Denna studie syftar till att få en djupare förståelse över hur användningen av digitala system och hjälpmedel inverkar på arbetet för undersköterskor i hemtjänsten. Detta då digitaliseringen har enligt tidigare forskning visat på att digitalisering både kan frigöra mer tid men även bli en belastning för omsorgspersonalen. Hemtjänsten som har under åren blivit allt mer tidspressad och konkurrensutsatt och kraven på kunskaper har ökat då vi blir allt äldre och sjukare idag. Via en kvalitativ intervjustudie utförd i två grupper i Borås Stad undersöktes huruvida de digitala systemen inverkade på omsorgspersonalen samt hur de uppfattade de digitala systemen påverkan. Studien berör även hemtjänstens förändrande arbetsvillkor för att kunna öka förståelsen för hur digitalisering påverkar det dagliga arbetet. Materialet har analyserats och tematiserats och resultatet presenteras i 4 olika teman En vanlig arbetsdag, Inverkan och synen på digitala hjälpmedlen och systemen i det dagliga arbetet, Påverkan i kvalitet och effektivitet och ökade krav och Känslan av kontroll och stöd. Studiens resultat visade på att undersköterskorna i det stora hela har en positiv syn på arbetet med digitala verktyg men det tar tid och att arbetet med digitala system måste integreras mer i undersköterskornas yrkesroll och utbildning då synen på att arbeta digitalt till stor grad står utanför undersköterskornas egna uppfattning av deras yrkesroll. / This study aims to gain a deeper understanding of how the use of digital systems affects the work of home nurses. This is because digitization has, according to previous research, shown that digitization can both release more time but also become a burden for healthcare personnel. The home care service, which in the meantime has become increasingly time-consuming and competitive, and the demands for knowledge have increased since we are today getting older and sicker.  Thru a qualitative interview study conducted in two groups in Borås City, it was examined whether digital systems affect healthcare personnel and how they perceive the impact of the digital systems. The studies also affect the changing service conditions of the home service to increase understanding of how digitalization affects daily work. The materials have been analyzed and the result is presented in 4 different themes A ordinary working day, Impact and view of digital aids and systems in daily work, Impact on quality and efficiency and increased requirements and Characteristics of control and support. The study's results showed that the nurses in general have a positive view of the work with digital tools, but it takes time and that the work with digital systems must be integrated more into the nurses 'professional role and education, since the view of work digitally stands largely outside the nurses' own view of their professional role.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige stiger och är bland de högsta i Europa, vilket ökar trycket på en fungerande kommunal hemsjukvård och hemtjänst (formella insatser). Samtidigt sjunker andelen äldre individer som får formella insatser vilket innebär att ett stort ansvar läggs på närstående (informella insatser). Syfte: Att beskriva vilka formella och informella vårdinsatser äldre individer i Karlskrona kommun nyttjar. Metod: Studien är en kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie baserad på data från Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge (SNAC-B). Resultat: Resultatet visade att både de formella och informella insatserna ökade med stigande ålder. Det fanns en stor skillnad mellan könen där kvinnorna var överrepresenterade i både de formella och informella insatserna. Ensamboende hade mer formella och informella insatser än sammanboende.            Slutsats: För att de äldre ska kunna bo hemma med fungerande formella och informella insatser är det viktigt med en fungerande hälso- och sjukvård. Den äldre individen, men också dess närstående, bör stödjas. Denna studie belyser förhållandet mellan formella och informella insatser. Ett förhållande som är bra att vara medveten om som sjuksköterska såväl vid dokumentation som vid planering och information.

Vård- och omsorgssektorn är en organisation som domineras av kvinnor vilket även gäller första linjens chefer inom äldreomsorgen. Tidigare studier visar att arbetsvillkoren är pressade för chefer inom äldreomsorgen och att kvinnor drabbas oftare av arbetsrelaterad ohälsa bland annat på grund av genusstrukturerna i samhället. Chefer inom vård- och omsorgssektorn ansvarar för fler medarbetare, har mindre resurser och mindre handlingsutrymme jämfört med mansdominerade verksamheter. Denna studie fokuserar på kvinnliga chefer inom hemtjänsten och syftet belyser hur de upplever sin psykosociala arbetsmiljösituation och vilka krav och förväntningar de möter inom sin profession. Syftet är även att synliggöra kvinnliga hemtjänstchefers kompetens och profession. Kvalitativa intervjuer har utförts med fyra kvinnliga hemtjänstchefer från två olika kommuner och kvinnornas uttryck, erfarenheter och perspektiv har sammanställts tillsammans med kunskap från tidigare forskning och teorier. Resultaten visade att de kvinnliga hemtjänstchefernas hängivenhet och tillgänglighet upplevdes i både positiva och negativa aspekter. De upplevde hög arbetsbelastning i sin psykosociala arbetsmiljö och stress upplevdes i varierande grad av olika orsaker. Slutsatsen om subjektiva krav och förväntningar tyder på att den rådande genusordningen finns närvarande i de ledande kvinnornas identitetsskapande. En del chefer uppgav behovet av stöd och kollegor vilket tyder på att stereotypa ledarskapsegenskaper om att en chef ska kunna arbeta självständigt bör betvivlas. Samtliga kvinnliga hemtjänstchefer upplevde arbetsglädje av att få stärka och göra gott för andra.

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och möjligheter hemtjänstpersonalen beskriver avseende att arbeta med missbruksbehandling utifrån sin yrkesroll i det dagliga klientarbetet. Arbetet hade en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer. För att analysera resultaten användes rollteori och ålderism. Studiens resultat visade att hindren består av kunskapsbrist hos personalen, klientens självbestämmande, tillåtande attityder kring äldre och alkohol samt resursbrist inom äldreomsorgen. Möjligheterna består av närheten till klienten, riktlinjer för inköp av alkohol och samverkan med anhöriga. Därutöver beskriver personalen ett stort engagemang där de är beredda att utgöra ett stöd i händelse av att en klient önskar hjälp för sitt missbruk

<p>The overall purpose with this study was to examine the influence elderly people have over their granted home help. Specifically, the aim was to examine in what extent the image of the elderly as a <em>unique individual</em> emerges in the plans where the home help is described [“genomförandeplaner”]. A plan which is personally designed is used as an indicator of personal influence. A text analysis inspired by Michel Foucault’s discourse concept, was carried out and the study adopts the concepts <em>standardization</em> and <em>categorization</em> as well as the theory of “Sense of coherence”. The result showed that the content of the plans mainly lacks a personal imprint, which is to be understood as a form of standardization. Furthermore, the analysis reveals that the content that is excluded and included creates an image of the elderly as someone who is not a unique individual. This study highlights the value of establishing more salutogenic infused plans. Also other studies, emphasize that elderly in need of care wants to be able to predict and influence the help they receive, which in turn is a condition for the elderly to achieve a Sense of coherence.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka, analysera och diskutera en kommunal insats till äldre i ordinärt boende, vilken benämns social samvaro. Frågeställningarna som jag har ställt är; Vad innebär social samvaro? Vad ansöker de äldre om? Vilken betydelse har insatsen social samvaro för äldre?</p><p>Studien består delvis av en genomgång av tidigare kunskapsläge samt insamlat empiriskt material. Jag utgick från fallstudien som metod och använde mig av intervjuer, där jag intervjuade kommunala tjänstemän och äldre kvinnor, som var beviljade insatsen social samvaro. Jag studerade även biståndsutredningar för att få kunskap om vad äldre ansöker om. Resultatet är bearbetat och kategoriserat utifrån teman som empirin väckte. Analysen är gjord utifrån vald litteratur och forskning samt studiens centrala begrepp; ensamhet, välbefinnande och det goda åldrandet. </p><p>Studien har kommit fram till att insatsen social samvaro är till för att uppmärksamma det sociala innehållet i hemvårdsarbetet. Insatsen är även en kvalitetshöjning för äldreomsorgen i Lidköpings kommun. Äldre ansöker om insatsen för att få ett socialt innehåll på vardagen och ansökningarna handlar om ensamhet, önskade pratstunder eller något att göra. Resultatet visar att insatsen är betydelsefull för äldre och påverkar deras vardag på ett meningsfullt sätt. I den avslutande diskussionen lyfter jag även funderingar som framkommit samt den lärdom jag tagit av studien. </p>

<p>Syftet med undersökningen är att beskriva och öka insikten om enhetschefernas dubbla roll och deras arbetssituation då det gäller tillämpningen av arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen och hur de hanterar denna dubbla roll.</p><p>De forskningsfrågor som vi har sökt svar till är:</p><p>• Vad styr och vad består enhetschefernas arbete av?</p><p>• Hur ser enhetscheferna på sin dubbla roll gentemot arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?</p><p>• Hur hanterar enhetscheferna motsättningar mellan arbetsmiljölagen och socialtjänstlagen?</p><p>Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex enhetschefer inom äldreomsorgen har intervjuats. Analysen har skett genom kodning som gav de kategorier och teman som resultatet redovisas under.</p><p>Resultatet visar på att socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen styr enhetschefernas arbete och att lagarna genomsyrar hela verksamheten då de används som ett medel och redskap för att nå en lösning på motsättningar. Hanteringen av socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses av enhetscheferna och organisationen som en självklar del i arbetet och de upplever överlag inte hanteringen som ett problem. De svårigheter som uppkommer är i den gråzon som finns mellan olika lagar och dessa svårigheter har de ansvaret för att lösa. Resultatet visar tydligt på att enhetscheferna är fokuserade på HUR de ska genomföra uppdraget och lösa svårigheterna och inte på VAD de ska göra. Motsättningar löses genom ett samarbete mellan berörda parter och det är enhetscheferna som har den samordnande rollen. Socialtjänstlagen och arbetsmiljölagen ses som två jämbördiga lagar men socialtjänstlagen prioriteras i tillämpningen eftersom brukaren måste få sina behov tillgodosedda.</p> / <p>The purpose of this research is to describe and gain a deeper insight in the dual role of the unit managers and their practical work situations in terms of applying and managing the work environment act as well as the social services act and possible oppositions between the two.</p><p>The following research questions have been formulated for the subject:</p><p>• Which are the tasks and responsibilities of the unit managers and which factors determine these?</p><p>• What is the opinion of the unit managers, in terms of their dual role, towards the work environment act as well as the social services act?</p><p>• How is the opposition in the work environment act and the social services act dealt with by the unit managers?</p><p>The research is of qualitative nature based on an interview study in which six unit managers within the geriatric care participated. In order to analyze the outcome a coding system was used, which resulted in the different categories and themes under which the outcome is presented. The outcome of the research indicates that the work environment act and the social services act are the base for the work of the unit managers, the laws permeate the whole unit as they are used as tools in order to reach solutions to oppositions. The unit managers consider the management of the two acts as a natural task in their work and they do not, in general, perceive the management of the acts as problematic. The possible problematic and difficult areas are the issues, which can be said to be in the grey zone between different acts, and it is the responsibility of the unit managers to solve these difficulties. The outcome of the research is strongly showing that the unit managers are focused on HOW the task should be performed and difficulties solved rather then WHAT they should be doing. Oppositions are solved through cooperation between the involved parties and it is the unit managers who have the coordinating role. The work environment act and the social services act are regarded equally important but nevertheless the latter is prioritized in practice since it is necessary to fulfill the needs of the users.</p>

<p>Avsikten med följande studie var att undersöka om och hur hemtjänstberoende äldre uppfattade att deras hem blir en arbetsplats för hemtjänstpersonalen samt om uppfattningen såg olika ut beroende på om den äldre är en man eller kvinna. Även om typen av hemtjänstinsatser har betydelse för uppfattningen studerades.</p><p>Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för att fånga uppfattningarna och få en helhet i studien. Vi har gjort sex intervjuer, varav tre var kvinnor och tre var män. Resultatet bygger på dessa intervjuer som vi har sammanställt och analyserat.</p><p>Resultatet från studien visar att äldre inte uppfattar sitt hem som en arbetsplats. De anser att det fortsatt är deras hem och att personalens närvaro inte påverkat uppfattningen av hemmet. Det framkom att uppfattningen beror på olika faktorer som ett rikt socialt nätverk, att de har kvar vissa sysslor som de klarar själva samt att personalen visar hänsyn och respekt för den äldre och dennes hem. En annan viktig faktor är att de äldre har anpassat sig efter personalens rutiner. Det finns skillnader i uppfattningen av hemmet utifrån kön och typen av insatser. Kvinnorna, som även är de med störst omsorgsbehov, uppfattade indirekt hemmet som arbetsplats då de kan känna ett visst intrång i deras privata sfär.</p> / <p>The intension with the following study was to investigate if and how elderly people who depend on home help understand that their home becomes a work place for the personnel and if the understanding varies between men and women. In addition, it was also investigated if the type of home help had any impact on the understanding.</p><p>We chose to do a qualitative investigation to capture the understandings and get a complete picture in the study. We have done six interviews, with three women and three men. The result is based on these interviews that we have put together and analyzed.</p><p>The result from the study shows that elderly people do not understand their home to be a work place at all. They believe that it is still their home and that the presence of the personnel has not affected their experience of their home. It has been shown that this understanding depends on different factors such as a rich social network, that they have certain tasks that they can still do on their own and that the personnel shows consideration and respect for the elderly person and his or her home. Another important factor is that the elderly people have adjusted to the routines of the personnel. There are differences in the understanding of the home between gender and the type of help that the elderly have. The women who also have the biggest need of help understand indirect their home to be a work place. They feel some kind of infringement in their private area.</p>

The overall purpose with this study was to examine the influence elderly people have over their granted home help. Specifically, the aim was to examine in what extent the image of the elderly as a unique individual emerges in the plans where the home help is described [“genomförandeplaner”]. A plan which is personally designed is used as an indicator of personal influence. A text analysis inspired by Michel Foucault’s discourse concept, was carried out and the study adopts the concepts standardization and categorization as well as the theory of “Sense of coherence”. The result showed that the content of the plans mainly lacks a personal imprint, which is to be understood as a form of standardization. Furthermore, the analysis reveals that the content that is excluded and included creates an image of the elderly as someone who is not a unique individual. This study highlights the value of establishing more salutogenic infused plans. Also other studies, emphasize that elderly in need of care wants to be able to predict and influence the help they receive, which in turn is a condition for the elderly to achieve a Sense of coherence.

Abstract Title:                                                                                                                  The individual elder care?Author:                                                                                                              Dennis JonssonSupervisor:                                                                                                        Kerstin GynnerstedtExaminator:                                                                                                       Course:                                                                                                             2SA46E,  Programme for social workDate:                                                                                                                 20100526Key words:                                                                                                       public assistance, need assessments                                                                                                                                                              methods, individual public help service Summary The purpose of this paper is to describe and analyze the practices of needs assessment, and put them in relation to municipal policies and the autonomy of the elderly. Development managers are characterized as grassroots bureaucrats, then they are officers who are in the organization, but also has a direct contact with the elderly applicants for municipal assistance. I wanted to explore how these policies relate to the older people's autonomy and their implications for officer assistance in their daily work. As a theoretical starting point I have used out of a närbyråkratiskt perspective, and a negotiation perspective. Study was conducted using a qualitative approach. The material for analysis were collected from six interviews with the assistance officer from six different municipalities, and an analysis of these municipalities' municipal guidelines for needs assessments. For the result shows that there are three main methods used for needs assessment. These are needs assessment calls, home visits and care planning. Something else that govern aid administrators needs assessment is the investigation finished templates available in the various municipalities. The results also showed that aid administrators are faced with a number of considerations in its work. This could depend on how the local guidelines were formulated and the elderly did not receive municipal assistance. Aid managers agreed that the autonomy of the elderly, it is applicable to a needs assessment, yet there are only a certain range of actions which they transformed into mature through negotiations and "coaxes".