Swedish home care industry has been facing both external and internal problems, such as ageing population, varying quality and unsatisfactory continuity. Accordingly, workforce scheduling system, as one of the most common and useful software within home care planning nowadays, is in need of constant improvement and upgrading. This master’s thesis aimed to explore and analyze improvement potential of an established workforce scheduling system for an IT-company. The thesis was divided into two phases, of which a pre-study in Phase I tried to understand the planning process for planners and identify the perceived problems and shortcomings of the current system from a planner’s perspective. Based on the analysis from the pre-study, the caregiver continuity was chosen as the research area for Phase II. The current system was re-implemented and was modelled as an optimization problem. Furthermore, the system mainly consisted of two key parts, mixed integer linear programming (MILP) and heuristics. Different approaches in terms of modifications in both MILP and heuristics were applied to the re-implemented system. The performance of the modifications was measured by multiple evaluation indicators. The test results showed that there was a potential to improve caregiver continuity with 1.2% to almost 13% depending on the modification type. The modifications were lastly suggested for further examination regarding their practical appropriateness by applying them to the current running algorithm. / Den svenska hemtjänsten möter både yttre och inre problem såsom åldrande befolkning, varierande kvalitet och bristande kontinuitet. Schemaläggningssystemet som är en av de vanligaste och användbaraste programvarorna inom hemtjänsten behöver därmed en ständig förbättring och uppgradering som bemöter de existerande utmaningarna. Detta examensarbete hade som syfte att utforska och analysera förbättringspotentialen av ett etablerat schemaläggningssystem för ett ITföretag. Arbetet var indelat i två faser, varav förstudien i Fas I försökte förstå planerarnas planeringsprocesser och identifiera upplevda problem och brister i det nuvarande systemet utifrån ett planerares perspektiv. Baserat på analysen från förstudien, personalkontinuitet valdes som ett forskningsområde för Fas II. Nuvarande systemet implementerades om och det modellerades som ett optimeringsproblem. Systemet bestod huvudsakligen av två nyckeldelar, blandat heltalslinjärprogrammering (MILP) och heuristik. Olika metoder i form av modifieringar i både MILP och heuristik tillämpades på det omimplementerade systemet. Modifieringarnas prestanda mättes sedan med flera utvärderingsindikatorer. Testresultaten visade att, beroende på vilken modifiering det gäller, fanns det en potential att förbättra personalkontinuiteten med 1,2% till nästan 13%. Det föreslogs slutligen att modifieringarnas praktiska lämplighet behövs undersökas ytterligare genom att applicera det på det nuvarande systemet som är i drift.

En undersökning av det upplevda behovet att införa digitala lås på en enhet i Södertälje kommun, ett kvalitetshus används för att välja ett system utav tre. Därefter kalkyleras vad en investering skulle kosta och slutligen levereras en kalkyl som visar vad ett införande skulle kunna generera i monetära termer. Att investera i en pilotanläggning med 77 brukare skulle kosta cirka 50 000 kronor, detta är en sanning med modifikation – alla kostnader är inte medräknade, utan bara licens för mjukvara och hårdvaran. Kalkylen visar en potentiell besparing på: 200 000 kronor om man räknar på 20-minuter, 100 000 kronor om man räknar på 10-minuter och 120 000 kronor om man räknar på 12-minuter. Idag använder kommunen traditionella (fysiska) nycklar och förvarar brukarnas nycklar i både större och mindre skåp hos enheterna. Enligt rutinen ska nycklarna tillbaka till nyckelskåpet vid ett eventuellt byte, detta medför att det blir väldigt mycket spring med nycklarna. Om ett trygghetslarm utlöses så har utföraren 30-minuter att inställa sig hos brukaren. Problem kan uppstå om nycklarna inte finns registrerade i systemet på rätt sätt, samt att personalen under dagen har överlämnat nycklarna till någon annan i personalen och inte lämnat tillbaka nycklarna till nyckelskåpet mellan överlämningarna. Det kan också vara så att nycklar försvinner, som sedan måste ersättas av kommunen. De största tidstjuvarna finns: vid larm, morgonrutinen och byten på dagen. Det händer mycket under en arbetsdag, vilket gör att personalen behöver byta nycklar med varandra och personalen löser detta på det bästa sättet för tillfället och inte alltid enligt rutinen. I rapporten undersöks vilka system som utförarna använder och slutsatsen är att det är lämpligt att försöka använda ett system som passar in smidigt i befintliga system, så att det inte blir ytterligare system. Det är även viktigt vid ett eventuellt införande fundera på hur kommunen tänker organisera sig vid: installation, underhåll och förvaltning – vill kommunen disponera antingen en central enhet, decentraliserad ute hos enheterna eller använda externa entreprenörer, exempelvis en låssmed. Utförarna är positiva och upplever att behovet finns att införa digitala lås, medan fastighetsägarna inte ser en direkt nytta med lösningen. Mycket beror på hur kommunen för dialogen och bjuder in till samtal vid ett tidigt stadium och förklarar vad man har tänkt sig för lösning. / A study of the perceived need to introduce digital locks on a unit in Södertälje municipality, a quality house is used to select a system of three. Then calculates what investment would cost and finally, a calculation will be presented which shows what an introduction could generate in monetary terms. Investing in a pilot plant with 77 users would cost about SEK 50,000, this is a truth with modification - all costs are included, but only software and hardware licenses. If you count in 20 minutes, 100,000 kronor if you count 10 minutes and 120,000 kronor if you count in 12 minutes. Today, the municipality uses traditional (physical) keys and stores users' keys in both larger and smaller cabinets at the units. According to the routine, the keys should be returned to the key cabinet in the event of a change, which means that there will be a lot of running with the keys. If a security alarm is triggered, the operator has a 30-minute setting for the user. Problems can occur if the keys are not properly registered in the system, as well as during the day that staff have handed the keys to someone else in the staff and did not return the keys to the key box between the handover. It can also be that keys disappear, which must then be replaced by the municipality. The biggest time thieves are: in case of alarm, morning routine, and change of day. It happens a lot during a working day, which means that the staff needs to change keys with each other and staff solve this in the best way for the moment and not always according to the routine. In the reports investigate which system the executives use and the conclusion is that it is appropriate to use a system that fits smoothly into existing systems so that there is no additional system. It is also important for a possible introduction to thinking about how the municipality intends to organize: installation, maintenance, and management - which the municipality has either a central unit, decentralized out of the units or use external contractors, such as a locksmith. The performers are positive and feel that the need is to introduce digital locks, while the property owners do not see a direct benefit from the solution. Much depends on how the municipality for the dialogue and invites to talks at an early stadium and explains what you are planning for a solution.

Äldreomsorgen i Sverige har förändrats genom decennier. Idag ansvarar kommunen för vård- och omsorg av äldre genom insatser på såväl särskilt- som i ordinärt boende. Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. Demografiska förändringar med allt fler äldre i samhället kräver högre kunskaper hos medarbetare och en bättre förmåga till samarbete. Första linjens chefer inom äldreomsorgen ansvarar för sina medarbetares arbetsmiljö och för att kunden får bästa möjliga vård. För att skapa det behöver samarbetet mellan samtliga yrkesprofessioner i äldreomsorgen fungera. Här möter första linjens chefer flera utmaningar med bristande bemanning, budgetbegränsningar och begränsat stöd från ledningen. Syftet med studien är att undersöka hur första linjens chefer upplever att samarbetet fungerar mellan äldreomsorgens olika yrkesprofessioner. För studien valdes kvalitativ metod och data samlades in genom enskilda intervjuer. Sammanlagt intervjuades åtta personer där den insamlade datan transkriberades för att sedan analyseras genom kategorisering. Resultatet visar på flera hinder för att få samarbetet i teamet att fungera. Flera informanter beskriver att begränsat med tid, resurser och intresse hos medarbetarna skapar hinder för ett välfungerande samarbete mellan yrkesprofessionerna. I resultatet beskrivs även faktorer som främjade samarbetet såsom formella och informella mötesformer. Ett välfungerande samarbete visade sig ha betydelse för både patienten och verksamheten genom ökad patientsäkerhet och ökad trivsel på arbetsplatsen. Avslutningsvis kan vi konstatera att första linjens chefer upplever stora vinster för både kunder, medarbetare och verksamheten när teamarbetet fungerar väl. Trots fördelar med ett välfungerande teamarbete lyfter flera informanter att teamsamverkan inte prioriteras i det dagliga arbetet.

Ofrivillig ensamhet är en tydlig riskfaktor för ohälsa bland brukare och bör utifrån ett folkhälsoperspektiv prioriteras för att främja en god och jämlik hälsa för alla. Hemtjänsten utgör en central roll som är nära knuten till brukarens vardagliga liv och är en viktig aktör för att stödja brukaren i sin unika situation och därigenom minska de negativa upplevelserna av ensamhet.   Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonals upplevelser av deras arbete mot ofrivillig ensamhet bland brukare de möter i sin yrkesroll. Studien omfattas av sex semistrukturerade intervjuer som analyserats med en manifest innehållsanalys. Samtliga informanter var kvinnor som under undersökningens genomförande arbetade inom kommunal hemtjänst inom Västmanland och Södermanlands län.  De mest framträdande aspekterna i resultatet var de utmaningar som hemtjänstpersonalen upplever i det dagliga arbetet och hur ledning och organisation tycks vara en avgörande faktor för vilken riktning arbetet med hanteringen av ofrivillig ensamhet tar. En annan betydande aspekt i resultatet var de aktiviteter som informanterna lyfte som minskar känslan av ensamhet och som i stället främjar brukarnas sociala samvaro.  Studiens slutsats lyfter att det behövs stärkt prioritering av hantering av ofrivillig ensamhet för att vidare öka förutsättningarna för brukarnas välmående. Det social-ekologiska perspektivet bidrar med en ökad förståelse för hemtjänstens arbete med att motverka ofrivillig ensamhet genom dess påverkan av inre och yttre faktorer som understryker komplexiteten i arbetet. Nyckelord; Brukare, Folkhälsa, Hemtjänst, Ofrivillig ensamhet / Involuntary loneliness is a clear risk factor for ill health among home care recipients and should be prioritized from a public health perspective to promote good and equitable health for all. Home care services have a central role closely tied to the user’s everyday life and is an important actor in supporting the home care recipients in their unique situation, thereby reducing negative experiences of loneliness. The purpose of the study is to investigate home care staff’s experiences in addressing involuntary loneliness among the home care recipients they encounter in their professional roles. The study comprises six semi-structured interviews, which were analyzed using a manifest content analysis. All the participants were women working in municipal home care services in the Västmanland and Södermanland counties of Sweden. The most prominent aspects in the results were the challenges that home care staff experience in their daily work and how management and organization appear to be a crucial factor in determining the direction of work related to addressing involuntary loneliness. Another significant aspect in the results was the activities that the informants highlighted as reducing feelings of loneliness and instead promoting social interaction among home care recipients in various ways.  The study’s conclusion emphasizes the need for enhanced prioritization of addressing involuntary loneliness to further improve the well-being of home care recipients. The social-ecological perspective contributes to a deeper understanding of home care services’ efforts in combating involuntary loneliness by considering both internal and external factors that underscore the complexity of this work. Keywords; Home care, Home care recipient, Involuntary loneliness, Public health

Homecare work is commonly described as a job involving high workload. Homecare in Sweden is affected by difficulties regarding recruiting and retaining employees. The aim of this study is to analyze the relationship between workload and the homecare employee's intention to quit their work. Workload is examined based on three dimensions: temporal, physical and relational workload. Result from frequency analysis shows that workload exists in all three dimensions. The physical dimension shows the highest percentage of workload of all three dimensions. Results from multiple logistic regressions shows that eight of nine examined variables increases the odds of homecare employee's intention to quit their work. The only examined variable that does not increase the odds is to feel inadequate regarding the care recipient’s needs. The results indicate, with the help of the effort-reward imbalance model, that there is an imbalance between homecare workers' efforts and rewards. Furthermore, the findings suggest that improvements regarding homecare employees' work situation are needed such as rewarding employees more for their efforts.

Det saknas forskningsunderlag kring våld i nära relation mot äldre kvinnor. Det leder till en kunskapslucka gällande på vilka sätt äldre utsätts och hur de uppfattar sina möjligheter att ta sig ur en våldsam relation. Hemtjänstpersonal träffar ofta de äldre dagligen i de fall där de har dagliga insatser och kan få en bild av hur situationen ser ut, samt i vissa fall en tillitsbaserad relation med den enskilde. Resultatet visar att hemtjänstpersonal saknar utbildning och kunskap om våld i nära relationer och sällan upptäcker om våld förekommer i kundernas parrelationer. I fall där en av parterna har demenssjukdom kan våldet lättare upptäckas. Verksamheterna har gjort försök till en fungerande samverkan med socialtjänsten i kommunen, med varierande resultat. Intersektionalitetsperspektivet och systemteori har använts tillsammans med informanternas upplevelser för att belysa faktorer kring det bristande forskningsläget gällande äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. / The lack of research data on intimate partner violence against older women indicates a knowledge gap regarding how the women are exposed and how they perceive their opportunities to get out of a violent relationship. Home care staff often meet the elderly daily and can get a picture of what the situation looks like, as well as create a trust-based relationship with the individual. The results show that home care staff lack training and knowledge about intimate partner violence and rarely discover if violence occurs. In cases where one of the parties has dementia, the violence is easier to detect. Home care services have not been able to establish cooperation with social services in the municipality. The intersectionality perspective and systems theory have been compared with the informants' experiences to highlight factors surrounding the lack of research concerning older women exposed to intimate partner violence.

The aim of our study is to explore which norms that exists in the home care service, who is sending those norms, how are they maintained and how do they affect the interactions between staff and manager? We want to deep en our knowledge about home care service as an organization and increase our understanding for the psychosocial work environment and also the importance of leadership. We mean to read the organizational culture that exists which allows us to deal with the values that influence the behavior in the organization. The study is based on a qualitative method. The data consists of two focus group interviews, one with managers from the home care service - organization and one with staff from the same organization. T he interview with the managers consisted of five participants and the corresponding figure for the second interview with the staff was eight participants. The theoretical viewpoints have been communication - theory, organizational theory and Foucault´s th eory of power. Our result indicate that norms are something that unconsciously controls us and that we have learned that there are consequences when you step out of what is normative for the group. The result also indicate that norms within the own group i s difficult to recognize and a bit forbidden to talk about. One of the most important findings where that for our two interview - groups there where normative to talk about the care - takers perspective, but at the same time it was normative to base thoughts and acts from their own perspective. An important discovery is also that both managers and staff experience stress, have feelings of inadequacy and that nobody listens to their point of view. Both parts also have the experience of being powerless and not to be able to make decisions. According to them it seems like it is all about implement what they are ordered, which can be seen as the democracy is just a facade. The power exists and is being used but there are no subjects because no one experiences them selves to have any power.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur hemtjänstpersonal ser på problematisk alkoholkonsumtion i förhållande till självbestämmande bland äldre samt om det kan ha betydelse för deras omsorg av den äldre. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med hemtjänstpersonal (n=4) som analyserades hermeneutiskt utifrån teorier om makt och handlingsutrymme. Av resultaten framgår att självbestämmanderätten som Socialstyrelsen beskrivit den, är villkorad i hemtjänstpersonalens tolkning och att det saknas tydliga riktlinjer och rutiner i hemtjänstens arbete med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion. Resultaten visar att hemtjänstpersonalen gör individuella bedömningar i arbetet med äldre som har en problematisk alkoholkonsumtion. Det framgår att hemtjänstpersonalens arbete är förenat med svåra etiska ställningstaganden, där även maktförhållanden synliggörs och där hemtjänstpersonalen har tolkningsföreträde i förhållande till den äldre och förmynderi är en potentiell riskfaktor. En slutsats är att tydligare riktlinjer angående inköp av alkohol till äldre med en problematisk alkoholkonsumtion kan tänkas bidra till att hemtjänstpersonalen arbetar på ett mer likformigt sätt vilket i sin tur ökar rättssäkerheten för den äldre. / The aim of our study was to examine how integrity and self-determination is conceived by care assistants regarding older care takers with a problematic alcohol consumption, and if it affects their care provided. Qualitative semi-structured interviews, carried out with home care assistants (n=4) and analyzed hermeneutically with theories of power and discretion, showed that self-determination, as described by The Swedish National Board of Health and Welfare, is fulfilled only under certain conditions in the home care assistant’s interpretation. We also found a lack of guidelines and routines concerning problematic alcohol consumption among older care takers. Our results showed that home care assistants made individual assessments in their work with older care takers with problematic alcohol consumption actualizing a difficult ethical dilemma between neglect and paternalism. These ethical issues visualize power relationships where home care assistants have the prerogative to decide in relation to the care takers, where paternalism is a potential risk factor. Clear guidelines regarding the purchase of alcohol to older care takers with problematic alcohol consumption may contribute to home care assistants working more uniformly which leads to a higher state of legal security for the care takers.

Betydelsen av självbestämmande och inflytande i hemtjänsten ses som efter-strävansvärt i både forskning, lagstiftning och i aktuella offentliga dokument, men flera studier visar att det finns ett gap mellan de politiska intentionerna och praxis. Hur självbestämmande och brukarinflytande ska förstås och omsättas i praktiken är inte närmare specificerat av lagstiftaren, vilket skapar tolkningsut-rymme. Den positiva laddning som begreppen har hör därmed samman med att de tas för givna som eftersträvansvärda, utan att konsekvenser av olika tolk-ningsmöjligheter problematiseras. Syftet med avhandlingen var att öka förstå-elsen för de möjligheter och hinder som finns för hjälptagarens inflytande i hem-tjänstens vardag genom att studera den påverkan som olika idealtypiska perspek-tiv har. Som analysinstrument utvecklades tre idealtypiska perspektiv: det soci-ala, det medicinska och det marknadsekonomiska, som har sina egna bakomlig-gande logiker, och som finns som styrande perspektiv i hemtjänsten genom att påverka tolkningar och handlingar. Det empiriska materialet utgjordes av intervjuer med hjälptagare, vårdbiträden och ledningspersoner i fyra arbetsgrupper från olika kommuner. I resultatet visa-des att de fyra arbetsplatserna var organiserade på olika sätt och att de hade egna sociala regelsystem med kännetecken från de tre perspektiven i olika hög grad. De sociala regelsystemen var styrande över vad vårdbiträdena förväntades och kunde göra i vardagsarbetet, vilket i sin tur innebar att begreppet brukarinflytan-de fick olika innebörd. Över hälften av hjälptagarna i studien var 80 år eller äldre och det visade sig att de ville ha inflytande över de egna hjälpinsatserna, samti-digt som de upplevde att det fanns brister. Viljan till inflytande handlade främst om att bevara kontrollen över vardagen trots behov av hjälp. De största problem-områdena var att vårdbiträdena var så jäktade att de inte hann framföra sina öns-kemål, att de kommunala riktlinjerna begränsade deras möjlighet att få önskad hjälp, att man befann sig i en beroendesituation samt att de som hjälptagare sak-nade grundläggande kunskap om de beslutade insatsernas innehåll och omfång. Avhandlingen har fått namnet Inflytandets paradoxer, vilket står för de mot-sägelsefulla fenomen som vårdbiträdet är ställd inför i vardagen, i bemötandet av hjälptagarens strävan efter inflytande och självbestämmande. Paradoxerna är motsägelsefulla till sin natur genom att det inte finns en självklar handlingsstra-tegi för hur inflytande och självbestämmande ska bemötas. De fyra paradoxer som identifierades berör liknande områden som hjälptagarna upplevde som kri-tiska. Det var tiden där motsättningen låg mellan processtid och lineär tid, det var biståndsbeslutet som ramverk där motsättningen fanns mellan detaljerade beslut och rambeslut, det var balanseringen mellan beroende och ansvar, där motsätt-ningen handlade om vilket ansvar som gavs hjälptagaren, samt, kunskap och tolkningsföreträde, där motsättningen fanns mellan vem som hade mest legitim kunskap i olika situationer. För att förstå varför vårdbiträdena hanterade motsätt-ningarna som de gjorde analyserades dessa i relation till arbetsplatsernas sociala regelsystem, vilka i sin tur var färgade av de tre idealtypiska perspektiven.

The general aim of this dissertation is to describe and analyse how public old-age care in Sweden has developed and changed during the last century. The study applies a provider perspective on how care has been planned and professionally carried out. A broader social policy perspective, studying old-age care at central/national as well as local/municipal level, is also developed. A special focus is directed at the large local variation in care and services for the elderly. The empirical base is comprised of official documents and other public sources, survey data from interviews with elderly recipients of public old-age care, and official statistics on publicly financed and controlled old-age care and services. Study I addresses the development of old-age care in Sweden during the twentieth century by studying an important occupation in this field – the supervisors and their professional roles, tasks and working conditions. Throughout, the roles of supervisors have followed the prevailing official policy on the proper way to provide care for elderly people in Sweden; from poor relief at the beginning of the 1900s, via a generous level of services in the 1960s and 1970s, to today’s restricted and economy-controlled mode of operation. Study II describes and compares two main forms of public old-age care in Sweden today, home help services and institutional care. The care-load found in home-based care was comparable to and sometimes even larger than in service-homes and other institutions, indicating that large care needs among elderly people in Sweden today can be met in their homes as well as in institutional settings. Studies III and IV analyse the local variation in public old-age care in Sweden. During the last decades there has been an overall decline in home help services. The coverage of home help for elderly people shows large differences between municipalities throughout this period, and the relative variation has increased. The local disparity seems to depend more on historical factors, e.g., previous coverage rates, than on the present municipal situation in levels of need or local economy and politics. In an introductory part the four papers are linked together by an outline of the demographic situation and the social policy model for old-age care in Sweden. Trends that have been apparent over time, e.g. professionalisation and market orientation, are traced and discussed. Conflicts between prevailing ideologies are analysed, in regards to for instance home-based and institution-based care, social and medical culture, and local and central levels of decision-making. ’Welfare municipality’, ‘path dependency’, and ‘decentralisation’ are suggested as a conceptual framework for describing the large and increasing local variations in old-age care. Finally, implications of the four studies with regard to old-age care policy and further research are discussed. / <p>Härtill 4 uppsatser</p>