Denna uppsats undersöker genom en fallstudie av hemtjänsten hur organisering och styrning enligt principerna för New Public Management påverkar omsorgspersonalens möjlighet att medvetandegöra, utveckla, föra vidare samt tillämpa sin praktiska yrkeskunskap. Materialet till studien baseras på semistrukturerade intervjuer av vårdbiträden med lång yrkeserfarenhet som upplevt de förändringar av verksamheten som genomförts sedan början på 1990-talet. Studiens syfte är att med hjälp av organisations- och managementteori, med fokus på rationalitet och effektivitet, samt teorin om praktisk kunskap analysera om organiseringen påverkar villkoren för utövandet av den praktiska kunskapen i verksamheten. Resultaten visar att organisations- och styrningsmodellen som manifesterats genom en utpräglad tids- och detaljstyrning av omsorgsarbetet påverkat verksamhetens praktiska kunskap negativt då den inneburit att vårdbiträdenas handlingsutrymme begränsats. En slutsats som kan dras av studiens resultat är att den utpräglade strävan efter kostnadseffektivitet kommit i konflikt med vårdbiträdenas möjlighet att tillämpa sin praktiska yrkeskunskap. Dagens organisering av verksamheten präglas med andra ord av motstridiga logiker då jakten efter kostnadseffektivitet sker på bekostnad av den praktiska kunskapen och omsorgsrationaliteten. / The thesis investigates through a case study of the home care service how organisation and management by the principles of New Public Management influences the home care staff´s possibilities to awareness rising, to develop, to communicate and to practice their practical knowledge. The study is based on semi-structured interviews with home care personnel of long professional experience who have experienced the organisational chances that begun in beginning of the 1990:s. The aim of the study is to analys whether the model of organization and mangement influences the conditions of the personnels work practise. The analytical tool of the study is a theoretical framework of organizational theories, with the fokus on rationality and efficiency, and the theory of practical knowledge. The findings show that the organizational- and management modell that is displayed through a distinct exemplary of time- and detail-mangement have had a negative influence on the practical knowledge of the sphere of activities. It is so because of the limitations the organizational model put on the home care staffs possibility to act in accordance with their experience acquired practical knowledge. In other words the current organization of the work in the home care service constitutes of contradictory logics by the fact that the aspiration for cost efficiency takes place on the expence of the practical knowledge and the rationality of care.

Introduction: Overall meal satisfaction and sensory properties of the food have been seen to impact the nutritional status in older adults living in residential care homes. However, there is a lack of studies focusing on home-dwelling older adults’ perceptions and satisfaction of home delivered meals. Objective: The purpose was to examine home-dwelling older adults’ sensory perceptions and satisfaction of home-delivered meals from the assistant nurses’ perspective. Method: The present study was the quantitative follow-up phase of a mixed method study with an exploratory sequential design. Data was collected through an online survey regarding assistant nurses’ (N=74) experiences of their care recipients satisfaction and perceptions of appearance, odor, flavor and texture of the meals. Result: The nurses reported that most care recipients appreciate the sensory properties of the meals. However, the perceptions of texture and flavor varied considerably as the texture of vegetables were perceived as either hard or soft, and the meat was perceived as either chewy or easy to chew. Moreover, the flavor of the meals were perceived as either tasty or tasteless. Sensory properties were important for the care recipients’ meal experience, and odor (OR= 6.15, p= 0,03,) and flavor (OR= 5.71, p= 0,05) were significant predictors for meal satisfaction. However, satisfaction could not be correlated to type of delivery system. Conclusion: Chewing difficulties and deteriorating smell and taste senses could be a reason for the great variation of the reported perceptions of texture and flavor. To increase older adults’ acceptability, more focus on choice of products and cooking techniques might be a way to improve the texture and flavor of the meals. Furthermore, due to selection bias the result cannot be generalized. / Introduktion: Nöjdhet och måltidens sensoriska egenskaper påverkar äldres nutritionsstatus i särskilt boende. Det finns dock brist på studier om hemmaboende äldres sensoriska uppfattningar och acceptans. Syfte: Syftet var att undersöka hemmaboende äldres sensoriska perceptioner och acceptans av hemlevererade måltider från undersköterskornas perspektiv. Metod: Studien är den andra uppföljande fasen av en mixed method studie med en exploratory sequential design. Kvantitativ data samlades in genom en online enkät med både slutna och öppna frågor om undersköterskors (N=74) erfarenhet av vårdtagarnas nöjdhet samt upplevelser av måltidernas smak, doft, utseende och textur. Resultat: Undersköterskorna rapporterade att de flesta vårdtagarna uppskattar de sensoriska egenskaperna av måltiderna men att upplevelsen av textur och smak varierade betydligt. Texturen på grönsakerna upplevdes antingen som hårda eller mjuka och texturen på köttet upplevdes antingen som segt eller lättuggat. Smaken på måltiderna upplevdes också antingen som god eller inte god. Vidare var sensorisk kvalitet viktig för vårdtagarnas måltidsupplevelse, och doft (OR= 6.15, p= 0,03,) och smak (OR= 5.71, p= 0,05) var signifikanta prediktorer för måltidsnöjdhet, däremot kunde inte nöjdhet korreleras till typ av leveranssystem. Slutsatser: Tuggsvårigheter och försämrade lukt och smaksinnen skulle kunna vara en anledning till den rapporterade variationen i upplevelsen av textur och smak. Mer fokus på råvaror och tillagningsmetoder skulle kunna vara ett sätt förbättra texturen och smaken. Till följd av selektionsbias är inte resultatet generaliserbart.

This undergraduate thesis discusses how a new type of workforce management system successfully can be developed from a socio-technical perspective for businesses in the home care service to adopt and benefit from the tool. To answer the question “How can companies that develop high-tech workforce management systems (WFM-systems) towards the home care sector use The technology adoption life cycle for the tool to go from innovation to industry standard?”. A qualitative method is used in the form of a case study. To collect the empirical material, semi-structured interviews were conducted with respondents from three different Swedish home companies services and a company that is developing a high-tech WFM-system for the home care sector. The substrate for the theory is based on how companies that develop high-tech WFM-systems can be inspired by The technology adoption life cycle to increase their competitiveness and avoid collapse due to the gaps that exist between different market segments and their varying needs.  Through analyzes of the collected empirical data, the authors of this thesis have concluded that the home care sector is facing a digital transformation where the implementation of high-tech WFM-systems is considered necessary. The reason behind this is that high-tech tools that use advanced algorithms for scheduling can improve resource management, while reducing costs and travel times. In order for the implementation to achieve the desired effect, these tools need to be developed in accordance with a socio-technical perspective where both home care businesses and technically able developers work together to create tools that have a positive impact on the future of the industry. / I denna uppsats diskuteras hur en ny typ av workforce management system framgångsrikt kan utvecklas utifrån ett sociotekniskt perspektiv för att verksamheter inom hemtjänsten ska anamma och dra nytta av verktyget. För att svara på frågeställningen “Hur kan verksamheter som utvecklar högteknologiska workforce management systems (WFM-system) mot hemtjänsten använda The Technology Adoption Life Cycle för att verktyget ska gå från innovation till branschstandard?” används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. För att samla in det empiriska materialet genomfördes semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre olika svenska hemtjänstverksamheter och ett företag som utvecklar ett högteknologiskt WFM-system mot hemtjänsten. Underlaget för teorin bygger på hur verksamheter som utvecklar högteknologiska WFM-system kan inspireras av The Technology Adoption Life Cycle för att öka sin konkurrenskraft och undvika att gå under på grund av de klyftor som finns mellan olika marknadssegment och deras varierande behov.  Genom analyser av den insamlade empirin har författarna av denna uppsats dragit slutsatsen att hemtjänsten står inför en digital transformation där implementeringen av nya högteknologiska WFM-system anses nödvändigt. Anledningen är då nya högteknologiska verktyg som använder smarta algoritmer för att schemalägga förbättrar resurshanteringen, samtidigt som kostnader och de sammanlagda restiderna minskar. För att implementationen ska skapa önskad effekt behöver verktyg utvecklas i enlighet med ett sociotekniskt perspektiv där likväl hemtjänstverksamheter och tekniskt kunniga utvecklare samarbetar för att skapa verktyg som har en positiv inverkan på branschens framtid.

Providing advanced health care at home rather than in a hospital creates a greater quality of life for patients and their families. It also lowers the risk of hospital-acquired infections and accelerates recovery. The overall cost of care per patient is decreased. Manual scheduling of patient visits by health care professionals (HCPs) has become a bottleneck for increased patient capacity at SABH, a ward providing advanced pediatric health care at home (“Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet” in Swedish), since many parameters need to be taken into account during scheduling. This thesis aims to increase the efficiency of SABH’s daily scheduling of personnel and resources by designing an automated scheduler that constructs a daily schedule and incorporates changes in it when needed in order to remove scheduling as a limitation for increased patient capacity. Requirements on a feasible schedule are identified in cooperation with SABH and literature is investigated about similar areas where the scheduling process has been automated. The scheduling is formulated as a computerized problem and investigated from the perspective of theoretical computer science. We show that the scheduling problem is NP-hard and can therefore not be expected to be solved optimally. The algorithm for scheduling the visits minimizes violations of time windows and travel times, and maximizes person continuity and workload balancing. The algorithm constructs an initial solution that fulfills time constraints using a greedy approach and then uses local search, simulated annealing, and tabu search to iteratively improve the solution. We present an exact rescheduling algorithm that incorporates additional visits after the original schedule has been set. The scheduling algorithm was implemented and tested on real data from SABH. Although we found the algorithm to be efficient, automatic transfer of data from the patient journal system is an imperative for the scheduler to be adopted. / Barn som får avancerad sjukvård hemma istället för på sjukhus tillfrisknar ofta snabbare och risken för vårdrelaterade infektioner minskar. Barnen och deras familjer blir mer välmående av att få vistas i sin hemmiljö. På Astrid Lingrens barnsjukhus i Stockholm erbjuds avancerad hemsjukvård av avdelningen Sjukhusansluten Avancerad Barnsjukvård i Hemmet (SABH). För att schemalägga när patienterna ska besökas av sjukvårdspersonalen behöver många olika faktorer beaktas, detta sker idag helt manuellt. Den manuella schemaläggningen utgör en naturlig begränsning av SABHs patientkapacitet. Denna uppsats syftar till att effektivisera schemaläggningsprocessen hos SABH genom att föreslå en automatiserad lösning som hanterar koordinering av personal och resurser och dem förändringar som behöver göras i schemat under dagen, för att få bort schemaläggningsprocessen som ett hinder mot ökad patientkapacitet. Krav på schemaläggningen identifieras i diskussion med SABH och genom att studera litteratur kring liknande områden där schemaläggning lösts automatiserat. Vi formulerar schemaläggningen som ett datologiskt problem och analyserar det med utgångspunkt i teoretisk datalogi. Vi visar att problemet är NP-svårt och därför inte kan förväntas lösas optimalt inom rimlig tid. Vår lösning approximerar istället fram ett rimligt svar, där fokus hos algoritmen är att patienterna ska besökas de tider de behöver, personalens restider ska vara så korta som möjligt samtidigt som arbetsbördan hos personalen ska vara så lika fördelad som möjligt och patienterna ska, i den mån det är möjligt, få vård av samma personal. Med en girig algoritm konstrueras ett initialt schema som uppfyller de grundläggande kraven, detta schema förbättras med lokalsökning, simulated annealing och tabusökning. En exakt lösning framställs för uppdatering av schemat. Algoritmen för att lägga ett dagligt schema (utan uppdateringar) implementerades och testades med riktigt data från SABH. Vår algoritm visade sig vara effektiv, men för att kunna göra hela schemaläggningsprocessen effektiv behöver den integreras med journalsystemet.

Occupational Health Service (OHS) has an important role in society. It is designed to prevent illness and strengthen the health of workers. OHS operations and development are currently being studied at the School of Technology and Health at the Royal Institute of Technology in Sweden. One of the industries studied is the home maker service. During the 2010s were such employees one of the most ill groups in Sweden. This master's thesis in occupational environment development and change management focus on examining the special knowledge an OHS and its clients in one home maker service need to strengthen the workers of the industry and find out how the interaction between OHS and home maker service works and how it could be evolved. A qualitative study was conducted in a Swedish city on the basis of an organizational perspective. Six persons between 30 and 65 years of age were interviewed. The interviewed people’s occupations were ergonomist, safety engineer, home health aides and managers from both companies. To gain a deeper understanding of the phenomenon the interviews were transcribed. Key themes for the interviewees were collaboration, economy and engagement, important health and safety issues, prevention, the home help service needs of OHS and what support OHS need in their work with the home maker services. The studied parties agreed that they had no developed cooperation and that there was a gap between them. All interviewees consisted on the work environment problems in the industry. These were stress, time pressure, heavy physical work, patients’ homes were not always suited for the home health aides, lack of colleagues, intimidation and violence and smoking patients. There was found a barrier between the preventive work that could be undertaken and what was ordered from the home maker service. / Företagshälsovården (FHV) har en betydelsefull roll i samhället. Den finns till för att förebygga ohälsa och stärka hälsan hos arbetstagare. Företagshälsovårdens verksamhet och utveckling studeras just nu på skolan för teknik och hälsa på Kungliga Tekniska Högskolan. En av de branscher som åskådliggörs är hemtjänsten. Under 00-talet var arbetstagarna i hemtjänsten en av de mest sjukskrivna grupperna i Sverige. Det här magister-examensarbetet inom arbetsmiljöutveckling och förändringsledning fokuserar på att undersöka vilken specialkunskap FHV behöver för att stärka hemtjänstbranschens arbetstagare samt ta reda på hur samverkan mellan FHV och hemtjänsten fungerar och hur den kan utvecklas. En kvalitativ intervjustudie utfördes i en svensk storstad med utgångspunkt i ett organisationsperspektiv. Sex personer mellan 30 och 65 år intervjuades. Intervjuobjektens yrken var ergonom, arbetsmiljöingenjör, undersköterska i hemtjänsten och chefer från båda parter. För att få en djupare förståelse för fenomenet transkriberades intervjuerna. Betydelsefulla gemensamma teman för intervjupersonerna var samverkan, ekonomi och engagemang, viktiga arbetsmiljöfrågor, förebyggande arbete i dag, hemtjänstens tjänstebehov av FHV och vilket stöd FHV behöver i sitt arbete med hemtjänsten.   De studerade parterna var överens om att de inte hade något utvecklat samarbete och att det bestod ett glapp mellan dem. Alla intervjupersoner var eniga om arbetsmiljöproblemen i branschen. Dessa var stress, tidspress, tungt fysisk arbete, att brukarnas hem inte alltid var anpassade för hemtjänstpersonalen, avsaknad av kollegor, hot och våld samt rökande brukare. Det fanns idag en barriär mellan det förebyggande arbete som skulle kunna bedrivas och vad som beställdes av hemtjänsten. / "Nyttiggörande av branschkunskap – implementering av nätverk” med projektledare Annika Vänje

Kommunen är en stor arbetsgivare och verksamheten inom kommunal hemtjänst berördessutom många människor som kommer i kontakt med anställda inom hemtjänsten i rollensom vårdtagare. För att uppfylla organisationens mål om att en god omvårdnad ska bedrivashar forskningen tidigare mest fokuserat på betydelsen av en framgångsrik ledare. På senare tidhar även följarnas betydelse för både organisation och ledarskapet lyfts fram. Teorin om Leader-Member Exchange handlar om relationen mellan ledare och följare och detutbyte som sker där. Ledaren värderar följarens bidrag till utbytet i relationen baserat på sinagenerella föreställningar om följare, även kallat Implicit Followership Theories. Tidigareforskning har visat att om dessa generella föreställningar hos ledaren är av positiv karaktär ökardet ledarens förväntningar på följaren och kan förbättra relationen. Syftet med vårundersökning är att undersöka hur ledare inom kommunal hemtjänst ser på följarskap och omde upplever att följarskapet påverkar deras möjlighet att leda. Semistrukturerade intervjuer och tematisk analys ligger till grund för denna undersökning somutförts i en chefsgrupp inom kommunal hemtjänst. Resultaten beskriver inledningsvisdeltagarnas uppfattning om begreppet följarskap och vilka egenskaper och beteenden som ingåri deras generella uppfattning om följare. Vidare beskriver resultatet av undersökningen hurdeltagarna uppfattar sina faktiska följare och att deras generella förväntningar på följare intehelt stämmer överens med det faktiska följarskapet. Slutligen visar undersökningen tydligt attföljarskapet har påverkan på förutsättningarna för att leda. / The municipality is a large employer and the activities within the municipal home care servicealso affect many people who encounter employees within the home care service in the role ofcare recipient. To fulfill the organization's goal that good nursing should be conducted; researchhas previously mostly focused on the importance of a successful leader. In recent times, theimportance of followers for both organization and leadership has also been highlighted. The theory of Leader-Member Exchange is about the relationship between leader and followerand the exchange that takes place there. The leader values the follower's contribution to theexchange in the relationship based on his general notions of followers, also called ImplicitFollowership Theories. Previous research has shown that if these general perceptions of theleader are of a positive nature, it increases the leader's expectations of the follower and canimprove the relationship. The purpose of our survey is to investigate how leaders in themunicipal home care service view followers and whether they feel that the followers affecttheir ability to lead. Semi-structured interviews and thematic analysis form the basis for this study, which wasconducted in a management group within municipal home care. The results initially describethe participants' perception of the concept of following and what characteristics and behaviorsare included in their general perception of followers. Furthermore, the results of the surveydescribe how the participants perceive their actual followers and that their general expectationsof followers do not fully correspond to the actual followership. Finally, the survey clearlyshows that following has an impact on the conditions for leading.

Studiens syfte var att undersöka förklaringar till varför äldre omsorgstagare blir utsatta för övergrepp och försummelse av omsorgspersonal. För att fånga omsorgspersonalens subjektiva och kontextuella uppfattningar delades en semistrukturerad kvalitativ enkät ut till valda omsorgsverksamheter i tre kommuner i Sverige. Materialet bearbetades med tematisk analys vilket resulterade i tre teman: organisationens ansvar, den äldre individen och den omsorgsgivande individen. Därefter analyserades resultatet utifrån två teoretiska ramverk och en teoretisk modell: makttekniker, våld- och maktlöshetsteori samt den ekologiska tolkningsmodellen och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visade att omsorgspersonal kan använda olika makttekniker för att hantera komplexa omsorgssituationer och att övergrepp och försummelse inom äldreomsorg i stor utsträckning verkar hänga samman med kvalitén på arbetsmiljön och omsorgspersonalens utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att även individuella egenskaper hos omsorgstagaren påverkade förekomsten av övergrepp och försummelse, så som sjukdomsbild och stark integritet. Känsla av vanmakt utifrån egna tillkortakommanden och att inte veta hur man ska hanterar komplexa omsorgssituationer visades öka risken för övergrepp på och försummelse av de äldre. Slutligen diskuteras vikten av en god arbetsmiljö, aktivt ledarskap, vidareutbildning och handledning för omsorgspersonalen och förslag till framtida forskning inom ämnet. / This study explores possible explanations for physical and psychological abuse and neglect carried out by caregivers towards elderly care recipients within elderly care. A semi structured qualitative questionnaire aimed at caregivers within especially chosen domestic services and retirement homes in three municipalities in Sweden was handed out. To sort the material a thematic analysis was chosen which resulted in three themes: the organization's responsibility, the elderly individual, and the caregiving individual. The empirical analysis was made using two theoretical frameworks and a theoretical model: power techniques, the theory of violence- and powerlessness and the ecological interpreting model and was then compared to previous research related to the subject. The results showed that caregivers could make use of different power techniques to handle complex care situations and that abuse and neglect within elderly care could depend on the working environment and the caregivers’ level of education. Furthermore, the results showed that the elderly’s individual attributes could affect the prevalence of abuse and neglect, such as the elderly’s clinical picture and strong integrity. Also, frustration regarding one’s own shortcomings and not knowing how to handle complex care situations was shown to increase the risk of abuse and neglect for the elderly. Finally, we discuss the importance of a good working environment, active leadership, further education and professional guidance for caregivers and suggestions for future research regarding the subject.

Swedish elderly care stands before vast employee related challenges in a future with an aging population that will require welfare. By studying what makes working in elder care attractive and what can be done to strengthen its’ attractiveness, tools can be made to attract employees to the occupation and thereby secure the future needs. This qualitative study has investigated employees' experiences of attractive work in a municipal home care service. Through two focus groups based on a model for attractive work, six employees' experiences of what makes their work attractive in a municipal home care organization have been identified. The results show these are social contact and relationships with colleagues, helping others, having varied tasks and care recipients, present and understanding leadership, and problem-solving in work. Improvement points such as increased salaries, more flexible schedules, raising the status of the home care profession, improving employees' ability to show appreciation for each other, and expanding employees' autonomy in their work have also been identified as ways to enhance the attractiveness of the work according to respondents. The study was inspired by hermeneutic-oriented empirical phenomenology, where respondents' experiences of the phenomenon of attractive work are central, but pre-understanding is used to gain a deeper understanding of these experiences and put them in a broader context. Using the model for attractive work, respondents' experiences have been compared to the model and previous research in the field, where similarities and differences have been identified and discussed. / Svensk äldreomsorg står inför stora personalrelaterade utmaningar i en framtid med en åldrande befolkning som kommer behöva välfärd. Genom att undersöka vad som gör hemtjänstarbetet attraktivt och vad som kan göra arbetet attraktivare kan verktyg skapas för att locka fler medarbetare till hemtjänsten och därigenom säkra framtidens behov. Denna kvalitativa studie har undersökt medarbetares upplevelser av attraktivt arbete i en kommunal hemtjänstverksamhet. Genom två fokusgrupper som kommer ifrån en modell för attraktivt arbete har vad sex medarbetarna upplever som attraktivt med sitt arbete hos en kommunal hemtjänstorganisation identifierats. Resultatet visar att dessa är den sociala kontakten och relationen till kollegorna, att hjälpa andra, ha varierande arbetsuppgifter och brukare, veta vad som ska göras, ett närvarande och förstående ledarskap samt att få lösa problem i arbetet. Förbättringsområden som höjda löner, luftigare scheman, att höja hemtjänstyrkets status, att medarbetarna blir bättre på att visa varandra uppskattning samt en utökad handlingsfrihet i arbetet för medarbetarna har också identifierats som respondenterna menade kan stärka arbetets attraktivitet. Studien har inspirerats av en hermeneutisk orienterad empirisk fenomenologi där respondenternas upplevelser av fenomenet attraktivt arbete står i centrum men förförståelse används för att få en djupare förståelse för dessa upplevelser och sätta dem i en större kontext. Med hjälp av modellen för attraktivt arbete har respondenternas upplevelser jämförts med nämnda modell samt tidigare forskning inom fältet för att identifiera och diskutera likheter och skillnader.

Bakgrund: Den äldre befolkningen ökar samtidigt som allt fler äldre i Sverige har sina tänder i behåll. Fler kvarvarande tänder och komplicerade restaurationer i munnen ställer större krav på utförd oral hälsovård för den äldre individen och de som ger omsorg till den sköra eller beroende äldre. Tillsammans med att den orala hälsan påverkar och påverkas av individers allmänhälsa och livskvalitet, blir omsorgspersonalens handlingar och beteenden avgörande. Därav finns ett intresse av att studera hur beteenden ser ut hos omsorgspersonal inom äldrevården. Syfte: Att beskriva attityden till och kunskapen om oral hälsovård för sköra eller beroende äldre hos ett begränsat antal omsorgspersonal inom Uppsala Kommun. Metod och material: En enkätstudie med totalt 82 personal inom hemtjänst respektive vård- och omsorgsboende utfördes. Mätinstrumentet som användes var nursing Dental Coping Beliefs Scale. Deskriptiva data presenterades samt analyserades. Resultat: Det blev totalt 53 enkätsvar som användes i studien. Medelvärdet för totala poängen av enkäten var tämligen lågt, detsamma gäller för oral hälsotro, självtillit, intern- och externt locus of control. Extern locus of controll visades signifikant högre för personalen inom vård- och omsorgsboenden jämfört med personalen inom hemtjänsten. Slutsats: Omsorgspersonalen visade gemensamt en tämligen positiv attityd och måttlig nivå av kunskap kring sköra eller beroende äldres orala hälsa. Det krävs fler studier inom området för en verklighetsbild då denna studies resultat visats tveksam. / Background: The elderly population is increasing at the same time as more and more older people in Sweden retain their natural teeth. More remaining teeth and complicated restorations in the mouth place greater demands on performing oral hygiene for the elderly and for those who provide care. Oral health has an impact on and is affected by general health and quality of life. Therefore, the actions and behaviors of nursing staff become crucial for the oral health and quality of life of the frail or dependent elderly. Aim: To describe the attitudes and knowledge regarding oral health care for frail or dependent elderly among a limited number of nursing staff within the Uppsala municipality. Method and material: A survey was conducted with a total of 82 participants. The Nursing Dental Coping Belief Scale index was used to measure and collect data. Descriptive data were presented and analyzed. Results: The mean value for the total score of the questionnaire was relatively low. The same applies to oral health care beliefs, self-efficacy, and internal and external locus of control. External locus of control was shown to be significantly higher for the nursing care staff compared to the home care staff. Conclusion: The care staff shows a moderate level of attitude and knowledge about the oral health of frail and dependent elderly people. This study has been shown to be questionable, therefore more studies are required within the area.

Syftet med studien är att undersöka enhetschefers upplevelser av rekryteringsprocessen efter införandet av en skyddad yrkestitel för undersköterskor inom kommunal hemtjänst. Vidare syfte är att undersöka eventuella konsekvenser av införandet av den skyddade yrkestiteln samt enhetschefernas strategier för att hantera eventuella konsekvenser på rekryteringsprocessen. Det kvalitativa materialet består av elva transkriberande intervjuer med enhetschefer för kommunala hemtjänster runt om i Sverige. En innehållsanalys valdes för att analysera resultatet där sex kategorier genererades: 1) Rekryteringsprocessen förlängs efter krav på yrkestitel, 2) Ingen skillnad i rekrytering efter krav på skyddad yrkestitel, 3) Krav på yrkestitel underlättar i rekryteringsprocessen, 4) Kravet på skyddad yrkestitel minskar urvalet, 5) Tidsbegränsade anställningar i avvaktan på yrkestitel 6) Svårigheter i rekryteringsprocess. Resultaten visade att enhetschefernas upplevelser varierade beroende på förutsättningar i form av arbetsbelastning, personalomsättning och antalet sökande kandidater. Majoriteten var dock eniga i att införandet av yrkestitel minskade urvalet av kvalificerade kandidater. Enhetscheferna använde sig av visstidsanställningar för kandidater som inte hade bevis på yrkestitel då dessa inte kunde tillsvidareanställas. Enhetscheferna upplevde vidare etiska dilemman i att anställa undersköterskor med skyddad yrkestitel men saknade personlig lämplighet, på grund av politiska krav. Resultaten analyserades utifrån Abbotts professionsteori. Den tidigare forskningen varierade, liksom vårt resultat, men belyste att rekryteringssvårigheter av undersköterskor är ett faktum efter införandet av skyddad yrkestitel. Detta är något som försvårar möjligheterna till hållbar organisering. Professionsteorin belyste svårigheter med legitimitet för undersköterskeyrket och hur införandet av skyddad yrkestitel påverkar olika delar av rekryteringsprocessen. Slutsatserna är att det hälsofrämjande ledarskapet kan gynnas av ett stort handlingsutrymme och ekonomiska resurser för att kunna möta rekryteringssvårigheterna. / The purpose of the study is to investigate unit managers' experiences of the recruitment process after the introduction of a protected professional title for assistant nurses in municipal home care. A further aim is to investigate possible consequences of the introduction of the protected professional title as well as the unit managers' strategies for dealing with possible consequences on the recruitment process. The qualitative material consists of eleven transcribed interviews with unit managers for municipal home services around Sweden. A content analysis was chosen to analyze the result where six categories were generated: 1) The recruitment process is prolonged after the requirement of a professional title, 2) No difference in recruitment after the requirement of a protected professional title, 3) The requirement of a professional title facilitates the recruitment process, 4) The requirement of a protected professional title reduces the selection , 5) Time-limited employment pending a professional title 6) Difficulties in the recruitment process. The results showed that the unit managers' experiences varied depending on conditions in the form of workload, staff turnover and the number of candidates applying. However, the majority agreed that the introduction of professional titles reduced the selection of qualified candidates. The unit managers used fixed term employment for candidates who did not have proof of a professional title, as these could not be employed indefinitely. The unit managers further experienced ethical dilemmas in employing assistant nurses with a protected professional title but lacking personal suitability, due to political demands. The results were analyzed based on Abbott's profession theory. The previous research varied, as did our results, but highlighted that recruitment difficulties of assistant nurses are a fact after the introduction of protected professional title. This is something that makes the possibilities for sustainable organization more difficult. The profession theory highlighted difficulties with legitimacy for the nursing profession and how the introduction of a protected professional title affects different parts of the recruitment process. The conclusions are that the health-promoting leadership can benefit from a large scope for action and financial resources to be able to meet the recruitment difficulties.