vissa hushållssysslor. I och med hjälpen från hemtjänsten förändras kvinnans sociala position från omsorgsgivare till omsorgstagare vilket hon upplever som både en påfrestning och en befrielse. Detta till skillnad från mannens vars sociala position inte förändras som en effekt av hjälpen. Han är fortsatt omsorgstagare – möjligen har omsorgsgivaren bytt skepnad.</p>

<p>Abstract</p><p>Title:                                                                                                                  The individual elder care?Author:                                                                                                              Dennis JonssonSupervisor:                                                                                                        Kerstin GynnerstedtExaminator:                                                                                                       Course:                                                                                                             2SA46E,  Programme for social workDate:                                                                                                                 20100526Key words:                                                                                                       public assistance, need assessments                                                                                                                                                              methods, individual public help service</p><p>Summary</p><p>The purpose of this paper is to describe and analyze the practices of needs assessment, and put them in relation to municipal policies and the autonomy of the elderly. Development managers are characterized as grassroots bureaucrats, then they are officers who are in the organization, but also has a direct contact with the elderly applicants for municipal assistance. I wanted to explore how these policies relate to the older people's autonomy and their implications for officer assistance in their daily work. As a theoretical starting point I have used out of a närbyråkratiskt perspective, and a negotiation perspective. Study was conducted using a qualitative approach. The material for analysis were collected from six interviews with the assistance officer from six different municipalities, and an analysis of these municipalities' municipal guidelines for needs assessments. For the result shows that there are three main methods used for needs assessment. These are needs assessment calls, home visits and care planning. Something else that govern aid administrators needs assessment is the investigation finished templates available in the various municipalities. The results also showed that aid administrators are faced with a number of considerations in its work. This could depend on how the local guidelines were formulated and the elderly did not receive municipal assistance. Aid managers agreed that the autonomy of the elderly, it is applicable to a needs assessment, yet there are only a certain range of actions which they transformed into mature through negotiations and "coaxes".</p>

När befolkningen blir allt äldre, samhället förväntas bli effektivare, hemtjänstens ansvarsområde breddas och konkurrensen från privata aktörer växer; så behöver hemtjänsten anpassa sig, vilket kräver fler resurser. Frågan är dock hur det fungerar och hur effektiv vår hemtjänst är? Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för effektiviteten inom hemtjänsten i området Örnsberg/Aspudden i stadsdelsförvaltningen i  Hägersten/Liljeholmen i Stockholms stad. Detta har undersökts utifrån ett personal- respektive brukarperspektiv, genom en enkätundersökning för personalen och en semistrukturerad intervju med en brukare. Uppsatsen har främst en kvalitativ ansats och grundar sig på teorier kring effektivitet och kvalitet. Studien har visat att både personalen och brukaren känner en hög nöjdhet till hemtjänsten i Hägersten/Liljeholmen. De känner båda att arbetet som ska göras hinns med och personalen upplever ingen stress. Dock anser alla parter att det i allmänhet investeras för lite ekonomiska resurser i hemtjänsten, vilket får oss att undra vad dessa ytterligare resurser skulle användas till, då båda parter anser sig nöjda med sitt jobb respektive sin hjälp. Det är även svårt att fastställa att effektiviteten i Hägersten/Liljeholmens hemtjänst är hög, då endast en brukare intervjuats vilket ger en subjektiv bild av effektiviteten, detta även om vår studie påvisar en hög effektivitet. / As the population ages, the community is expected to become more effective; home-care's responsibilities increase and competition from private home-care givers is growing; the need for public home-care to adapt increases, requiring more resources. The question is how effective is our public home-care service? The purpose of this thesis is to gain an understanding of the effectiveness of home-care services in the area Örnsberg/Aspudden in the municipal district administration office of Hägersten/Liljeholmen in Stockholm. This has been examined from a personnel and user perspective, through a survey for the personnel and a semi-structured interview with the user. The thesis has primarily a qualitative approach and is based on theories about efficiency and quality. The study has shown that both the personnel and the user feel a high level of satisfaction for home-care in Hägersten/Liljeholmen. They both feel that there is enough time for the planed work and the personnel feels no stress during their average workday. However, all parties consider that there is a general under-investment of financial resources in home-care; which leads us to wonder what these additional resources would be used for, when both parties are satisfied with their job and the help they receive. It is also difficult to determine that the effectiveness of Hägersten/Liljeholmen’s home-care service is high, when only one user has been interviewed. Which gives us a subjective view of efficiency, even though our study shows a high efficiency.

FORSKNINGSFRÅGOR: (1) Hur stöds medarbetare för att bedriva innovativt arbete? (2) Hur skiljer sig förutsättningarna för personalinvolvering mellan kommunerna? SYFTE: Syftet med denna undersökning är att utifrån ett personaldrivet/höginvolverande perspektiv undersöka förändrings- och förbättringsprocesser, såväl som förutsättningar för innovation inom kommunal hemtjänst från en större och en mindre kommun. METOD: Datainsamlingen i detta arbete har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, såväl som en kvantitativ enkätundersökning. Intervjuerna har genomförts på fyra deltagare inom ledande befattning för att erhålla kunskap om hur personalinvolvering tillämpas i dagsläget. Enkätundersökningen gjordes på medarbetare inom vardera kommuns hemtjänst, med avsikt att få ta del av deras generella uppfattning av samt inställning till innovation och delaktighet. SLUTSATS: Även fast det i dagsläget inte är en fullfjädrad verklighet inom de undersökta organisationerna, så finns det ändå belägg att finna i både tidigare forskning och erhållna resultat för hemtjänstens utvecklingspotential mot personaldriven innovation. För lite organisatoriskt handlingsutrymme samt bristande möjlighet till medarbetares eget beslutsfattande och initiativtagande i vardagen uppmärksammas som potentiellt försvårande faktorer för anammandet av personaldriven innovation. / RESEARCH QUESTIONS: (1) How are employee’s supported to conduct innovative work? (2) How does the conditions for employee involvement differ between the municipalities? PURPOSE: The aim of this study is to examine change- and improvement processes from a employee driven/high-involvement perspective, as well as the conditions for innovation in municipal home care services within a larger and smaller municipality. METHOD: Data in this study has been collected with the aid of qualitative interviews, as well as a quantitative survey. The interviews were conducted on four participants with some sort of leader position to obtain knowledge about how employee involvement is applied in the current situation. The survey was carried out on employees in each municipality’s home care service, with the intention to look into their general point of view and attitude regarding innovation and employee involvement. CONCLUSION: Although at present there’s no full-fledged reality within the examined organizations, there is still support to be found in both earlier research and the results obtained in this study for the development potential of home care services towards employee driven innovation. Not enough organizational slack, as well as lack of opportunity for decision-making and initiative among employee’s in daily work is seen as potentially aggravating factors in the adoption of employee driven innovation.

In accordance with the Social Services, all Swedish municipalities work to ensure that older people should be given the opportunity to live independently in safe conditions. For that reason they offer them extra help and support in their own homes. This help and this support is provided by the home care and their health care workers in form of assistant nurses and orderlies. The National Board of Health and Welfare emphasizes in several of its investigations that competence in elderly care is one of the major challenges in the future. They consider this a must to meet the needs that come with an aging population and to meet the current lack of quality in health care. According to The National Board of Health and Welfare, competence development is the main element to ensure quality in elderly care. Therefore they establish that all health care workers should as a minimum have basic professional skills for their work in elderly care. The aim of this study has been to investigate whether the National Board's goal that all staff in elderly care should have the basic professional skills is relevant to professional categories: assistant nurses and orderlies in home care. The study has been based on sociological theory of professions that intend to explain the relations between occupational groups, how professional status is developed and maintained within the organization. In order to meet the aim of this study a total of twelve semi-structures and qualitative interviews have been conducted with nurses and orderlies at three different home care services. The results show us how differences between the occupational groups may affect the status and reputation of the profession when questions of competence emerges.