En stor del utav dagens vårdtagare är äldre personer och majoriteten utav dessa vill kunna bo kvar i det egna hemmet under så lång tid som möjligt. Det som oftast hindrar dem är deras olika behov och funktionshinder som gör att de ständigt är i behov av någon annans hjälp. Detta bidrar till en otrygghet bland de äldre och en minskad livskvalitet i samband med oro och att man inte kan vara självständig på samma vis som förr. Dessutom är hemtjänsten i flera delar av Sverige högt belastad. En kombination av detta gör att resurserna inom vården inte räcker till för att täcka upp de behov som finns bland vårdtagarna. Med hjälp av informations- och kommunikationsteknologi så kan man effektivisera vården och bidra till en bättre användning av de befintliga resurserna. Detta ska medföra att arbetet underlättas för vårdgivarna och ge en ökad kvalitet inom hemtjänsten. Effekten av digitala lösningar inom vården ska öka självständigheten hos vårdtagarna, öka levnadsstandarden och skapa en större trygghet bland dessa och deras anhöriga. Med hjälp av applikationen Trixxa och Halmstad Intelligent Home så har man utvecklat TICaP, en kommunikationsplattform med implementerade sensorer och funktioner. Med hjälp av TICaP kan vårdgivare, vårdtagare och deras anhöriga kommunicera med varandra, sätta upp olika arbetsuppgifter samt få realtidsinformation om den aktuella vårdtagaren. Med hjälp av denna tjänst så kan man lösa många olika behov som finns bland vårdtagare som är beroende av hemtjänst. Även få en bättre koll på hur läget ligger till för vårdtagaren i hemmet. Man kan direkt få en notis om vårdtagaren behöver hjälp, har tagit sin medicin eller om vad man vill, man bestämmer själv vad notisen ska säga. Detta leder till en ökad trygghet hos vårdtagaren då han eller hon vet med sig att anhöriga och vårdgivare får direkt information samt en ökad trygghet för de anhöriga som enkelt kan ha kolla på vårdtagarens tillstånd via applikationen. / A majority of today's caretakers are older people and most of them want to be able to stay in their own homes for as long as possible. That which usually prevents them is their different needs and disabilities, which means that they are constantly in need of someone else's help. This leads to an insecurity among the elderly and a reduced quality of life in contribution with anxiety and the fact that they cannot be as independent as before. Also, the home healthcare system in Sweden is highly burdened. A combination of these factors makes the resources available to the home healthcare system insufficient to meet the existing needs of the caretakers. With the help from information- and communications technology you can streamline the home healthcare system and contribute to make better use of existing resources. This should make the work more effective for the caregivers and increase the quality of the home healthcare system. The effect of digitalized solutions in home healthcare systems should increase the independence for the caretakers, raise the standard of living and create greater security among them and their relatives. With help of the application Trixxa and Halmstad Intelligent Home, TICaP has been developed, a communications platform with implemented sensors and functions. With the help of TICaP, caregivers, caretakers and their relatives can communicate with each other, set up different tasks and get real-time information about the current caretaker. With the help of this service you can solve many different needs that exist among caretakers who are dependent on the home healthcare system. You can also get a better understanding of how the situation is for the caretaker in their own home. You can immediately get a notification if the caretaker needs help, if the caretaker has taken his medicine, or on what you want basically, you decide for yourself what the notification should say. This leads to an increased sense of security for the caretaker as he or she knows that the relatives and caregivers receive direct information, as well as an increased sense of security for the relatives who easily can oversee the general condition of the caretaker through the application.

Ländryggsbesvär förekommer frekvent hos personal inom hemsjukvård och hemtjänst, trots anpassningar och förbättrad arbetsmiljö i hemmen. Arbetet består även av leveranser och transporter, vilket leder till att personalen i allt högre grad behöver använda bilen. Det kan bli många i och urstigningar i bil under ett arbetspass, vilket skulle kunna påverka besvären ytterligare i ländryggen. Hittills finns problemet inte beskrivet i litteraturen. Syftet med denna studie har varit att kartlägga vilka besvär som personalen har, vilka arbetsuppgifter som personalen upplever som ansträngande, samt vilka faktorer som kan påverka hälsan såväl negativt som positivt. Ett specifikt syfte har också varit att studera vilken betydelse användandet av bil som transportmedel i tjänsten kan ha för besvär i ländrygg, samt kartlägga önskemål på utformningen av bil. Tack vare en positiv attityd från chefer och personal i Ystad kommun har det varit möjligt att utföra observationsstudier, intervjuer och slutligen en enkätundersökning bland 178 individer av kommunens personal. Studien visar att personalen har mest besvär med ländrygg, tätt följt av skuldror och nacke. I jämförelse med genomsnittliga befolkningen förekommer mer besvär i framförallt ländrygg, men även i bröstrygg, höfter och händer. Besvär i skuldror och ländrygg är vanligare bland hemtjänsten än hemsjukvården, och besvär i ländrygg och knän är vanligare bland kvälls- och nattpersonal. Arbetet är varierande och består av många olika arbetsmoment. Att hjälpa vårdtagare att komma upp från golv anses vara tyngst, liksom att förflytta vårdtagare i trånga miljöer eller att lägga om sår i låga sängar. Att ett larm från annan vårdtagare kan tillkomma skapar stress, vilket anses vara den största negativa faktorn i arbetet. Uppskattning, kamratskap och att möta människor anses vara positiva faktorer liksom frihet, variation och utomhusarbete. Studien pekar på att de som använder bilen mer har större besvärsförekomst i ländrygg, höfter, skuldror och nacke. Däremot förekommer inga skillnader mellan den personal som enbart cyklar eller promenerar och den personal som använder bil deltid eller heltid, trots att man har beskrivit motionen på arbetstid som en friskfaktor i arbetet. Motionsvanor har inte heller visat på skillnader i denna studie. I studien har personalen specificerat vilka krav som bör ställas på en bil som ska användas för många och korta transporter under ett arbetspass. / Low back pain occurs frequently in personnel working in home-care, despite adjustments and improved working environment in the home. The work also consists of deliveries and transports, which means that staff increasingly has to use the car. During a work period they have to go into and out of the car frequently, which could further affect the symptoms in the lumbar region. So far, the problem is not described in the literature. The purpose of this study was to identify what injuries the employees have, which tasks they perceive as strain full, and the factors that can affect health negative as well as positive. A specific aim has been to study what impact the use of car as a transport service in work may have to cause troubles in the low back, and to identify what wishes the personnel have for the design of the car. Thanks to a positive attitude from management and staff in Ystad Municipality it has been possible to conduct observational studies, interviews and finally a questionnaire among 178 individuals of the municipal staff. The study reveals that staff has the most trouble with lower back, closely followed by shoulders and neck. In comparison with the average population the staff has more problems in the lumbar back, thoracic back, hips and hands. Discomfort in the shoulders and lower back are more common among home care staff than among nursing and rehabilitation staff, and discomfort in the lower back and knees are more common among evening and night staff. The work is varied and consists of many different operations. Helping patients to get up from the floor seems to be paramount, as well as moving tasks in confined environments, or to put on wounds in the lower beds. Alarms from other patients can create stress, which is considered as the biggest negative factor at work. To feel appreciation, fellowship and to meet people considered to be very positive factors as well as freedom, variety and outdoor work. The study suggests that persons who are using the car more frequently have got more occurrence of difficulties in low back, hips, shoulders and neck. However, there are no differences between the staff only bicycling or walking compared to the staff using the car part of or all working time, despite having described the exercise at work as a health factor. Habits of sports have not shown differences in this study. In the study the staff has specified what requirements should be placed on a car that will be used for many short distance trips during a work period. / QC 20101115

No description available.

Den äldre populationen blir allt fler samtidigt som utbildade vårdgivare inom äldreomsorg blir allt färre. Detta innebär en utmaning. Det relativt nya området Internet of Things (IoT) har slagit igenom stort den senaste tiden och kan erbjuda lösningar som verkar kunna avlasta hemtjänstarbetare, göra anhöriga tryggare och ge äldre en bättre livssituation. Denna studies syfte var att identifiera behoven hos de tre grupperna äldre som bor hemma, anhöriga till äldre som bor hemma och hemtjänstarbetare, samt att undersöka vilka lösningar som lämpar sig bäst och hur en designlösning skulle kunna se ut. Detta genomfördes med hjälp av enkäter och intervjuer med de tre grupperna vilket resulterade i sju personor för att illustrera behoven, en genomgång av en rad olika lösningar, samt ett designförslag i form av scenarion. Några av de slutsatser som kunde dras från studiens resultat var att IoT skulle kunna användas för att hjälpa många individer, att inställningen till specifika lösningar är väsensskild mellan individer och att man inom alla tre grupper önskar att tekniken inte ska ersätta mänsklig kontakt och samvaro. / The number of elderly people is steadily increasing, while the number of educated caregivers in elderly care decreases. This poses a challenge for the future. The relatively new area of the Internet of Things (IoT) has had a great break-through and can offer solutions that could ease the burden for home care workers, make relatives feel more secure and give the elderly a better life situation. The purpose of this study was to identify the needs of the three groups of elderly living at home, relatives of elderly living at home and home care workers, as well as to investigate which solutions are suitable and how a design solution could look like. This was done using surveys and interviews with the three groups, which resulted in seven personas to illustrate their needs, a review of a variety of solutions and a design proposal in the form of scenarios. Some of the conclusions that could be drawn from the results of the study were that IoT could be used to help many individuals, that the attitude to specific solutions is essentially different between individuals, and that there was an agreement in all three groups that technology should not replace human contact and fellowship.

The aim of this study was to investigate how unit-managers implement home-care users right to self-determination within home-care services and witch conditions that indicated home-care users self-determination. The empirical material was analysed through qualitative content analysis, which generated two themes: 1) To be the center of the spider web and 2)  To work with implementation plans. The empirical material was also analysed with previous research, implementation theory and street-level bureaucracy.  The result show that unit-managers has a duty to implement and contribute to home-care users self-determination. Unit-managers shall ensure that home-care users has self-determination within the organisational framework, conditions and requirements and also based on home-care users preferences. Methods like IBIC (individual based care) and function preservation work method, are being used to preserve home-care users independency and self-determination throughout the work. Unit-managers implement self-determination using opinion-forms, implementation-plans, contact persons and through dialog with home-care personal creates normes, values and work methods. The conclusion is that self-determination is used by home-care users to influence their aid by leaving complains and opinions to home-care personal, on a opinion form or directly to the unit-manager. Home-care users can decline aid if they are unhappy or feel that they does not have the need for the specific aid. Self-determination has conditions and it exists many obstacles for home-care users desires and right to self-determination.

Syftet med studien var att undersöka hur hemtjänstpersonal definierar och förhåller sig till försummelse av äldre hemtjänstmottagare (65+), som orsakats av deras anhöriga. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes i en kommun i mellersta Sverige. Respondenterna var undersköterskor inom hemtjänst med erfarenhet av försummade äldre. Data har analyserats genom teorier om ålderism och handlingsutrymme. Resultatet visar att hemtjänsten upplever att de lägger märke till att äldre hemtjänstmottagare försummas av anhöriga men att upptäckten kan dröja beroende på vilken insats som hemtjänsten ska utföra. Diskussion förs om var i organisationen ansvar att upptäcka försummelse bör ligga. Hemtjänstpersonalen bör även få utbildning, rutiner och mer resurser inom området försummelse. En slutsats är att hemtjänstpersonalens givna handlingsutrymme är litet gällande hantering av äldre hemtjänstmottagare som försummas av anhöriga.

Undersökningens syfte är att utföra en komparativ studie av kvaliteten inom den offentliga respektive den privata hemtjänsten inom sju olika kommuner i Västra Sverige. Dessa är Alingsås, Borås, Göteborg, Kungälv, Mölndal, Uddevalla och Ulricehamn. Ambitionen med undersökningen är att kunna se intressanta skillnader på kvaliteten utifrån de resultat som lyfts fram. Teorierna vi använder oss av är Kvalitet, Effektivitet, New Public Management, Kvasimarknader. I studien skall brukarnas uppfattningar och perspektiv studeras i en kvantitativ forskning. Datamaterialet som studien baseras på är sekundärdata som hämtas från Socialstyrelsens enkätundersökning om “Öppna jämförelser” från 2021. De variabler som vi mäter kvaliteten av utifrån enkätundersökningen är hänsyn till åsikter och önskemål, påverka tid, tillräckligt med tid, bemötande, förtroende för personal, trygghet och hemtjänst i sin helhet. Undersökningen visar på tydliga skillnader vad gäller kvaliteten sinsemellan den privata- och den offentliga hemtjänsten. Å ena sidan så kan vi inte redogöra för att skillnaderna är märkvärdigt stora och inte heller generaliserade mot varje enskild fråga, med andra ord finns det en variation av nöjdhet i respektive kommun för vardera frågan. Å andra sidan visar resultatet en högre nöjdhet för den offentliga hemtjänsten i sin helhet. Slutsatsen som vi kan dra är därmed att den offentliga hemtjänsten dominerar i nöjdhet om kvalitet utifrån ett brukarperspektiv. / In this study, home care is examined, which is part of Sweden's care for the elderly. The people who need elderly care, in the form of home care, are mainly people who are over 65 years old and who cannot be at home by themselves due to various impairments. The care service can be about everything from the staff cooking for the elderly as well as services such as giving the elderly medicines. The purpose of the survey is to make a comparative study of the quality within the public- and privately owned home care services within seven different municipalities in Western Sweden. These are Alingsås, Borås, Gothenburg, Kungälv, Mölndal, Uddevalla and Ulricehamn. In the study, the elderly users' perceptions and perspectives will be studied in quantitative research. The data material on which the study is based is secondary data taken from “Socialstyrelsen” Health and Welfare's survey on "Open comparisons" from 2021. The variables that we use to measure the quality, based on the survey, are consideration of opinions and wishes, influence time, enough time, treatment, trust in staff, security, and home care in its entirety. The study is supported by the theories of quasimarkets, New public management, efficiency, and quality. The survey shows clear differences in terms of quality between the privately owned and the public home service. On one hand, we cannot account for the fact that the differences are remarkably large and not generalized towards each individual issue, in other words there is a variation of satisfaction in each municipality for each question. On the other hand, the result shows a higher satisfaction for public home care in its wholeness. The conclusion we can draw is therefore that the public home care dominates in satisfaction with quality based on the elderly user’s perspective.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur kunskap skapas och delas i en hemtjänstgrupp där en stor del av arbetet är ensamarbete och det inte är självklart att träffa sina arbetskamrater eller de sjuksköterskor man samarbetar med under arbetsdagen. Som metod för undersökningen valdes observationer och semistrukturerade intervjuer med hemtjänstpersonal, sjuksköterskor och hemtjänstchefen. En tematisk analys av datamaterialet resulterade i fyra teman; tillit, insikt, informationshantering och hinder. Resultatet av undersökningen visar att mötet ansikte mot ansikte är avgörande för kunskapsbildning, kunskapsdelning och skapande av förtroense i arbetsgruppen. Undersökningen visar också att både för lite och för mycket information ökar risken för att viktig information missas samt att det finns en tydlig kunskapshierarki i organisationen som hindrar kunskapsprocessen att fortplanta sig genom organisationen.

Stressrelaterad ohälsa är vanligt förekommande för personal inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt karaktäriseras sektorn av variationer i arbetsvillkor som eventuellt resulterar i variationer i arbetsrelaterad ohälsa beroende på verksamhet. En negativ konsekvens av långvarig stress är burnout, som innefattar utmattning och distansering till arbetet. Samvetsstress har visat sig vara en bidragande faktor till burnout. En faktor som i studier identifierats som skyddande mot både stress och burnout är individens förmåga till självmedkänsla. Syftet med denna studie var att jämföra nivån av samvetsstress och burnout hos personal mellan tre olika verksamheter inom vård- och omsorgen, LSS/SOL-boende, äldreboende och hemtjänst samt studera huruvida självmedkänsla modererar sambandet mellan samvetsstress och burnout. Studien är en tvärsnittstudie där 443 deltagare som arbetar inom dessa verksamheter besvarade en internetenkät. ANOVA-analyser visade att personal som arbetar på äldreboende och inom hemtjänst upplevde mer samvetsstress och burnout än de som arbetar på LSS/SOL-boende. Moderationsanalysen visade att högre grad av självmedkänsla stärkte sambandet mellan samvetsstress och utmattning. Självmedkänsla hade ingen påverkan på sambandet samvetsstress och distansering till arbetet. Studien tyder på att personal inom vård- och omsorg påverkas olika av samvetsstress och burnout beroende på var de jobbar, och att självmedkänsla inte har den skyddande roll som förväntats.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen uppfattar möjligheterna för att uppmärksamma och förebygga vanvård och försummelse hos äldre personer som mottar hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Metoden involverar en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval av enhetschefer inom hemtjänsten. Datainsamlingen inkluderade öppna frågor om möjligheter och resurser för att upptäcka vanvård och försummelse. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera datamaterialet. Metoden bidrar till en djupare förståelse av enhetschefernas perspektiv på att förebygga vanvård hos äldre personer. Resultatet visade att en ökad kontinuitet mellan personal och den äldre personen i vardagen ökar förutsättningen att upptäcka vanvård och försummelse, kontinuerlig och kompetenshöjande utbildning krävs för att ge personalen rätt förutsättningar i sin yrkesroll att motverka och förebygga vanvård och försummelse och att samverkan mellan olika aktörer är en förutsättning för att identifiera och motverka vanvård och försummelse mot äldre personer. / The purpose of the undergraduate thesis was to explore home care unit managers' possibilities of identifying and preventing elder abuse and neglect. The study employs a qualitative design with semi-structured interviews in a convenience sample of unit managers from different municipalities and with different experiences. Reflexive thematic analysis was used to analyze data contributing to a deeper understanding of unit managers' perspectives on preventing elder abuse. Results found that increased continuity between staff and the older person in everyday life increases the possibilities to detect elder abuse and neglect. Continuous and competence-enhancing training is required to provide staff with tools in their professional role to counteract and prevent elder abuse and neglect. Additionally, collaboration between different stakeholders is essential for identifying and combating abuse and neglect of older adults.