Omvårdnadspersonalen, såsom undersköterskor och vårdbiträden inom hemtjänsten utför ett viktigt uppdrag ändå debatteras det på sociala medier att samma yrkesgrupp flyr sina uppdrag på grund av låg lön, obekväma arbetstider samt dålig status. Det är därför av intresse att belysa faktorer som omvårdnadspersonal finner vara av vikt för att vilja stanna kvar och utvecklas inom hemtjänsten. Syftet med uppsatsen är att finna de nyckelfaktorer som får hemtjänstens omvårdnadspersonal i kommunal verksamhet att välja stanna kvar inom sin yrkesprofession. Författarna valde att använda sig av semistrukturerade intervjuer för att finna faktorer som omvårdnadspersonalen uppger främja ett hållbart yrkesliv. Tio omvårdnadspersonal inom kommunal hemtjänst intervjuades. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet gav fyra kategorier, arbetsmiljö, kommunikation, organisatoriska faktorer och status. Arbetsmiljön omfattar fysiska och psykosociala aspekter. Kommunikation handlar om interaktion och samspel mellan verksamhetens professioner samt omsorgstagaren. Organisatoriska faktorer innefattar arbetsverktyg, ekonomi och kompetens. Sista kategorin är status och handlar om medias påverkan och värderingar. Samverkan, delaktighet, kommunikation mellan professionerna inom verksamheten samt möjligheten att påverka utförandet av sina arbetsuppgifter och arbetstider likväl att det sker en kontinuerlig kompetensutveckling inom ramen för yrkesutövningen är positiva faktorer för att stanna kvar i sin yrkesutövning

Titel: Attraktivt arbete inom äldreomsorgen - Vad kännetecknar en attraktiv arbetsplats för undersköterskor och vårdbiträden? Bakgrund och problematisering: Inom de närmaste åren kommer fler människor vara i behov av omvårdnadsinsatser. Detta på grund av att människan lever längre och därmed också har flera sjukdomsbilder och är i behov av en mer omfattande omvårdnad. Likväl som det finns behov av att rekrytera för att ersätta en stor pensionsvåg de närmaste åren, räknat till år 2026. Det finns en utmaning i att både behålla och attrahera nya medarbetare till äldreomsorgen, då yrket är kopplat till hårda arbetsförhållanden och låga löner. Vad som får medarbetarna att stanna inom yrket är att de ser det meningsfulla i arbetet med att hjälpa andra människor och är engagerade i sitt arbete. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som kännetecknar en attraktiv arbetsplats, för undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen för att förklara och tills del kunna få förståelse hur de kan attraheras till samt behållas inom omvårdnadsyrket. Teoretisk referensram: Studien har inspirerats av modellen för attraktivt arbete. Modellen baseras på faktorer som anses av vikt för en attraktiv arbetsplats. Då modellen i grunden är omfattande har författarna till denna studie valt ut lämpliga delar som lämpar sig till att studera attraktiva faktorer inom äldreomsorgen. Tidigare forskning: Studien tar upp tidigare forskning som berör äldreomsorgens historia, olika synsätt, dess utmaningar och styrkor. Fokus för tidigare forskning berör undersköterskor och vårdbiträdens roll samt förutsättningar och vad som är bra och kan förbättras för att skapa en attraktiv arbetsplats som både kan behålla och attrahera nya medarbetare. Metod: Till studien har en kvantitativ metod använts, som har inspirerats av två andra studier som även de berör faktorer för en attraktiv arbetsplats och dess modell. Resultat och slutsatser: Studiens resultat visar på att relationer till kollegor och brukare värderas högt och gör att medarbetarna trivs på sin arbetsplats. Personalen känner engagemang i arbetet, samtidigt som det uppkommer känslor av otillräcklighet och stress. Studien visar på attraktiva faktorer som anses värdefulla. Faktorer som kan få medarbetare att stanna kvar i äldreomsorgen är; att det erbjuds större delaktighet i beslut, ett schema som medarbetaren känner sig bekväm med och högre lön. Det är också viktigt att känna en yrkesstolthet och att samhällets syn på att det är ett lågstatusyrke förändras och att det visas hur betydelsefulla och komplexa arbetsuppgifter som undersköterskor och vårdbiträden utför. / Title: Attractive work within elderly care – What characterizes an attractive workplace for assistant nurses and care assistants? Background and problematisation: Within a few years more elderly will be in need of some type of nursing care. This due to that mankind lives longer and have multiple diagnoses renders the need of more qualified nursing care. There is also a need to recruit new employees due to the large number of retirements coming up to the year 2026. There is a challenge in retaining and attract new employees to the elderly care though the profession has tough working conditions and low salaries. What makes employees stay in the profession is that they see the meaningfulness in helping other people and that they are well invested in their work. Purpose: The purpose with this study is to explain and to some extent grasp what characterize an attractive workplace for assistant nurses and care assistants within the elderly care to get an understanding how they can be attracted and retained in the elderly care profession. Theoretical reference frame: This study has been inspired by the model for attractive work. The model is based on factors that constitutes an attractive workplace. Due to the extensiveness of the mode, this study has chosen applicable factors to use within the elderly care system. Previous research: This study shows previous research that touches on the history, different approaches, challenges and strengths. Focus in on assistant nurses and care assistant's role and prerequisites. The study also looks at what perceives as good and what can be changed to the better to create an attractive workplace that can retain and recruit new employees. Method: This study has been inspired to use a quantitative method due to two other studies that used the model attractive work. Results and conclusions: The results show that the relationship between work colleges and caretakers are ranked high and is the cause to that employees thrive at the workplace. The employees feel commitment to the work but at the same time have emotions of insufficiency and stress. The study points to factors considered valuable for an attractive workplace. The factors could potentially make employees retain in elderly care if they are offered - greater participation in decisions, a work schedule that the employee fells comfortable with and higher salaries. It is also important to feel a professional pride and that the public view of a low status work is changed so they understand the importance and the complexity of the task that assistant nurses and care assistants within the elderly care performs

Syftet med denna studie är att undersöka hur första linjens chefer i kommunal hemtjänst arbetar med att motivera, utveckla och behålla medarbetare. Undersökningens utgångspunkt är att un- dersöka vilka strategier enhetscheferna använder sig av i arbetet med att motivera och utveckla sin personal, och hur dessa strategier kan säkerställa att medarbetare väljer att stanna kvar i verksamheten. Undersökningen har ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt och utgår från en induktiv metodansats. Studien har en kvalitativ metod och tillvägagångssättet blev således att sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med första linjens chefer verksamma i offentlig sektor. Studiens resultat visar att enhetscheferna använder sig av liknande strategier. Dessa strategier visar resultatet bestod av redan implementerade strategier de bör använda sig av, men att egna strategier även de växer fram beroende på vilka förutsättningar och behov personalen och verksamheten innehar. Resultatet visar även på ett närvarande och delaktigt ledarskap där medarbetare och öppen kommunikation står i fokus. Det framkom att mänskliga resurser i form av personal, är vad som förutsätter att verksamheten kan fortskrida och säkerställa en övergripande god kvalitet. Det är därför av ytterst vikt att cheferna ständigt arbetar med att motivera och utveckla deras medarbetare.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie har varit att beskriva hemtjänstpersonalens upplevelse av stödet i omvårdnadsarbetet från ett specialiserat palliativt team. I studien har kvalitativa semistrukturerade fokusgruppsintervjuer använts som metod. Antal folkgruppsintervjuer har varit två med sammanlagt tretton hemtjänstpersonal. En innehållsanalys av intervjuerna har därefter genomförts. Resultatet av data analyserna visade på tre huvudkategorier:  Organisation, information och stöd. Hemtjänstens personal upplevde att stödet de fick av det specialiserade palliativa teamet var vägledande för dem i omvårdnadsarbetet. Det som upplevdes som särskilt viktigt i stödet var att få kunskaper om patienterna och deras omvårdnadsbehov av sjuksköterskorna i det specialiserade teamet. Även frågor som tillgänglighet och information framkom som angelägna i stödet. Synpunkter av mindre positivt slag var hur samarbetet mellan hemtjänsten och det specialiserade palliativa teamets huvudmän, kommun och landsting, fungerade i vissa omvårdnadssituationer. I denna studie dras slutsatsen att stödet till hemtjänsten från det specialiserade palliativa teamet upplevdes förbättra hemtjänstens omvårdnadsarbete i mötet med de patienter som var inskrivna hos det specialiserade palliativa teamet. Tillgängligheten och den upplevda kunskapen hos sjuksköterskorna i det palliativa teamet som hemtjänsten hade kontakt med var ett gott stöd för hemtjänsten i deras omvårdnadsarbete. I vissa fall fanns behov av ytterligare handledning och utbildning från det palliativa teamet. / ABSTRACT   The aim of this study was to describehome care personals` experiences of support received from a specialist palliative care team. A qualitative research approach was used to carry out this study with, semi-structured focus group interviews A total of 13 home care personal participated in two focus group interviews. Data was analyzed using a content analysis approach. The findings in this study were divided up into three main categories: Organization, Information and Support. Home help personal expressed that the support they received from a specialized palliative team strengthened them in their caring role. It was deemed of great importance that the specialized palliative care team had extensive knowledge about the persons receiving care and their needs. Having access to such information was important for the interviewed home care personal. A challenge identified was the fact that home care services and specialized palliative team, (municipal and county) were run by two separate organisations. This created problems in certain care situations. This study concludes that availability and perceived expertise of the specialist palliative care team support supported and strengthened the home care personal in their caring role. A desire for further supervision and training from the specialist palliative team was expressed.

Problem: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal och sjukfrånvaron är hög bland undersköterskor. Inom vård och omsorg förkommer psykosociala arbetsbelastningar. Detta har väckt intresse att undersöka undersköterskors psykosociala arbetsmiljö. Syfte: Denna studie undersöker om yrkeslivserfarenhet har en påverkan på de psykosociala faktorerna meningsfullhet och socialt stöd för undersköterskor inom hemtjänsten. Teori: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Herzbergs hygien- och motivationsteori, kravkontroll-stödmodellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Metod: Studien utgick från en kvantitativ metodologi. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval och bestod av undersköterskor som arbetade i tre kommuner (Skövde, Skara & Tibro). Totalt besvarade 71 respondenter enkätundersökningen. För att analysera data genomfördes två regressionsanalyser. Resultat: Resultatet kunde inte påvisa att den beroende variabeln yrkeslivserfarenhet påverkar de två oberoende variablerna meningsfullhet och socialt stöd. I analysen kontrollerades också effekterna av kön, ålder och kommun. Det är intressant att notera att faktorerna kön och kommun undersköterskorna arbetade i påverkar (p <0,05) socialt stöd. / Problem: There are increasingly high demands on nursing staff and sickness absence is high among assistant nurses. In care and socialcare, psychosocial workloads occur. This has sparked interest in investigating the psychosocial work environment of assistant nurses. Purpose: This study investigates whether professional experience has an impact on the psychosocial factors, meaningfulness and social support for assistant nurses in home care. Theory: The study's theoretical framework is based on Herzberg's hygiene and motivation theory, the demand-control-support model and sense of coherense (KASAM). Method: The study was based on a quantitative methodology. The study's selection method was based on convenience sampling. The sample consisted of assistant nurses who worked in three municipalities (Skövde, Skara & Tibro). A total of 71 respondents answered the survey. To analyze the data, two regression analyzes were carried out. Results: The result could not demonstrate that the dependent variable professional experience affects the two independent variables meaningfulness and social support. The analysis also checked the effects of gender, age and municipality. It is interesting to note that the factors gender and municipality the assistant nurses worked in affect (p <0.05) social support.

Forskning visar att arbete mot våld i nära relation är viktigt. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken erfarenhet personal inom hemtjänsten har av arbetet med våld i nära relation bland äldre, för att öka kunskapen om hur personal inom hemtjänsten skulle kunna arbeta med våld i nära relation. För att besvara detta syfte använde vi oss av kvalitativ metod i form av tre semistrukturerade gruppintervjuer. Respondenterna var hemtjänstpersonal i två kommuner i södra Sverige. Materialet som samlades in transkriberades och analyserades tematiskt, vilket utmynnade i åtta teman: Åtgärder, Sjukdom- en riskfaktor för våld i nära relation, Chefens roll, Sekretess, Brist på kunskap, Det dolda våldet, Det förebyggande arbetet samt Ansvaret. Vi har haft en hermeneutisk ansats för att förstå oss på helheten i det komplexa sociala problemet med våld i nära relation bland äldre. Resultatet visar att det finns en brist på kunskap gällande arbetet med våld i nära relation bland äldre. Respondenterna känner sig inte trygga med att arbeta med våld i nära relation då de inte vet vad som förväntas av dem. De intervjuade grupperna saknar mål och riktlinjer och inget förebyggande arbete bedrivs. Resultatet visar att våldet inte sällan beror på sjukdom men att det annars främst sker i det dolda. Detta gör att det kan vara svårt för hemtjänstpersonalen att uppmärksamma våldet. / Research shows that work preventing against domestic violence is important. This degree essay aims to investigate what experience home care staff have of working with domestic violence among the elderly, in order to increase knowledge of how staff in home care could work with violence in close relationships. To answer this purpose, we used a qualitative method in the form of three semi-structured group interviews. The respondents were home care staff in two municipalities in southern Sweden. The material we collected was transcribed and analyzed thematically, resulting in eight themes: Actions, Illness - a risk factor for violence in close relationships, The manager's role, Secrecy, Lack of knowledge, Hidden violence, Preventive work and Responsibility. We have had a hermeneutic approach to understand the completeness of the complex social problem of domestic violence among the elderly. The results show that there is a lack of knowledge regarding work with domestic violence among the elderly. The respondents do not feel safe working with violence in a close relationship as they do not know what is expected of them or how they should act on it. The interviewed groups lack goals and guidelines and no preventive work is conducted. The results show that the violence is not infrequently due to illness, but that otherwise it mainly takes place in the hidden. This means that it can be difficult for the home care staff to see the violence.

Problemformulering: Arbetsmiljön inom hemtjänsten består av höga krav och begränsade resurser. Detta bedöms vara orsaken till hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Behovet av hemtjänstinsatser förväntas dock öka och utifrån detta behöver arbetsmiljöåtgärder sättas in för att kunna bibehålla och rekrytera personal till hemtjänsten. Forskning visar att delaktighet från personal tenderar att öka möjligheterna att lyckas i interventioner men forskningen inom detta område är tunt. Syfte: Dels att studera personalens upplevelse av den egna arbetsmiljön inom hemtjänsten, dels vilka åtgärder som de anser skulle förbättra arbetsmiljön. Metod: Semistrukturerad intervjuer gjordes på elva personer som jobbar inom hemtjänsten. En kvalitativ metod användes med induktiv ansats och analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Arbetsmiljön i hemtjänsten beskrevs främst utifrån den psykosociala arbetsmiljön i termer av arbetsbelastning, stöd och avlastning från arbetsgivare, erkännande, kollegialt stöd, föränderligt, kompetens och planering. Den fysiska arbetsmiljön nämndes sparsamt och då i termer som utrustning samt brukares hem. För att förbättra arbetsmiljön önskades åtgärder såsom mer stöd och avlastning, förändring i planeringen, ökad grundbemanning, möjlighet att påverka, mer kompetens, mer uppskattning, adekvat utrustning samt större hälsofokus. Slutsats: Viktigt att inkludera personalen för att tillvarata deras reella kunskap och erfarenheter. Denna studie skulle kunna öka kunskapen hos arbetsgivaren och göra det möjligt att behålla och rekrytera hållbar arbetskraft inom hemtjänsten. / Aim: Partly to study the staff's experience of their own work environment within home help service, and partly which measures they believe would improve the work environment. Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven employees who work in home help service. A qualitative method was used with an inductive approach and the analysis was done through a qualitative content analysis. Findings: The work environment in home help service was mainly described based on the psychosocial work environment in terms of workload, support and relief from employers, recognition, collegial support, changeable, competence and planning. The physical work environment was mentioned briefly in terms of equipment and factors within the homes of users. To improve the working environment, measures such as more support and relief, change in planning, increased basic staffing, opportunity to influence, higher competence, more appreciation, adequate equipment, and a greater focus on health were desired. Conclusion: Important to include the staff to take advantage of their real knowledge and experience. This work could increase the knowledge of the employer and make it possible to retain and recruit sustainable labour in home help service.

Sveriges äldre befolkning har ökat under de senaste åren och förväntas fortsätta stiga, samtidigt växer trenden mot digitalisering inom äldreomsorgen för att kunna tackla den ökande belastningen inom sektorn. Digitala hjälpmedel anses kunna underlätta för personal inom äldreomsorgen och skapa en mer hållbar omsorg. Användarinvolvering i produktutvecklingsprocessen av sådana hjälpmedel kan bidra till att erhålla ett så gynnsamt och effektivt hjälpmedel som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om, hur och i så fall när medarbetare involveras  iproduktutvecklingsprocessen av digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen, samt vilka effekter involvering medför. Avsikten är även att analysera hur digitala hjälpmedel påverkar medarbetarna samt den omsorg som erbjuds. Grunden till studien utgörs av en teoretisk referensram, där kunskap inom produktutvecklingsprocesser, användarinvolvering, äldreomsorgens organisation och digitala hjälpmedel samlades in. Därefter genomfördes en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fem medverkande respondenter från fyra olika företag och organisationer. Identifiering av teman genomfördes med hjälp av intervjudatan, som står till grund för resultatet. En analys där resultatet jämfördes mot teorin utfördes, följd av en utvecklande diskussion av forskningsfrågorna. Slutligen drogs slutsatser utifrån analysen. En slutsats som dras är att användare involveras i produktutvecklingsprocessen av digitala hjälpmedel i äldreomsorgen i viss utsträckning. Användarinvolveringen sker på olika sätt i olika faser i produktutvecklingsprocessen. Studien visar även att användarinvolvering har en stor betydelse för en välanpassad produkt inom välfärdsteknik. En annan slutsats från studien är att det generellt ses stora fördelar med användandet av välfärdsteknik. Det har visat sig ha en positiv påverkan på personalens arbetssätt. När för mycket ny teknik införs på en gång eller om tekniken upplevs oanpassad för arbetsmiljön medför det negativa effekter på personalen. / Sweden's elderly population has increased in recent years and is expected to continue to rise. At the same time the trend towards digitalization in elderly care increases in order to cope with the increased work load within the sector. Digital aids are considered to be an asset for staff in elderly care and can create a more sustainable elderly care. User involvement in the product development process of such aids can contribute to obtaining the most favorable and efficient aid as possible. The purpose of the study is to investigate if, how and when co-workers are involved in the product development process of digital aids within the elderly care sector, as well as the effects involvement causes. The intention is also to analyze how digital aids affect the co-workers and the care offered. The basis of the study is a theoretical frame of reference where knowledge in product development processes, user involvement, the organization of home care for elderly and digital aids was gathered. Following up the theory, a qualitative study was carried out based on semi-structured interviews with five participating respondents from four different companies and organizations. With the help of interview data, an identification of themes was carried out and formed the basis for the reports results section. Thereafter, an analysis where the results were compared against the theory, was carried out followed by a discussion apropos the research questions. Finally, conclusions were drawn based on the analysis. A conclusion that is drawn is that users are involved in the product development process of digital aids in elderly care to some extent. User involvement takes place in different ways in different phases of the product development process. The study also shows that user involvement is of great importance for a well-adapted product in welfare technology. Another conclusion from the studies is that there are generally great advantages with the use of welfare technology. It has been shown to have a positive impact on the staff's way of working. When too much new technology is implemented at once or the new technology is perceived as unadapted, it can have a negative impact on the staff.

The aim of this study was to examine how care professionals experienced the need of an elder counselor in communal geriatric care. The ambition was to discover how the caregivers viewed the need of an elder counselor to identify and antagonize the suffering from mental illness and loneliness against older people and to reach a greater understanding of what they experience is the opportunities and difficulties with the eldercounselor. The study was conducted through six semi-structured, qualitative interviews with six different home care staff in two municipalities who had counselors provided for the older people living there. We identified six themes in the interviews which were used for analyzing our results. The themes were: Professions treatment of mental illness and loneliness, A support for the care professionals, An anonymous profession, Loneliness and mental illness, Elders need to talk and Elders oppose counselor support. The results of our study shows that it is common that older people suffer from mental illness and loneliness. The care professionals experience that there is a need of having a counselor to support and help their patients to counteract mental illness. The care professionals also experience that the counselors can be used as a support for the care professionals themselves. The results also showed that a lot of the older people were offered professional talk with a counselor but resisted the offer. We also discovered difficulties with the collaboration within the organization between the counselor, the patients and the care staff.

This project was initiated due to the need for new manners of taking care of elderly. The purpose was to determine the perception of eHealth within home care. The goal was to analyze the perception of eHealth in order to find factors which may affect the implementation of eHealth services. To distinguish the perception, surveys with health personnel within home care and the general public as well as and interviews with municipalities were performed. An extension of the Technology Acceptance Model was used in order to locate the perception to seven different categories related to eHealth. The results from the surveys were statistically analysed, and a factor analysis was executed on the surveys, in order to find groups with similar perception on eHealth. The surveys showed that the general perception of the usability and ease of use of eHealth is positive, even though one view was that the society needs to invest more money within the area. The factor analysis resulted in six different groups of perceptions for the personnel and three groups for the general public. The interviews demonstrated that a clear and common definition of eHealth is missing. Despite that, a positive perception of eHealth within the municipalities existed. A conclusion made was that with clear guidelines of how to work eHealth, a wider and faster implementation will be easier to accomplish. / Syftet med detta projekt var att undersöka inställningen till eHälsa inom äldrevården. Projektet initierades på grund av att det fanns ett behov av nya tillvägagångssätt för att ta hand om äldre människor. Målet var att analysera inställningen till eHälsa, och om möjligt, finna faktorer som kan påverka implementeringen av eHälsotjänster. För att lokalisera inställningen gjordes enkätundersökningar med personal inom hemtjänsten samt med allmänheten. Även intervjuer med kommuner utfördes. En påbyggnad av Technology Acceptance Model användes för att lokalisera upp- fattningen kring sju kategorier relaterade till eHälsa. Enkätundersökningarnas resultat analyserades statistiskt, samt så utfördes en faktoranalys för att hitta grupper som hade liknande uppfattning gällande eHälsa. Analyserna visade att den allmänna uppfattningen gällande nyttan med, och användarvänligheten av eHälsa är positiv. Majoriteten anser att samhället behöver investera mer pengar i området. Faktoranalysen resulterade i sex olika grupper av inställningar inom personalen samt tre grupper för allmänheten. Intervjuer med kommuner påvisade att en klar och tydlig definition av eHälsa saknas. Trots det, har de i stort en positiv inställning till eHälsa och dess utveckling. En slutsats är att tydligare riktlinjer rörande arbete med eHälsa skulle kunna möjliggöra en smidigare implementering.