Huvudsyftet med vår studie är att undersöka och analysera hur personal i hemtjänsten upplever sin arbetssituation samt vad relationerna till arbetskamrater respektive brukare kan ha för betydelse för denna upplevelse. Vi har därför valt en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, som bygger på intervjupersonernas egna upplevelser av sin verklighet. Vårt övergripande perspektiv på studien är socialpedagogiken. Den teoretiska ramen består sociala nätverk, samt begreppen gemenskap och tunna nätverksband. Datamaterialet som insamlats har kodats, kategoriserats, tematiserats och analyserats i förhållande till tidigare forskning och de teoretiska perspektiven. Vår studies resultat pekar på att personalen inom hemtjänsten upplever att de har ett bra och givande arbete, där kontakten med brukarna upplevs som mycket positiv och som själva anledningen att gå till arbetet. Personalen beskriver även att arbetsgruppen har stor betydelse och att det är till sina arbetskamrater som de vänder sig för att få stöd. Studiens resultat visar tydligt att relationerna är viktiga för individens uppfattning av sin arbetssituation. / The main purpose with our study is to examine and analyze how staff in home care services perceive their work situation as well as in what way relations with colleagues or clients may have an impact on this experience. We have chosen a qualitative approach with semi-structured interviews, which builds on the experience of the interviewed individuals. Our main perspective in this study is the social pedagogy. The theoretical frame consists of social networks and the concepts community and thin networks. The collected data has been coded, categorized, thematised and analyzed in relation to former research and the theoretical perspectives. Our study results indicates that the personnel in home care services feels that they have a good and rewarding work. The contact with the users is experienced as very positive and as the main reason for them to go to work. The personnel also describe the working group as very important and it is to the colleagues they turn to get support. The result of this study clearly shows that relations are of great importance for the individuals understanding of their work situation.

Föreliggande uppsats handlar om enhetschefers förtroende för omsorgspersonalen inom hemtjänsten ur enhetschefsperspektiv. Eftersom förtroende är ett begrepp som kan se olika ut beroende på vilket område som undersöks, avgränsas uppsatsens undersökning till att gälla enhetschefers förtroende i samband med förekomsten av omsorgspersonal som stjäl hemma hos brukare. Omsorgspersonals stölder hos brukare av hemtjänst är ett outforskat område, det enda som med säkerhet kan sägas är att det förekommer. Därför har uppsatsen som syfte att undersöka hur enhetschefers förtroendebild och kontrollåtgärder ser ut för att kunna ha förtroende avseende förekomsten av stölder. Teorierna som används för analysen är Uslaner´s teori om moralisk och strategisk tillit och Luhmann´s teoretiska funktionsanalys av förtroende samt Cohen´s och Felson´s rutinaktivitetsteori. Resultatet visar att enhetscheferna anser att deras förtroende för omsorgspersonalen är avgörande för att hemtjänstverksamheten ska fungera. Samtidigt visar resultatet att de kontrollåtgärder enhetscheferna använder inte är tillräckliga för att skydda brukaren från stöld, varför fortsatt forskning kring hur detta skydd kan se ut rekommenderas. / The present paper deals with unit managers trust for care staff in home care from a unit manager's perspective. Since trust is a concept that may vary depending on the area under study, defined the essay examination to cover the unit managers' confidence in the existence of social care staff who steal in the homes of patients. Care Personals thefts of users of home care is an unexplored area, the only thing that can certainly be said is that it exists. Therefore, the paper aims to examine how the unit managers' confidence image and control measures appear to have confidence in the existence of theft. The theories used for the analysis is Uslaner´s theory of moral and strategic trust and Luhmann´s theoretical functional analysis of trust as well as Cohen’s and Felson´s routine activity theory. The results show that the unit managers believe that their confidence in social care staff are essential to home care business to work. While the results show that the control unit managers are using is not adequate to protect the user from theft, so continued research on how this protection could look like is recommended.

Merparten av kommunala verksamheter har under senare decennier implementeratstyrformen New Public Management - som innebär större fokus på kostnadsbesparingar,effektivisering och resultat. En av flera viktiga samhällsfunktioner som verkar inomkommunal verksamhet är hemtjänsten. Inom verksamheten utgör enhetschefen enbetydande roll för både organiseringen och omsorgsarbetets kvalité. Studiens syfte äratt undersöka hur enhetschefer inom den kommunala hemtjänsten upplever chefsstödi förhållande till yrkesspecifika krav och förväntningar avseende kostnadsbesparingaroch effektivisering. Studien inriktas på krav och förväntningar från överordnade cheferoch medarbetare. Metoden som använts för att uppnå syftet är av kvalitativ natur ochbestår av semistrukturerade intervjuer med enhetschefer från åtta olikahemtjänstorganisationer i två olika kommuner. Genom att jämföra intervjupersonernasutsagor samt relatera dem till tidigare forskning och teorier genererades ett resultatkring att enhetschefer inte upplever rollkonflikter och känslan av att vara klämd i denutsträckning som litteraturen skildrar. Medarbetares krav och förväntningar som ärmotstridiga överordnades riktlinjer påvisar brist på förståelse för en politikerstyrdorganisation och enhetschefers yrkesroll. Enhetscheferna upplever rollen somutmanande, komplex och beroende av chefsstöd. Det råder delade meningar om detchefsstöd som i dagsläget erbjuds. / Most municipal public service organizations have during recent decades implemented the New Public Management  approach – which means that the organizations focuses more on results through cutting costs and streamlining. Within public service there is an Elderly home care-unit. The elderly home care-units manager constitutes an important role in terms of both organizing and securing the quality of the care. The purpose of this study is to examine how the managers, within the Elderly home care-units in public service, experiences managerial support in relation to demands directly associated with ”New Public Management”. The study focuses on the demands and expectations from superiors and coworkers. The method which has been used in order to achieve the purpose of the study is of qualitative nature and consists of semi-structured interviews with Elderly home careunit managers from eight different districts in two different municipalities. Through comparing the interviews and weighing in previous research and theories, this study finds that Elderly home care-unit managers do not experience conflicting demands associated to their role in the same extent as prior research has shown. Coworkers’ demands and expectations, which are in conflict to those of superiors, shows lack of understanding for both a politically controlled organization and the role of an Elderly home care-unit manager. The Elderly home care-unit managers experiences their role as demanding, complex and dependent on managerial support. The opinions are split concerning what managerial support that is provided today.

Planeringen av brukarnas insatser inom hemtjänsten i Luleå kommun har förändrats. Antalet planerare har minskats, deras arbetsuppgifter har utökats och blivit mer strukturerade. Utöver planeringen arbetar planerarna även med omvårdnad hos brukare. Arbetsfördelningen varierar mellan enheterna. Syftet med studien var att undersöka planerarnas arbetssituation och arbetstillfredsställelse, om arbetsfördelningen har inverkan på arbetstillfredsställelsen och om det finns utvecklingsområden för ökad tillfredsställelse. Dataunderlag har samlats in med en webbenkät baserad på mätinstrumentet Measure of Job Satisfaction. Därtill ett antal öppna och slutna frågor angående arbetssituation och arbetsfördelning. Enkäten skickades till 39 planerare med en svarsfrekvens på 61.5% ( n =24). Resultatet visar att arbetssituationen för planerarna varierar vad gäller uppgifter, tidfördelning och hur arbetet är strukturerat. Planerarna är tillfredsställda med förhållanden relaterade till personlig tillfredsställelse, professionellt stöd, framtidsutsikter och standard på arbetet, liksom den övergripande arbetstillfredsställelsen. Planerarna är varken tillfredsställda eller otillfredsställda med förhållanden relaterade till arbetsbörda, utbildningsmöjligheter samt ersättning och lön. Studien visar att arbetsfördelningen har viss inverkan på tillfredsställelsen. Den viktigaste slutsatsen som kan dras av studien är att planerarna har en övergripande arbetstillfredsställelse i dagsläget. Samtliga arbetsfaktorer är av värde att underhålla och utveckla, däremot finns anledning att särskilt se över faktorer som kan få inverkan ur ett kompetensförsörjningsperspektiv. / Planning of the user’s contribution in the home care service in Luleå municipality has changed. The quantity of planners has decreased; their duties have increased and become more structured. In addition to planning, the planners also work with caring for the users. The distribution of labor varies between units. The purpose of this study was to survey the planners work situations and job satisfaction, if the distribution of labor has an impact on job satisfaction and if there are areas which can be developed for increased satisfaction. Data has been collected using a web survey based on the Measure of Job Satisfaction surveying instrument. A number of open and closed questions were constructed regarding the work situation and distribution of labor. The survey was sent to 39 planners with a response rate of 61.5% ( n =24). The results show that the work situation for the planners varies regarding their tasks, time distribution and how the work is structured. The planners are satisfied with conditions related to their personal satisfaction, professional support, prospects and work standards, as well as overall job satisfaction. The planners are neither satisfied nor unsatisfied with conditions related to their workload, educational opportunities as well as reimbursements and salaries. The study shows that the distribution of labor has a certain impact on satisfaction. The main conclusion that can be drawn from the study is that the planners experience overall job satisfaction at the present time. All work factors are of value to maintain and improve, however, there is reason to specifically oversee factors that may impact work satisfaction using a supply of competence perspective.

The purpose of this study was to investigate the experiences of the factors demand, control, social support and stress among the staff in home care service and establish how these factors have changed after the introduction of the new working method Vanguardin 2014. The method of the study had a qualitative approach and the data collection was done using semistructured interviews. Four interviews were conducted with staff in a home care service group. The study selection was targeted and the participants were recruited by contacting a manager of a municipal home care service group in a town in central of Sweden.The interviews were recorded, transcribed and analyzed with a manifest thematic content analysis, with a phenomenological element. The results showed that the factors demand, controll, social support and stress have improved since the introduction of the new working method. The results showed that the work-related demands have changed from being a negative factor that caused stress, to instead being something positive that develops staff as individuals. Participation and influence increased in the workplace as staff themselfes began to plan their work. This contributed to an increased sense of control. Social support improved in the workplace since they became smaller groups and thus became better acquainted with each other. Stress is no longer due to high workload but occurs rather if problems arise in the work group. The conclusion is that demands, control, support and stress are important factors in working life that either affect health negatively or positively. Vanguard as aworking method has contributed positively in the investigated group and improved the perceived health of the workers. / Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens upplevelser av krav, kontroll, stöd och stress och utröna hur dessa faktorer förändrats efter införandet av den nya arbetsmetoden Vanguard år 2014. Metoden i studien utgjordes av en kvalitativ ansats och datainsamlingen utfördes genom semi-strukturerade intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes med personer som arbetar i hemtjänsten. Studiens deltagare rekryterades till följd av att en chef för en kommunal hemtjänstgrupp i Mellansverige kontaktades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom en manifesttematisk innehållsanalys med ett fenomenologiskt inslag. Resultatet visade att faktorerna krav, kontroll, stöd och stress har förbättrats sedan införandet av den nya arbetsmetoden Vanguard. Resultatet visade att de arbetsrelaterade kraven har förändrats från att vara en negativ faktor som orsakade stress, till att istället vara något positivt som personalen utvecklas av som individer. Delaktighet och inflytande ökade på arbetsplatsen i och med att personalen själva började planera sitt arbetet, vilket bidrog till en ökad känsla av kontroll. Socialt stöd förbättrades när de under förändringsarbetet blev mindre grupper och på så vis lärde känna varandra bättre. Stress är inte längre som tidigarerelaterat till hög arbetsbelastning, utan uppkommer snarare om problem uppstår inom arbetsgruppen. Slutsatsen är att krav, kontroll, stöd och stress är viktiga faktorer i arbetslivet som antingen påverkar hälsan negativt eller positivt. Vanguard som arbetsmetod har bidragit med en positiv inverkan på den undersökta arbetsgruppen och förbättrat den upplevda hälsan hos arbetstagarna.

Det övergripande syftet var att undersöka kommunala riktlinjer för anhöriganställningar tillgängliga på kommunernas hemsidor, dvs regeldokument gällande situationer där en anhörig anställs för att vårda en närstående. Det övergripande syftet har byggts upp utifrån följande tre frågeställningar angående hur kommunerna i Sverige beskriver: 1) vilka situationer som berättigar anhöriganställning, 2) hur det säkerställs att den äldre personen skall få sina behov tillgodosedda samt 3) hur säkerställs den anhöriganställdes rättigheter/välmående? Det saknas lagstöd för anhöriganställningar som rättighet, och det kommunala självstyret avgör om kommunen erbjuder denna omsorgsform. På senare tid har anhöriganställningar begränsats och förbjudits i flera svenska kommuner, och enligt uppgifter är det cirka 55–65 % av Sveriges kommuner som tillåter anhöriganställningar. Det är mestadels kvinnor med utländsk bakgrund som är anhöriganställda numera, och feministisk omsorgsforskning och media lyfter fram anhöriganställningar som en kvinnofälla och som en risk för integration av invandrare. I studien inkluderas riktlinjer från totalt 21 kommuner, vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs (2007). De undersökta riktlinjerna hittades från hemsidorna för Sveriges 121 medelstora och stora kommuner (mer än 20 000 invånare). Resultatet har bearbetats med hjälp av feministisk teori (Hirdman 2012). Resultatet visar att det överlag finns få riktlinjer tillgängliga i Sveriges kommuner och att regelverken skiljer sig åt i de olika kommunerna.  I de riktlinjer som finns är ofta innehållet allmänna eller oklara beskrivningar. En slutsats är därför att många kommuner säkerställer sitt eget handlingsutrymme och ett tolkningsföreträde genom otydliga och allmänt hållna regler i sina riktlinjer. Utifrån ett feministiskt perspektiv kan dessa tolkningsföreträden skapa orättvisa strukturer och skillnader i förutsättningar och villkor för de äldre och för deras anhörigvårdare avseende anhöriganställningar. Slutligen visar resultatet på att de få detaljerade beskrivningarna prioriterar de äldres rättigheter framför de anhöriganställdas. Säkerställandet av de anhöriganställdas rättigheter beskrivs huvudsakligen att ske genom att kontrollera och styra de anhöriganställda. De anhöriganställda är ofta osynliga i riktlinjerna, betraktas som pseudoanställda och hamnar därför mellan stolarna vad gäller stödbehovet (Sand 2010). / The overall aim was to investigate municipal guidelines for paid dependent care which were available online, i.e. documents regarding situations where a relative is hired to care for a next-to-kin. The overall aim has been built on the following three research questions regarding how municipalities describe: 1) which situations qualify for paid dependent care, 2) how the elderly person’s needs are met in case of paid dependent care and 3) how the dependent caregivers’ rights and well-being are ensured? There is no legal basis for demanding cash-for-care setting, and the local self-government determines whether the municipality offers this form of care. Recently, paid dependent care has been restricted and banned in several Swedish municipalities, and according to some statistics paid dependent care is allowed in 55–65 % of the Swedish municipalities. It is mostly women of foreign origin who are dependent caregivers nowadays, and feminist care research and the media lift up cash-for-care settings as a trap for women and for migrant integration. The study included guidelines from a total of 21 municipalities, which were analyzed using qualitative content analysis according to Elo & Kyngäs (2007). The guidelines analysed were found from the websites of Sweden's 121 medium and large municipalities (more than 20 000 inhabitants). The results were processed using feminist theory (Hirdman 2012). The results show that overall there are few guidelines available in Sweden's municipalities and that the regulations differ in the different municipalities’ guidelines. The guidelines that are available often contain general or vague descriptions. One conclusion is therefore that many municipalities ensure their own discretion and prevail through vague and general rules in their guidelines. From a feminist perspective, these different municipal policies create unfair structures and differences in conditions and terms for the elderly and their family caregivers regarding cash-for-care settings. Finally, the result shows that the few detailed descriptions prioritize elder people's rights over their caregivers'. Ensuring the paid dependent caregivers’ rights is mainly described to be done by checking and controlling them. In other words, the paid dependent caregivers are often invisible in the guidelines, are often regarded as pseudo-employees and therefore fall between the cracks in terms of their need for support (Sand 2010).

Lagen om valfrihet (LOV) infördes bl.a. för att underlätta för fler att starta egna företag inom vård och omsorg, men också för att samhällets medborgare skulle se en ökning av kvalité i utförandet av dessa tjänster. Kommunerna har ansvaret för socialtjänsten och genom att införa LOV ger de uppdraget vidare till en privat utförare. De kvalitetskrav för dem som ansöker om att starta hemtjänst, har kommunerna beskrivit i sina förfrågningsunderlag (FFU). Avsikten med studien är att få en bild av hur kommunerna säkerställer en god kvalitet inom hemtjänsten med hjälp av FFU och hur kraven i FFU följs upp. För att få en inblick i hur det kan se ut, sammanställdes kraven i FFU från tio kommuner och med hjälp av tre intervjuer med LOV ansvariga påvisas att kraven som ställs i FFU är olika mellan kommunerna. Kvalité är ett ord vars innebörd är svårfångat och har olika betydelser för olika individer. Samtidigt framgår det att det är ett komplext arbete att följa upp de krav som ställs i FFU och att det är få av kraven som kommunerna följer upp genom att ange uppföljningsmetod i FFU. Många kommuner har idag lokala värdegrundsgarantier för att beskriva vilka etiska värden som präglar äldreomsorgen och vad de äldre kan förvänta sig, olika ”löften” som utlovas till medborgarna. Garantierna är dock väldigt olika mellan kommunerna och är många gånger svåra att finna i FFU. I vår diskussion tar vi upp vilka möjligheter kommunen har att följa upp kvalitet i verksamheter som lagts ut på privata aktörer. Vår slutsats är att förfrågningsunderlagens betydelse som en kvalitetsindikator kan ifrågasättas.

No description available.

Syftet var att undersöka äldre personers uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten. Att respektera individens rätt till självbestämmande och inflytande är grundläggande värden och förhållningssätt i svensk äldreomsorg. Rambeslut i hemtjänsten är ett salutogent arbetssätt som syftar till att i högre utsträckning stärka individens möjlighet till självbestämmande och att utöva inflytande över insatsernas utformning avseende hur och när de ska utföras. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den salutogena teorin.   Studien genomfördes med kvalitativ metod. Åtta äldre personer deltog i semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bandades och transkriberades ordagrant och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Deltagarna ingick i ett pilotprojekt där rambeslut skulle utvecklas för att därefter införas för alla hemtjänstkunder i den aktuella kommunen.   Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver äldres uppfattningar om självbestämmande och inflytande relaterat till rambeslut i hemtjänsten. Kategorierna inkluderade 1) de äldres vaga uppfattningar om innebörden av begreppen, 2) vad de äldre tycker är viktigt att ha inflytande över och 3) att de äldre uppfattar sig ha inflytande i stunden men inte i planeringen. De äldre uttryckte bland annat att det är viktigt att ha inflytande över när man ska få sin hemtjänst, hur städningen utförs och att det finns flexibilitet utifrån dagsform. En slutsats som kan dras utifrån detta är att det som de äldre tycker är viktigt att ha självbestämmande och inflytande över stämmer väl överens med intentionerna för införandet av rambeslut. En annan slutsats är att de äldre uppfattar att de har självbestämmande och inflytande i stunden, i den faktiska vardagen, men inte i själva planeringen av insatserna. En tredje slutsats är att samtliga tre salutogena faktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, är essentiella för att rambeslutets intentioner om ökat självbestämmande och inflytande ska uppnås. / The objective was to examine older people’s perceptions of autonomy and influence related to Framework Decision in Home Help Services. Respect of individual's rights of autonomy and influence are fundamental values and attitudes in Swedish elderly care. Framework Decision in the Home Help Services has the main goal of strengthening the individual’s right to decide for himself and have influence over how the Home Help Service should be carried out and when it should be performed.   The study was conducted using qualitative method. Eight older persons participated in semi-structured interviews. The interviews were taped and transcribed verbatim, and the data was analyzed using qualitative content analysis. The participants were part of a pilot study aimed at developing Framework Decisionsin Home Help Services that subsequently would be implemented for all home care clients in the municipality.   The analysis resulted in three categories that describe the older persons’ perceptions of autonomy and influence related to the Framework Decision in Home Help Services. The categories included 1) the older persons have vague notions about the meaning of the terms, 2) what the older persons think is important to have influence over, and 3) that the older persons perceive themselves to have influence in the moment but not in the planning. The participants expressed, among other things, that it is important to have control over when to get help service, how the cleaning is carried out and that there is flexibility on daily basis. One conclusion that can be drawn from this is that the things the older persons think is important to have self-determination and influence over is in line with the intentions of the introduction of the Framework Decision. Another conclusion is that the older persons feel that they have autonomy and influence in the moment, in the actual everyday life, but not in the planning of activities. A third conclusion is that all three salutogenic factors, comprehensibility, manageability and meaningfulness, are essential in order to achieve the Framework Decision’s intentions of greater autonomy and influence.

De kommande tio åren kommer antalet äldre att öka och med de behoven av kompetent personal inom vård och omsorg, fram till år 2035 kommer behovet av arbetskraft inom äldreomsorgen att öka med över 60 procent (170 000 personer). Den främsta orsaken till detta är de stora pensionsavgångarna samt det ökade vårdbehovet. Syftet med studien är att finna och beskriva orsakerna till att personal inom hemtjänsten avslutar sin anställning. Forskningsstudien grundas på kvalitativa intervjuer av omvårdnadspersonal som avslutat sina anställningar inom hemtjänsten. I resultatet beskrivs orsaken till uppsägning som bristande arbetsmiljö med hög stressfaktor. Något som framkommer är hur obalansen mellan privatliv och arbetsliv kan härledas som en stressfaktor. Det är också en rådande värderingskonflikt hos många av respondenterna där känslan av otillräcklighet ligger som grund. Något mer som beskrivs är brister i kommunikation och information, snabba förändringar och missnöje med ledarskapet. Det bristande ledarskapet kan förklaras genom de många chefsbytena som respondenterna beskriver. Utöver detta så beskrivs låga påverkansmöjligheter och lågt inflytande över införandet av nya arbetssätt och beslut. Orsakerna till val av avslutad tjänst kan härledas till arbetsmiljö, ledarskap, stress, kommunikation, information och avsaknad av stöd från närmsta chef.