The purpose of this study is to understand how eldercare managers, in their assessments of home care, needs to make individual decisions and at the same time keep to municipality’s guidelines. Our research questions deal with how eldercare managers make individual assessments and at the same time consider general municipality’s guidelines in their estimations of need for homecare assistance and how eldercare managers experience that individual assessments and general municipal guidelines relate to each other in estimations of needs for homecare assistance. Nine qualitative, semi-structured interviews were conducted with social workers working with needs assessments within the eldercare. The results were analyzed through Lipsky’s theory on street-level bureaucracy and the concept of discretion. Our main conclusions from this study is that it is a complex work to estimate needs for homecare assistance when considering both individual assessments and general municipal guidelines. Our results showed that the needs of the individual are more important in the cases where guidelines and the person’s needs differ. Our study also showed that the eldercare managers, as a rule, follow the guidelines as long as they coincide with the assessment of individual needs, but the guidelines function as a guidance and not as something definite. The eldercare managers don’t feel that the relation between municipality guidelines and individual decisions is a problem. The complexity was rather evident in the lack of judicial security and justice in the work with the assessment of individual needs.

The purpose of this study was to understand how unit managers within communal home care service for older people, convert political policy and guidelines into practical care, and how they within this process govern their personnel. The study was based on a qualitative method with a hermeneutic approach. Former research disclose that the process of converting political policy and guidelines and how unit managers govern personnel are somewhat tenuous. Previous research show structural shifts and reorganisations within public service consequently shaping todays structure of organizations and management. The study draws on eight interviews with unit managers within two municipalities in Sweden. To carry out our interviews we used a semi-structured interview guide followed with an analysis of our main results using Lipskys concept of discretion and Foucaults theory of governmentality. The results indicate that unit managers’ work, converting political policy and guidelines into practical care, are complex. The study shows that unit managers experience difficulties and differ in their ways in the process of adapting political policy and guidelines into practical care. Unit managers therefor find some of the guidelines more difficult to integrate than others. We find it important in this study to highlight the different ways unit managers work in the process of converting political policy and guidelines, and how they in the process govern their personnel.

Syftet med studien var att undersöka hur äldre erfar att livssituationen förändrats när de inte har haft stöd från hemtjänst till att beviljas insatser från hemtjänst. För att undersöka detta genomfördes halvstrukturerade intervjuer på en dagverksamhet med fem äldre personer som har hemtjänst. För att analysera materialet användes innehållsanalys, och teman användes för att kategorisera insamlade data. Dessa teman var livet innan hemtjänst, hälsa, livet efter hemtjänst och känslor kring livsförändring. För att tolka resultatet användes begreppen status passage, divestment passage och coping. Resultatet visar att förändringen av livssituationen börjar med att den fysiska förmågan försämras, antingen med ökande ålder eller genom sjukdom och skador. I och med försämrad fysisk förmåga blir de äldre beroende av stöd från hemtjänst i vardagen, och vardagslivet blir då styrt av hemtjänstens tider och rutiner. Denna förändring som vi har analyserat med hjälp av passage begreppen upplevs av några som negativ, medan den även i ett fall beskrivs som en i övergående positiv erfarenhet. Den sistnämnda erfarenheten föreslår vi ska benämnas som investment passage. För att hantera dessa förändringar av livssituationen används olika strategier, framförallt känslomässiga sådana. / The purpose of this study was to investigate how the elderly experience life changes when they have not received support from formal home care to receive home care services. To investigate this, half-structured interviews were conducted on a day-care facility, with five elderly people who receive formal home care service. In order to analyze the material, content analysis was used, and themes were used to categorize the collected data. These themes were life before home care, health, life after home care and feelings about life change. To interpret the result, the terms status passage, divestment passage and coping was used. The result shows that the change of life situation begins with the physical ability deteriorating, either with increasing age or through illness and injury. With the deterioration of physical ability, the elderly are dependent on home care services in their daily lives, and life is then controlled by the times and routines of the home care service. This change that we have analyzed using passage terms, some experience in a negative way while in one case it is described as a positive experience. We suggest that this positive experience should be called investment passage. To handle these changes of life situation different strategies are used, especially emotional ones.

Personal som arbetar inom hemtjänsten har ett viktigt arbete. Men det är också ett arbete som innebär utmaningar på olika sätt. Därför är det viktigt att arbeta med ett hälsofrämjande ledarskap så att det blir hållbart i längden att arbeta i detta yrke. På det sättet kan det bidra till att medarbetarna trivs och vill stanna kvar på arbetsplatsen. Men också för att arbetet inom hemtjänsten ska vara attraktivt att arbeta inom. I hemtjänsten arbetar medarbetare i olika arbetsmiljöer. Att vara undersköterska i hemtjänsten innebär möten med olika brukare och varierande arbetsuppgifter allt efter deras behov. Yrkesrollen är komplex och innehållet är svårt att förklara för utomstående. Likaså har ledarna en komplex uppgift där de ska främja medarbetarnas hälsa. Det grundläggande är att det bedrivs ett hälsofrämjande ledarskap. Medarbetarnas hälsa och möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter påverkas av ett hälsofrämjande ledarskap. Det finns ett antal ledarstilar som har en hälsofrämjande inriktning. Det kan till exempel handla om den salutogena ledarstilen. Där ser ledarna till helheten gällande god arbetsmiljö. Andra viktiga delar i det hälsofrämjande ledarskapet handlar om att motivera och inspirera medarbetarna. Ibland behöver hälsofrämjande insatser göras på individnivå och ibland behöver hela verksamheten ses över. Syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelse av hur ledare arbetar för att främja deras arbetsmiljö och hälsa på arbetet. Metoden som användes var att det gjordes intervjuer i fokusgrupper, därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat visade på två kategorier med underkategorier. Kategorierna är utgångspunkter för arbetsmiljö och egenskaper hos ledare. I de studerade organisationerna förekommer olika sätt att hantera medarbetares arbetsmiljö. Det är också viktigt med god stöttning från organisationens högre ledning för ledarna lättare ska kunna bedriva ett hälsofrämjande ledarskap.

Verksamheter inom den kommunala sektorn befinner sig i ständig förändring och måste hela tiden utvecklas för att anpassa sig till nya direktiv och förutsättningar. De flesta kommuner står inför utmaningen att införa heltid som norm inom bland annat vård och omsorg utan att försämra arbetsmiljön för undersköterskorna. Inom vård och omsorg är sjukfrånvaron ofta hög och möjligheten att få in nya vikarier minskar hela tiden. Heltid som norm är ett sätt att få de undersköterskor som arbetar att arbeta mer vilket löser en del av resursproblemet. En av orsakerna till ohälsa och sjukfrånvaro är höga krav i kombination med begränsade resurser. Syftet med studien är att belysa hur underskö­terskor i hemtjänsten upplever att med kort varsel byta enhet inom kommunen. En kva­litativ metod har använts och undersköterskor inom kommunal hemtjänst har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Författarna redovisar studiens resultat under de kategorier som utkristalliserats under studiens gång. Rubrikerna på kategorierna är följande: Organisering av arbetet, Förutsättningar, Tillräcklig kunskap och kompetens och Bekräftad genom samarbete. Resultatet visar att det finns både positiva och nega­tiva aspekter att ta hänsyn till när nya arbetssätt ska implementeras. Några av de förde­lar som framkommer i resultatet är ökad hjälpsamhet mellan undersköterskor och olika arbetsgrupper samt att lära av varandra. En av de negativa aspekterna är minskad konti­nuitet hos vårdtagarna och att det kan skapa stress hos undersköterskorna om det brister i informationsöverföring och introduktion. Resultatet visar också att underskö­terskorna kan ha olika personliga förutsättningar för att hantera ett förändrat arbetssätt även om utgångsläget inte skiljer sig åt.

Då arbetslivet förändras i snabb takt och det finns förhoppningar och krav på att digitaliseringen ska lösa stora delar av de problem som uppstår vid snabba förändringar inom offentlig verksamhet har denna studie tittat närmare på hur lärandet kan se ut vid digital förändring inom offentlig verksamhet. Uppsatsens syfte var att undersöka och skapa kunskap om hur lärprocessen och lärmiljön vid införandet av nytt digitalt arbetssätt ser ut, utvecklas och fungerar i en hemtjänstgrupp. Detta gjordes genom en kvalitativ undersökning utifrån en fallstudie vid en arbetsplats i en kommun i Mellansverige. Data samlades in genom observation, enkät samt intervjuer med chef och medarbetare. De teoretiska utgångspunkter som används i studien är främst P-E Ellströms perspektiv på lärande i arbetslivet samt Ellström & Ekholm och Kocks perspektiv på lärmiljöer. Dessa teoretiska utgångspunkter används som ett verktyg för att analysera det insamlade datamaterialet. Resultatet visar att lärandet sker genom informellt lärande på arbetsplatsen genom gemensamma genomgångar, individuella uppföljningar samt ett kollegialt lärande. Lärprocessen är både reproduktiv och utvecklingsinriktad, det skiljer dels mellan chef och medarbetare men även inom arbetsgruppen hur lärprocessen tar form. Då arbetssättet är nytt för hela gruppen är mycket reproduktivt lärande men även inslag av utvecklingsinriktat lärande finns i form av vissa ifrågasättanden, innovationer och utvecklande. Lärmiljön på enheten är i stort stödjande utifrån en stöttande ledning, stöttande medarbetare, ett delvis öppet klimat och delaktighet. Det finns även vissa incitament som tyder på en begränsande lärmiljö utifrån bristande resurser i form av utrustning samt tid och även en frustration och tidvis kontrollerande ledning.

Sammanfattning Titel: Samma fast olika – En explorativ studie om hur undersköterskorna inom hemtjänstenhanterar äldreomsorgens värdegrund och de organisatoriska förutsättningarna Författare: Patrik Bengtsson och Viktor Bergerus Uppsatsen syftade till att med en explorativ ansats, undersöka hur undersköterskor ihemtjänsten hanterar målen om självbestämmande, delaktighet och individanpassning samtvilka faktorer som möjliggör respektive begränsar implementeringen av målen. För att studienssyfte skulle uppnås, användes en kvalitativ metod. Fem intervjuer har genomförts medundersköterskor som arbetar inom hemtjänsten i fyra olika kommuner. Resultatet frånintervjuerna tolkades utifrån grundad teori som valdes då syftet var explorativt. Under analysengenererades koder, underkategorier, kategorier som resulterade i en main concern. Det fannsolika faktorer som influerade när det kom till vad som främjade respektive hämmade införandetav värdegrunden i det dagliga arbetet. Det begrepp eller main concern som framkom varnormdiskrepans, vilket i korthet innebär att arbetet som utförs ska vara flexibelt men genomförsinom en rigid inramning. Nyinstitutionell användes för att diskutera resultatet, slutsatsen var attundersköterskornas förmåga att anpassa sig är det som får hemtjänstens arbete att fungera trotsmotstridiga mål och krav.  What do you want to do ?New mailCopy<img /> / Abstract Title: Same but different - An exploratory study on how nursing aides within the homecare handlethe values of elderly care and the organizational conditions Authors: Patrik Bengtsson och Viktor Bergerus The thesis aimed to, with an exploratory approach, examine how nursing aides in the home careservice manage the goals of self-determination, participation, and individualization, as well aswhich factors enable and limit the implementation of these goals. To achieve the purpose of thestudy, a qualitative method was used. Five interviews have been conducted with nurses workingin home care in four different municipalities. The results of the interviews were interpretedbased on grounded theory which was chosen when the purpose was exploratory. During theanalysis, codes, subcategories and categories were generated that resulted in a main concern.There were various factors that influenced when it comes to what promotes and inhibits theintroduction of the values in daily work. The concept or main concern that emerged was thenorm discrepancy, which in short means that the work performed must be flexible but be carriedout within a rigid framework. Neo-institutional theory was used to discuss the results, theconclusion was that the nursing aides’ ability to adapt is what makes the home care service'swork despite conflicting goals and requirements. What do you want to do ?New mailCopy<img /> / <p></p><p>What do you want to do ?New mailCopy</p>

Syftet med den här studien är att få en förståelse för om och hur hemtjänstpersonal ser ensamhet hos äldre brukare under rådande covid-19 pandemi.Vi har utgått från den kvalitativa metoden som innebär att våra informanter fått återge sin syn på de äldres tillvaro under pandemin utifrån sin erfarenhet och kompetens. Vårt arbete har också en deduktiv ansats där vi utgått från tidigare teorier lämpliga för vår undersökning och analys. Från två olika regioner utfördes intervjuer med sammanlagt nio personal ur hemtjänsten med undersköterskeutbildning och mångårig erfarenhet i yrket.I vårt arbete har vi beskrivit de olika begreppen ensamhet, äldre, hemtjänst och covid-19 pandemi, begrepp som behöver vara tydliga för att ha förståelse för syftet med undersökningen.I vårt arbete har vi redogjort för ett urval av teorier samt dess koppling till vår analys som bygger på informanternas svar.Resultatet och analysen visar att de äldre har utsatts för en föränderlig tillvaro under pandemin, där deras annars begränsade nätverk kommit att upphöra och endast bestå av hemtjänstens besök. De dagliga samtalen med personalen har vart extra viktiga, trots att de äldre upplevt det jobbigt när personalen besöker deras hem med skyddsutrustning för att inte riskera smitta. Hemtjänstpersonalen upplever att deras besök är ännu mer betydelsefulla nu under pandemin än de var tidigare. / The purpose of this study is to gain an understanding of whether home care staff see loneliness in elderly patients during the current covid-19 pandemic.We have started from the qualitative method, which means that our respondents have been able to express their views on the elderly's existence during the pandemic based on their experience and competence.Our work also has a deductive approach where we have based on previous theories suitable for our investigation and analysis.Interviews were conducted from two different regions with a total of nine staff from the home care service with assistant nurse training and many years of experience in the profession.In our work, we have described the various concepts of loneliness, elderly, home care and covid-19 pandemic, concepts that need to be clear in order to have an understanding of the purpose of the study.In our work, we have reported on a selection of theories and its connection to our analysis, which is based on the informants' answers.The results and the analysis show that the elderly have been exposed to a changing life during the pandemic, where their otherwise limited network has come to an end and only consists of home care visits. The daily conversations with the staff have been extra important, despite the fact that the elderly have found it difficult when the staff visit their homes with protective equipment in order not to risk infection. The home care staff feel that their visits are even more significant now during the pandemic than they were before.

Studien hade till syfte att få förståelse för om stödbehovet för undersköterskorna inom hemtjänsten förändrats efter utbrottet av Covid-19 pandemin. Den hade även till syfte att undersöka om ledarskapsstilen hade möjlighet att tillgodose undersköterskans behov av stöd. Denna kvalitativa studie baserades på sex individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och enhetschefer inom kommunal hemtjänst i Mellansverige. Materialet analyserades tematiskt utifrån olika teorier som systemteori samt transformativt och transaktionell ledarskapsteori. Genom resultatet framgick det ett utökat stödbehov, och då i form av exempelvis information, handledning samt tydliga arbetsrutiner. Resultatet förordar även transformativt samt transaktionellt ledarskap för att stötta undersköterskorna.

Specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård Bakgrund: Sjuksköterskor har ett stort behov av att utfärda läkemedelsdelegeringar till hemtjänstpersonal inom kommunal hemsjukvård. Läkemedelsdelegeringar är en komplex arbetsuppgift, som kan innebära en risk för patientsäkerheten om uppgiften inte utförs i enighet med lagar och föreskrifter. Syfte: Beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom. ”Läkemedelsdelegering är en förutsättning för en fungerande hemsjukvård” beskriver att hemsjukvården är beroende av delegeringar och påtryckningar sker från hemtjänstchef om att utfärda delegeringar. ”Säkra delegeringar kräver kompetent hemtjänstpersonal” beskriver att kunskap, erfarenhet, ansvar och pålitlighet krävs. ”Delegeringsprocessen behöver utvecklas” beskriver behov av samordnade delegeringsutbildningar, bättre utbildningsmaterial och uppföljningen av delegeringar är bristfällig. Slutsatser: Läkemedelsdelegeringar är nödvändiga för en fungerande hemsjukvård. Lagar och föreskrifter är svåra att efterfölja på grund av otillräckliga strukturella förutsättningar. En förbättrad delegeringsprocess och kompetenshöjning hos hemtjänstpersonal behövs för säkrare delegeringar. / Specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care  Background: The need for nurses to delegate administration of medication to municipal home care staff is large. Delegation is a complex task, who can pose a risk to patient safety if the task is not carried out in accordance with laws and regulations. Aim: Describe specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care. Method: Data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis.  Results: Three categories emerged. “Medicine delegation is a requirement for a functional home health care” describes that municipal home health care require delegation and there is pressure from the home care manager to delegate. “Safe delegations require competent home care staff” describes that knowledge, experience, responsibility and reliability are required. “The delegation process needs to be developed” describes the need for coordinated delegations, better education materials and the follow-up of delegations are insufficient.  Conclusions: Medicine delegations are necessary for av functioning home health care. The laws and regulations are difficult to comply with due to insufficient structural conditions. An improved delegation process and increased competence of home health care staff are needed for safer delegations.