Specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård Bakgrund: Sjuksköterskor har ett stort behov av att utfärda läkemedelsdelegeringar till hemtjänstpersonal inom kommunal hemsjukvård. Läkemedelsdelegeringar är en komplex arbetsuppgift, som kan innebära en risk för patientsäkerheten om uppgiften inte utförs i enighet med lagar och föreskrifter. Syfte: Beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering till personal inom kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterialet inhämtades genom åtta semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier framkom. ”Läkemedelsdelegering är en förutsättning för en fungerande hemsjukvård” beskriver att hemsjukvården är beroende av delegeringar och påtryckningar sker från hemtjänstchef om att utfärda delegeringar. ”Säkra delegeringar kräver kompetent hemtjänstpersonal” beskriver att kunskap, erfarenhet, ansvar och pålitlighet krävs. ”Delegeringsprocessen behöver utvecklas” beskriver behov av samordnade delegeringsutbildningar, bättre utbildningsmaterial och uppföljningen av delegeringar är bristfällig. Slutsatser: Läkemedelsdelegeringar är nödvändiga för en fungerande hemsjukvård. Lagar och föreskrifter är svåra att efterfölja på grund av otillräckliga strukturella förutsättningar. En förbättrad delegeringsprocess och kompetenshöjning hos hemtjänstpersonal behövs för säkrare delegeringar. / Specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care  Background: The need for nurses to delegate administration of medication to municipal home care staff is large. Delegation is a complex task, who can pose a risk to patient safety if the task is not carried out in accordance with laws and regulations. Aim: Describe specialist nurses’ experiences of medicine delegation to personnel in municipal home health care. Method: Data was collected through eight semi-structured interviews and analyzed with qualitative content analysis.  Results: Three categories emerged. “Medicine delegation is a requirement for a functional home health care” describes that municipal home health care require delegation and there is pressure from the home care manager to delegate. “Safe delegations require competent home care staff” describes that knowledge, experience, responsibility and reliability are required. “The delegation process needs to be developed” describes the need for coordinated delegations, better education materials and the follow-up of delegations are insufficient.  Conclusions: Medicine delegations are necessary for av functioning home health care. The laws and regulations are difficult to comply with due to insufficient structural conditions. An improved delegation process and increased competence of home health care staff are needed for safer delegations.

Den psykosociala arbetsmiljön handlar om måendet på arbetsplatsen i relation till bland annat krav, resurser, fördelning av arbetsuppgifter, ledning, kommunikation, socialt samspel och delaktighet. Det diskuteras ofta i media om svårigheter med personalförsörjning inom äldreomsorgen och signaler om stress från de anställda. Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal inom hemtjänst upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att uppfylla syftet är studien baserad på semistrukturerade intervjuer och det framarbetade materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Analysen genererade i fem huvudkategorier; Arbetstrivsel, arbetsuppgifter, ledarskap, samarbete och stress och ett antal underkategorier som namngivits efter innebörd. Utifrån kategorierna framkom att det kollegiala stödet är betydelsefullt på arbetsplatsen för en god arbetsmiljö. Arbetet upplevs som viktigt och det känns meningsfullt att hjälpa andra. Kommunikation och information anses grundläggande utifrån ledarskap och en mer synlig chef önskas. Samarbetet upplevs överlag bra men åsikter framkommer om att det borde kunna fungera bättre. Känsla av stress gör sig påtaglig utifrån att det inte sällan råder tids och personalbrist. I diskussionen förs fram att det finns flera orsaker till fysisk och mental trötthet inom yrkeskategorin och respondenterna upplever flera av dessa i vilket avseende frågan väcks om hur vida de i en förlängning ska orka.

Background: The report Laga efter Läge (Rapport, 2020: 4) states that there is limited knowledge about the effects of the Act on collaboration for patients and care recipients. The report emphasizes that the discharge process has changed at a rapid pace, which they mean can challenges both coordination and care recipients' participation and security. The law of Sweden contains an intention for legal recognition of human beings. Swedish legislation also regulates various principals (region, primary care and municipality) in the health and care sector and their respective responsibilities for the individual. The study is based on the fact that the individual is a central part but also as an intersection between these various principals in their collaboration and the legislation's intention of recognition and self-determination. The discharge-process itself is a broad and in some case relatively explored field within the health and care sector, but relatively unexplored from a social work perspective. In that sense that earlier studies have contributed with perspectives on how professionals, elderly and relatives experience different moments in how practice is done, it may be valuable to take note of the elderly people´s own experiences to contribute with increased knowledge among healthcare and social-care professionals in their daily work. Purpose: The purpose is to describe and analyse how older people understand and relate to being discharged from hospital care in order to instead receive support and care in their own home. A special focus will be on their ability to influence and participate during this care transition. The analysis will be based on theories of recognition and social psychological role theory. Method: The study was based on a hermeneutic approach and the empirical material was collected by using a qualitative semi-structured telephone-interviews with 12 people with the age of 70-90 years old. The analysis was based on a hermeneutic analytic method with the theoretical approach of recognition by Honneth (2000/2003) and Heidegren (2009) and concepts from Erving Goffman's dramaturgical perspective. Results and conclusion: The study indicates that elderly people are heterogeneous in terms on how they experience participation and self-determination in the discharge process from hospital to home and in their own home with home-care. The study resulted in four different themes; the role as individual, patient and care recipient; Recognition from other as individual, patient and care recipient; Recognition in practice and Compliance or struggle for recognition. One main finding in the study was that the elderly had different ways of considering their own role as part in the discharge process, the view of being included as active part or put their trust in the hands of professionals and relatives to plan for their continued support and help at home. It appeared that the elderly themselves not alone sets the terms of participation and autonomy in the discharge process without this being something that is also assured to the individual from others (professionals and relatives). Finally, it emerged that for the participating individuals in the study who did not experience participation, recognition and self-determination in the discharge process, ended up with a choice of how to handle the experience of lack of self-determination and recognition. Either compliance or the choice to go to battle to ensure a desired recognition. The overall conclusion is that the elderly are not involved and experience self-determination in the care transition as the intention is in legislation.

Styrsätt från privata sektorn såsom NPM har implementerats i den offentliga sektorn med syfte att förändra arbetssätten som styr aktörerna i de offentliga organisationerna. Arbetssätten har dock i många fall lett till ett detaljstyrt arbete för medarbetarna i offentliga organisationer, vilket hämmat aktörernas möjlighet att skapa värde för medborgarna. Ett större handlingsutrymme av styrningen för aktörerna skulle däremot kunna visa sig vara fördelaktigt för värdeskapandet. Studien syftar till att undersöka hur verksamhetsstyrningen inom hemtjänsten påverkar värdet som skapas och inte skapas mellan diverse aktörer. Studien implementerar ett tjänstelogiskt perspektiv vid undersökandet av brister eller möjligheter i värdeskapandet mellan aktörerna. En fallstudie har valts med utgångspunkt i en hemtjänstenhet i Karlstads kommun. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 12 deltagare i hemtjänsten i Karlstads kommun. Varav 5 var personal, 5 var kunder, en enhetschef och en gruppledare.  Resultaten visar på hur styrningen i hemtjänsten består av en detaljstyrning med fokus på tid och med lite handlingsutrymme för personalen. Tidsstyrningen skapar stress för personalen som också behöver balansera kundernas varierande behov med styrningen. Tack vare en bra samverkan i enheten lyckas dem utföra arbetsuppgifterna som de ska. Dock lämnar styrningen en hel del att önska för alla aktörer. Styrningen i hemtjänsten visar på att personalen inte ges rätt förutsättningar för fortsatt värdeskapande. Det ges lite möjlighet till att beakta diverse kundbehov som kan anses vara av värde.  Det handlingsutrymme som erbjuds personalen innebär däremot att de trots allt kan finna diverse vägar runt styrningen för att hantera denna, även om det inte alltid fungerar. Tjänstelogiken belyser hur brister i styrningen påverkar värdeskapandet mellan aktörerna, oftast på grund av tidsbrist. Logiken visar också på hur möjligheterna till att skapa värde sker när personalen kan använda sina resurser till fullo. Tjänstelogiken kan således ha en funktion att fungera som ett diagnostiskt verktyg av styrningen i offentliga organisationer. Däremot kan mer data och större tillgång till organisationen vara till hjälp för framtida studier. / Management concepts, such as NPM, has been implemented from the private sector to the public sector with the purpose to change the way the various people in the public sector are being governed. This way to work has in many situations led to the staff in the public sector to being micromanaged, which has led to complications in their possibilities to create value for the citizens. A bigger room by the governance for the staff to take their own action could show to be more beneficial for the value creation.  The purpose with this study is to examine how the governance of home care is affecting the value creation between different actors in the organization. This study implements Service-dominant logic as a perspective to examine the deficiencies and the possibilities in the value creation between the different actors.  We chose to do a case study based on the home care in Karlstad county. Semi-structured interviews were performed together with 12 participants from the homecare in Karlstad county. These consisted of 5 staff, 5 clients, 1 manager and 1 group leader.  The results show how the governance of home care consists of micromanagement, with the focus on managing time and offering little room for staff to take their own action. The management of time causes stress for the staff, who also must balance the various needs of the clients with a micromanaged governance. However, thanks to a good cooperation in the home car unit they manage to do this to a certain extent. Although, the governance of the organization leaves something wanting for all the involved actors.  The governance of home care show that the staff hasn’t been given the right basis for a continuous value creation. It leaves to little room for the staff to take the client’s needs into consideration. Although, the staff are offered some latitude in their work. Meaning they can find their ways around the governance to work with it, even if that doesn’t always work. Service-dominant logic emphasizes how the deficiencies in the management are affecting the value creation between the actors, mostly due to a lack of time. The logic also shows how the possibilities to create value happens when the staff can fully use their resources. Therefore, service-dominant logic could have a function as a tool for management in the public sector. However, more data and a bigger access to the organization itself could be helpful in further studies.

Av socialtjänstlagen (SFS: 2001:453) kapitel 5, 5§ framgår det att äldreomsorgen ska verka för att äldre ska ha möjlighet att bo kvar i sitt hem med hjälp och stöd från hemtjänst, samt att de har rätt till självbestämmande och integritet. Studiens syfte är att få en fördjupad kunskap om hur självbestämmandet tillgodoses eller begränsas i hemtjänsten utifrån ett personalperspektiv. Studien genomfördes med kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats. Studien baseras på åtta stycken semistrukturerade interjuver med undersköterskor. Sju kvinnor och en man deltog i studien. Intervjuerna genomfördes på två olika arbetsplatser där fyra stycken undersköterskor vardera intervjuades. Den teoretiska utgångpunkten i studien grundas i street-level bureaucrats teorin. Teorin anses som lämplig då den utgår från personalens upplevelser. Enligt Lipsky (2010:xii) innebär teorin att individerna som jobbar närmast klienterna, är dem som ser hur arbetet ska utföras på bästa sätt. Lipsky benämner dessa som gräsrotsbyråkrater. Eftersom studiens utgångpunkt utgår från ett personalperspektiv, blir teorin således lämplig i studien. Analysen resulterade i två kategorier som var väsentliga i relation till hemtjänst och självbestämmande. De väsentliga kategorierna var arbetsmiljö och tid. Personalen upplevde att arbetsmiljö och tid hade en avgörande faktor på självbestämmandet. De slutliga resultaten i studien är att självbestämmandets utsträckning beror på klienternas hjälpbehov. Det vill säga att desto mer hjälp och stöd klienten behövde, desto mindre utrymme lämnades åt självbestämmandet. Klienter med mindre hjälpbehov hade i regel större självbestämmande. / Within The Social Services Act (SFS: 2001:453) chapter 5, 5§, it appears that the geriatric care is aimed as an opportunity for elderly individuals to live at their homes with help and support from home care as well as having a right for self-determination and integrity. The aim of this study was to gain richer insights regarding how self-determination is accommodated or limited within the home care, from the perspectives of the personnel. The study was conducted with a qualitative method with a hermeneutic approach. The study is based on eight semi-structured interviews with assistant nurses. Seven females and one male participated in the study. The interviews were conducted on two different workplaces, with four assistant nurses interviewed on each workplace. The theoretical framework in the study was based on the street-level bureaucracy theory. The theory is considered as adequate as it is emanated from experiences of the personnel. According to Lipsky (2010:xii), the individuals who interact directly with clients are those with the best judgement in the execution of their work. Lipsy names them street-level bureaucracy The theory in the current study is considered as adequate as the starting point is emanated from the experiences of personnel. The analysis resulted in two categories, which were essential in relation to home care and self-determination. The essential categories were work-environment and time. The personnel experienced the work-environment and time as an determinant factor on self-determination. The final results in the current study shows that self-determination, at large, is due to clients needs for help. In other Words, the more help and support clients need, the less space for self-determination. Clients with less need for help had, on average, larger selfdetermination.

9 av 10 bränder där personer omkommer inträffar i bostäder, där. Personer i åldersgruppen 80 år eller äldre är överrepresenterade. Visionen för den svenska nationella strategin för att stärka brandskyddet för individen är att “ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand”. Delmålsättningen för visionen var att antalet omkomna och allvarligt skadade i bränder ska minska med en tredjedel mellan år 2010 och 2020. När individer bor i sina egna hem, så kallat ordinärt boende, förutsätter bygglagstiftningen att personer själva sätter sig i säkerhet i händelse av brand. Då detta är svårt för äldre med funktionshinder, har MSB har publicerat ett exempel på checklista för kommuner att använda som mall vid riskinventering hos brukare. Syftet med rapporten är att undersöka hur kommunal och privat hemtjänst arbetar med brandskyddsarbete. Men även om synen på brandskydd inom hemtjänsten är olika beroende på vart i landet respondenten är verksam och vilken arbetsform hen har. Metoden som valdes för arbetet var enkätstudie samt litteraturstudie. Enkäten delades upp i olika spår, beroende på om respondenten arbetade ute hos brukare eller inte arbetade ute hos brukare. Målet var att alla enhetschefer (chefer över hemtjänstgrupper) i Sverige skulle få förfrågan att delta i studien. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna anser att brandskydd inte är hemtjänstens ansvarsområde. Det pekar även på att det var en skillnad på synen på brandskydd beroende på om respondenten arbetade ute hos brukare eller om hen inte gjorde det. Där respondenter som arbetade ute hos brukare i större utsträckning kontrollerade och jobbade med brukarnas brandskydd än de respondenter som inte arbetade ute hos brukare. Dock var antalet respondenter som arbetade ute hos brukare lägre än de som inte arbetade ute hos brukare. Den visar även att respondenternas syn på brandskydd skiljer sig geografiskt. Detta kunde utgöras av exempelvis användandet av en checklista för riksinventering med avseende på brandskydd, som användes mer frekvent inom vissa regioner än andra. De slutsatser som kan dras av arbetet är att ansvaret för de äldre som inte kan se efter sitt eget brandskydd inte är specificerat. Enligt lagen om skydd mot olyckor så är det den enskildes ansvar att se över sitt brandskydd om hen bor i ordinärt boende. Men om personen inte själv kan göra det, exempelvis på grund av demens eller funktionshinder så finns det ingen klar bild om vem som ska göra det. Socialtjänstlagen kan tolkas så att det är kommunernas ansvar att se över den äldre befolkningen inom kommunen. Dock specificeras brandskydd inte inom lagen. / 9 out of 10 fires in which people die occur in their homes, there. People in the age group 80 years or older are overrepresented in deaths caused by fire. The vision of the Swedish national strategy for strengthening fire protection for the individual is that "no one should die or be seriously injured as a result of fire". The sub-goal for the vision was that the number of fatalities and serious injuries in fires should decrease by one third between 2010 and 2020. When individuals live in their own homes, so-called ordinary housing, the building legislation presupposes that people themselves put themselves in safety in the event of a fire. As this is difficult for the elderly with disabilities, MSB has published an example of a checklist for municipalities to use as a template for risk inventory for individuals. The purpose of the report is to investigate how municipal and private home services work with fire protection work. But even if the view of fire protection in the home care service is different depending on where in the country the respondent is active and what form of work he has. The method chosen for the work was a questionnaire study and a literature study. The questionnaire was divided into different tracks, depending on whether the respondent worked out with users or did not work out with users. The goal was that all unit heads in Sweden would be asked to participate in the study.   The results show that the majority of the respondents believe that fire protection is not the home service's area of ​​responsibility. It also shows that there was a difference in the view of fire protection depending on whether the respondent worked out with patients or did not. Where respondents who worked out at users to a greater extent controlled and worked around the users' fire protection than the respondents who did not work out at users. However, the number of respondents who worked out at users was lower than those who did not work out at users. It also shows that the respondents' views on fire protection differ geographically. This could consist of, for example, the use of a checklist for national inventory with regard to fire protection, which was used more frequently in some regions than others.  The conclusions that can be drawn from the work are that the responsibility for the elderly who cannot look after their own fire protection is not specified. According to the law on protection against accidents, it is the individual's responsibility to review their fire protection if they live in ordinary housing. But if the person cannot do it himself, for example due to dementia or disability, there is no clear picture of who should do it. The Social Services Act may indicate that it is the municipalities' responsibility to review the elderly population within the municipality, but nothing is printed out exactly regarding fire protection.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan upplevelsen av meningsfullhet och olika typer av sociala interaktioner hos personer med beviljad insats i form av hemtjänst eller särskilt boende. Vi valde att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie där pappersenkäter delades ut till personer som var 65 år eller äldre. Totalt deltog 130 respondenter. Empirin analyserades med linjär regression och resultatet tolkades med hjälp av Collins teori om interaktionsritualer och emotionell energi. Våra resultat visade att det fanns fyra faktorer som har ett samband med hur respondenterna skattade sin upplevelse av meningsfullhet i vardagen. Tre av fyra faktorer innefattade sociala interaktioner mellan respondenten och personal medan den fjärde rör familj, vänner och andra personer. Faktorerna benämndes bemötande från personal, stöd från familj, vänner och andra, fika med personalen på särskilt boende samt när personalen har tid att stanna. Resultaten kan bidra till vidare utvecklingsmöjligheter på flera samhällsnivåer samt vara intressanta för vidare forskning som kan visa på kausala samband då vår studie tyder på att det med små medel går att öka upplevelsen av en meningsfull vardag hos äldre personer. Det är också av vikt för personer som jobbar inom äldreomsorgen att förstå att dessa förhållandevis små faktorer har ett betydande samband med hur äldre personer uppfattar meningsfullhet i sin vardag. / The purpose of this study was to investigate the connection between the experience of meaningfulness and different types of social interactions among people with granted service of home care or nursing home. We chose to do a quantitative cross-sectional study with surveys that were handed out to people 65 years or older. The total amount of respondents was 130. The empirics was analyzed with linear regression and the results were interpreted with support of Collins theory of interaction rituals and emotional energy. Our results show that there are four factors that have a connection with how the respondents estimated their experience of meaningfulness in their daily lives. Three out of four factors included social interactions between the respondent and the caring staff while the fourth factor concerned family, friends and other people. The factors are called refutation from the staff, support from your family, friends and others and when the caring staff has time to stay for a while. The results can contribute to further development opportunities on several levels and could be interesting for future research that could show causal relationship implying that the experience of meaningful daily living can increase with small measures among elder people. It is also important that people working in elder care understand that these relatively small factors have a significant connection with how older people perceive meaningfulness in their everyday lives.

Kvinnliga undersköterskor inom äldreomsorgen i Sverige är en utsatt grupp där sjukskrivningar är vanligt förkommande och det finns rapporter som påvisar att sociala kontakter med vårdtagare ger en ökad risk för psykisk ohälsa. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för det emotionella arbete som ingår i en undersköterskas yrkesroll. Studiens teoretiska grund vilar på symbolisk interaktionism, Goffmans dramaturgiska perspektiv och Hoschilds teori om emotionellt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes tio kvalitativa och semistrukturerade intervjuer där kvinnliga undersköterskor delade med sig av sina upplevelser och beskrivningar gällande sitt arbete inom hemtjänsten. Urvalsmetoden som används för studien är mål- och kriteriestyrt. Studiens resultat finner att samtliga undersköterskor beskriver sin yrkesroll som ett skådespel och att de måste hantera sina känslor för att kunna förhålla sig till de känsloregler som gäller i möte med vårdtagare. Emotionellt arbete inom hemtjänsten är ett viktigt redskap för att klara av de krav och förväntningar som vilar på yrkesrollen. Studien visar även att undersköterskorna saknar möjligheter och tid för gemensam reflektion över händelser och känslor som uppstår i arbetet. / Female assistant nurses in Swedish elderly care are an exposed group where sick leave is common and there are reports that show that social contacts with care recipients increase the risk of mental health. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of the emotional labor that is part of a nurse´s professional role. The theoretical framework in this study consists of symbolic interactionism, Goffman's dramaturgical perspective and Hoschild's theory of emotional labor. In order to answer the study's purpose and questions, ten qualitative and semi-structured interviews were conducted in which the female home care assistants narrated their experiences and descriptions regarding their work in the home care service. The selection method used for the study is purposive sampling technique with a criterion selected. The results of the study find that all female home care assistants describe their professional role as an acting role and that they must manage their emotions in order to act according to the emotion rules that apply in meetings with care recipients. Emotional labor in the home care service is an important tool for meeting the demands and expectations that rest on the professional role. The study also shows that the home care assistants lack opportunities and time for joint reflections concerning incidents and emotions that arises at work.

Inom de närmaste åren kommer vård och omsorg stå inför stora utmaningar vad det gäller personalresurser. Det beror på att befolkningen blir äldre och därmed kommer ha mer behov av vård och omsorg. De minskade personalresurserna påverkas även av stora pensionsavgångar och att intresset för arbete inom vård och omsorg minskar. Enligt Regeringskansliet (2018) har antalet besök per dag för en anställd inom hemtjänsten ökat med åren och det får personalen att känna en otillräcklighet, vilket är en bidragande orsak till att de väljer att lämna arbetet. Denna studie har syfte att belysa arbetsmiljön och hur det individuella schemat påverkar arbetstrivseln för personalen som arbetar i kommunal hemtjänst. Författarna har intervjuat sju anställda inom hemtjänsten om deras individuella schemaplanering och vad som påverkar deras arbetstrivsel. Resultatet visade vikten av bra samarbete samt kommunikation mellan kollegor, enhetschef och administratörer för att skapa en god arbetsmiljö. En stor anledning till att medarbetarna trivdes var arbetet med omsorgstagarna och att få känna meningsfullhet i sitt arbete.

Bakgrund: Äldreomsorgen riktar in sig på de äldre och sårbara individerna i samhället som, av olika anledningar, är helt eller delvis beroende av hjälp och stöd från andra för att klara av sin vardag. Vilket starkt kan kopplas till den offentliga förvaltningen av flera skäl, dels eftersom det offentliga i stort sett står för finansieringen inom äldreomsorgen, och dels för uppbyggnaden av det svenska välfärdssystemens betydelse när det kommer till att vårda och ta hand om äldre människor. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa de faktorer som leder till sjukfrånvaron bland undersköterskorna inom hemtjänsten samt belysa de åtgärder som undersköterskorna anser kan minska sjukfrånvaron. Metoden: Studiens empiri omfattar sex semistukturade intervjuer med undersköterkor som arbetar i en offentlig hemtjänst inom Borås kommun. Urvalet i studien består av snöbollsurval. Resultat: I studiens resultat framgår det två huvudteman. Det första huvudtemat handlar om faktorer som bidrar till sjukfrånvaro. Utifrån svar från respondenterna framkom det att de upplever att det är svårt att uppfylla arbetskraven, bristande uppföljning, stöd från chefer och personalbrist gör att arbetsbelastningen blir högre. Den andra temat handlar om åtgärder för att minska sjukfrånvaro där respondenterna gav förbättringsförslag såsom stödjande arbetsmiljö, förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö samt arbetstider och schema. De upplevde dessa tre som viktigaste förbättringar för att minska sjukfrånvaron och förbättra arbetsmiljön. Slutsats: Det framkom olika faktorer som bidrar till sjukfrånvaro, vilka var hälsorelaterade problem som ökas på grund av höga krav och mindre kontroll samt brist på personal och stöd. Men för att åtgärda sjukfrånvaron angavs det förslag som ett välplanerat schema med tid för återkoppling, en stödjande enhetschef och en hälsofrämjande arbetsmiljö.