Den förändrade kunskapssynen ställer nya och högre krav på lärares bedömning av elevers prestationer. Kriterier som karaktäriseras av beteende i form av närvaro eller att göra sitt bästa inryms således inte i skolämnets kunskapskrav för Idrott och hälsa eftersom de inte går att legitimeras som varken kunskap eller prestation. Dock visar forskning att elever har svårt att uppfatta relevanta kriterier för ämnet. Studier visar på att elever värderar beteendemässiga egenskaper framför de idrottsliga förmågorna, vilket direkt strider emot vad forskare och styrdokument anger som giltiga kriterier. Som konsekvens av detta problem betonar forskare vikten av att idrottslärare måste redogöra för lektionens lärobjekt för att reducera felaktiga uppfattningar hos elever. Studiens syfte var därmed att genom observationer undersöka vilka lärobjekt som kommuniceras explicit av lärare i undervisningen. Ett delsyfte var även att med kompletterande intervjuer jämföra resultatet med vad lärarna uppfattade som betydelsefullt att kommunicera. Studiens resultat omfattades av fem legitimerade lärare i Idrott och hälsa. Resultatet visade bland annat att tre av fem lärare explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen. Resultatet visade även att de lärare som ej kommunicerade lärobjekt i undervisningen endast kommunicerade lektionens innehåll, samt vikten av att förhålla sig till aktiviteternas regler och ett gott uppförande. Slutsatser från resultatet var att de lärare som nämnde betydelsen av att kommunicera prestationsbunden feedback även explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer. I studiens resultat framgick att konversion är en process bestående av flera stadier med ett utgångsläge bestående av sökande och avsaknad av svar som slutligen resulterar i mening i den religiösa tron, ny religiös identitet samt ett nytt perspektiv på livet vilket sammantaget innebär ett nytt sätt att se på sig själva och världen för konvertiterna.

Lärare använder sig av allt från summativ bedömning och fingertoppskänsla till beprövad didaktisk erfarenhet och formativ bedömning, när elevers kunskaper ska bedömas. Forskning visar att den största framgången för elevers lärande och kunskapsutveckling sker då formativ bedömning används. Syftet med denna studie är att studera hur blivande lärarstudenter beskriver lärares bedömningspraktiker under den verksamhetsförlagda utbildningen. Vad upplever studenterna i praktiken av lärares bedömning jämfört med teorin från lärarutbildningen? Det empiriska materialet, bestående av 18 examinationsuppgifter från lärarstudenter i Didaktik II, sammanställs och tolkas med inspiration utifrån det hermeneutiska tankesättet. Studenttexterna tolkas utifrån de begrepp som studenterna enligt examinationsuppgiften förväntades att studera från sin VFU- verksamhet. Det empiriska materialet beskrivs, analyseras och resultatet jämförs i relation till forskningsfrågorna. Resultatet av undersökningen visar att lärare inte alltid gör som de säger samt att studenterna visar att de ännu inte helt erövrat den praktiska erfarenheten, som en lång lärarpraktik innebär. Studenterna har emellertid med sig de senaste teorierna om bedömning av och för elevers lärande och kunskapsutveckling. Denna studie visar att en viss diskrepans tycks råda mellan teori och praktik.

I vårt västerländska samhälle där musik är en stor del av mångas vardagliga liv, glöms ibland musikens grundläggande byggstenar bort. Rytmen är en av dessa byggstenar. Uppsatsens innehåll behandlar rytm som begrepp, läroplanshistorik samt en kvalitativ textanalys av svenska skolans kursplaner i musik mellan 1962-2011. Fokus befinner sig på användningen av rytmbegreppet och rytmik i grundskolans senare år, årskurs sju, åtta och nio. Avslutningsvis diskuteras rytmikens historia och utveckling för framtiden, skillnaden mellan teori och ”verklighet”, samt hur lärare kan tolka och förhålla sig till kursplaner. Syftet med uppsatsen är att synligöra rytmen och rytmikens teoretiska utbredning och funktion i skolans kursplaner. Teorin för studien metod bygger på Hans-Georg Gadamers hermeneutiska synsätt om tolkning av text, samt Michel Foucault tankar om diskursanalys.

SAMMANFATTNING   Den här studien handlar om barn/ungdomar som måste lämna sitt land på grund av förföljelse, krig och våld, dessa barn tvingas många gånger att fly ensamma utan vårdnadshavare. Studien syftar till att beskriva och analysera deras identitetsutveckling efter ankomsten till Sverige utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv. För detta ändamål har vi valt att använda oss av en hermeneutisk forskningsmetod där vi använder oss av tolkning som redskap. Vi har utgått från både en symbolisk interaktionistisk teoretisk ram, som innebär att identitetsskapandet är resultatet av den mellanmänskliga interaktionen och KASAM som är ett salutagen perspektiv detta innebär att fokus ligger på tre hälsobringande komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vad vi har kunnat konstatera är att språket och det nya sociala nätverk som de ensamkommande barnen blir en del av vid ankomsten till Sverige utgör en viktig del i bekräftande av deras självbild. Det är med andra ord i den sociala interaktionen, i samband med flykten och ankomsten till Sverige, som de ensamkommande barnens identitet formas, omformas och bekräftas. Vår studie visar att dessa ungdomar har en förmåga att hantera och göra sin situation begriplig och meningsfull och detta bidrar till deras identitetsutveckling i det nya landet.    Nyckelord: Flykting, ensamkommande flyktingbarn, identitet, hermeneutik

Dagens arbetsvillkor präglas av att vara föränderliga där idealet är flexibilitet. En följd av detta är att arbetsrelationerna tenderar att blir mer tillfälliga och ytliga. Tidigare forskning visar bl.a. att inhyrd personal upplever ett utanförskap och maktlöshet i sin arbetssituation, vilket belyser en ojämlikhet. Utifrån denna bakgrund syftar denna studie till att beskriva och förstå den ordinarie personalens upplevelse av möte med inhyrd personal på arbetsplatsen. Metoden som använts är fenomenologisk med hermeneutiskt inslag. Datamaterialet består av öppna intervjuer med fem ordinarie personal med erfarenheter av att arbeta med inhyrd personal. Resultatet visar att mötet med inhyrd personal kännetecknas av känslan att vara otillräcklig. Då även ordningen förändras blir konsekvensen att deltagarna tvingas ta en annan arbetsroll. Lösningen är ofta att de inhyrda underordnas in i arbetslaget. Tolkningen av resultatet är att deltagarna ser de inhyrda som främlingar som representerar ett hot mot ordningen. / The working conditions of today are characterized by being shifting, where the ideal is flexibility. A consequence of this is that labor relations tend to be more temporary and superficial. Previous research show that temporary workers experience alienation and lack of power, which illustrates an inequality. Based on this background, this study aims to describe and understand the regular staff´s experience of meeting with temporary workers in the workplace. The method used is phenomenological with hermeneutic element. The data consists of open interviews with five regular staff members who have experience of working with temporary workers. The results show that the meeting with temporary workers is characterized by a feeling of being inadequate. As the routine is changing the participants are forced to take a different role. Often the solution is to subordinate the temporary worker into the team. The interpretation of the results is that the participants see the temporary workers as strangers, who represent a threat to the system.

Denna uppsats är en studie av olika religionspedagogiska och religionsdidaktiska teorier och hur dessa teorier påverkar undervisningen av religion i den svenska skolan. För att kunna göra en komparerande studie så har tre olika teorier valts ut och studerats mer i detalj. Dessa tre teorier är hermeneutik, fenomenologi och fenomenografi. Anledningen till att dessa tre teorier valdes är för att det är återkommande i litteraturen och framhålls och har framhållits som mest inflytelserika inom skolans pedagogik och didaktik.

Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition – vårdvetenskapliga teorier och studier – konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter. På en högre abstraktions nivå framkommer det även strukturella likheter av kloster som fenomen ursprungligen placerad mellan himlen och jord och en psykiskt lidande människa som finner sig låst i motsägelsefull förbindelse mellan den gemensamma verkligheten som bekräftas av andra och den personliga verkligheten som är i högsta grad verklig för henne själv men förkastas och sjukförklaras av andra. Studiens slutsats betonar att bekräftelse av psykiskt lidande människors avvikande verklighetsuppfattning har en vårdande verkan och därför förtjänar mer plats i den moderna vården samt i vårdvetenskapligt forskning.

Zugl.: Bonn, University, Diss., 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.