<p>Kriminalvårdens vision är att de intagna ska få verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto är "Bättre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens inställningar på kriminalvården (på behandlingsanstalt och frivården) kring påverkande faktorer mot att minska eller motverka återfallsförbrytare, samt om det fanns någon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade åtta individer från kriminalvården och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger på teorier från Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att använda förförståelsen i tolkningsprocessen. Det empiriska materialet sätts i relation till olika kategorier såsom prisonisering, rehabilitering, stigmatisering och återfall. Det studien huvudsakligen kom fram till var att individens motivation är en avgörande faktor och att personalen endast är ett verktyg i processen.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetsförmedlares förståelse av kompetensbegreppet, med fokus på social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer är sociala nätverk, strukturer i samhället och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det är en kvalitativ studie som bygger på en hermeneutisk ansats. Det innebär att individernas tolkningar, såväl de fem respondenternas som min egen har använts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna. Det som går att utläsa av studien är att ett perspektivtänkande kring kompetens kan vara betydande för att skapa en gemensam förståelse av kompetens och hur kompetens kan utvecklas. Genom respondenternas beskrivningar av social kompetens framkom olika nivåer. I en första nivå är individen artig, passar tider och uppför sig. I en andra nivå kan individen försöka samarbeta, försöka smälta in i gruppen, lyssna och visa hänsyn. I den tredje och eventuellt högsta nivån är det möjligt för individen att samarbeta obehindrat med olika människor, kunna föra samtal utan att begränsas av vem personen är och kunna smälta in i gruppen. Den sociala kompetensens betydelse i arbetssökandet är varierande beroende av individen själv, gruppen eller arbetsplatsen, samhället och den kontext i vilken individen ska anställas till. Med andra ord har social kompetens viss betydelse, men inte alltid en avgörande betydelse i arbetssökandet.</p>

<p>En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar. Studien belyser frågan om det finns en gemensam känsla för ansvar, hur denna ser ut och på vilket sätt utvecklingen i det senmoderna samhället kan tänkas ha format denna känsla. Studiens teoretiska och begreppsliga ramverk bygger på Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tankar om det senmoderna samhället, individualiseringen och hur detta påverkar och hanteras av enskilda människor. Genom en hermeneutisk ansats genomfördes fem intervjuer i dialogform med respondenter uppväxta i det senmoderna samhället. Resultatet presenterar en huvudtolkning som inte understödjer tanken om massflykt från ansvar utan som målar upp ansvar som ett dynamiskt och pulserande fenomen som bland annat är behjälpligt i formandet av individens självidentitet.</p>

<p>Den här uppsatsen ämnar undersöka hur ett fenomen, som i vardagstal inte anses vara religiös, kan uppfattas utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det valda fenomenet är Vit Maktkulturen i Sverige. Analysen bygger på tre religionsvetenskapliga definitioner ur tre olika religionsvetenskapliga horisonter. För att kunna analysera resultateta av dessa horisonter konstrateras de olika horisontera med hjälp av Pierre Bourdieus praxisteori.</p>

Studien är kvalitativ, med syfte att få en ökad förståelse för hur utbrända kvinnor presenterar sin självbild. Frågeställningarna är: vilken självbild hade de innan utbrändheten, vilken självbild har eller hade de som utbrända samt om självbilden ändrats och i så fall hur. Metoden är hermeneutisk och undersökningspersonerna är fem kvinnor i åldern 38-53 år som är eller har varit sjukskrivna på grund av utbrändhet. Dessa har blivit intervjuade och svarat på frågor bland annat om hur de ser på sig själva och hur de upplever att andra ser på dem innan, under och i vissa fall efter utbrändheten. Resultatet visar att höga krav på prestation kan få allvarliga konsekvenser för individens fysiska och psykiska hälsa och självbild. Respondenterna hade innan utbrändheten en positiv självbild kopplad till hög prestation på arbetet och en uppfattning av att vara behövd och uppskattad av andra. I samband med utbrändheten har självbilden blivit negativ då positiva känslor av självet ersatts av känslor av otillräcklighet, skuld, skam och tvivel på sin plats i tillvaron och värde som människa. Utbrändheten, som sammanhänger med negativ stress och krav som upplevs ouppnåeliga leder till att respondenterna mer eller mindre tappat förmågan att arbeta. Resultatet visar även att utbrändheten efter en tids sjukskrivning lett till förändrade värderingar om vad som är viktigt i livet. Arbetsprestationen har fått minskad betydelse för självbilden och andra ting såsom egen tid och andra intressen än fokus på arbetsprestationen har fått ökad betydelse. Slutsatsen i studien är att utbrändhet dels är ett problem på individnivå, men också i högsta grad på samhällsnivå. Utbrändhet borde enligt vad som framkommer i studien kunna gå att förebygga genom en mer öppen dialog om stressrelaterad ohälsa och arbetsmiljö på arbetsplatser.

Jämställdhet är ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Eskilstuna kommun kämpar för att bli bland de tio bästa kommuner i landet på jämställdhet. Studien undersöker vad de kommunanställda har för attityd till jämställdhetsförändringsarbetet ”Jämställda Kommuner”. Syftet med projektet är att, till skillnad från andra jämställdhetsprojekt, låta medborgaren stå i fokus. Den tidigare forskningen visar att det ofta finns ett motstånd mot jämställdhetsförändringsarbeten på arbetsplatser och att man gärna hänvisar jämställdhetsproblem till annan arbetsplats eller organisation. Studien utgår från socialkonstruktivism samt feministisk teori. Fem stycken intervjuer genomfördes som sedan analyserades med hjälp av den hermeneutiska analysen. Resultatet visar att de kommunanställda är negativt inställda till projektet ”Jämställda Kommuner” på grund av att de inte ser något behov av jämställdhetsförändring då de anser sig redan behandla och bemöta sina klienter jämställt.

Syftet med föreliggande studie är att belysa arbetsförmedlares förståelse av kompetensbegreppet, med fokus på social kompetens i relation till andra faktorer i arbetssökandet. Dessa andra faktorer är sociala nätverk, strukturer i samhället och personlighet. Dessa har reviderats genom tidigare forskning och nya aspekter som tillkommit genom empirin. Det är en kvalitativ studie som bygger på en hermeneutisk ansats. Det innebär att individernas tolkningar, såväl de fem respondenternas som min egen har använts vid bearbetningen av intervjuutskrifterna. Det som går att utläsa av studien är att ett perspektivtänkande kring kompetens kan vara betydande för att skapa en gemensam förståelse av kompetens och hur kompetens kan utvecklas. Genom respondenternas beskrivningar av social kompetens framkom olika nivåer. I en första nivå är individen artig, passar tider och uppför sig. I en andra nivå kan individen försöka samarbeta, försöka smälta in i gruppen, lyssna och visa hänsyn. I den tredje och eventuellt högsta nivån är det möjligt för individen att samarbeta obehindrat med olika människor, kunna föra samtal utan att begränsas av vem personen är och kunna smälta in i gruppen. Den sociala kompetensens betydelse i arbetssökandet är varierande beroende av individen själv, gruppen eller arbetsplatsen, samhället och den kontext i vilken individen ska anställas till. Med andra ord har social kompetens viss betydelse, men inte alltid en avgörande betydelse i arbetssökandet.

Kriminalvårdens vision är att de intagna ska få verktyg att klara av livet utanför murarna, utan kriminalitet och missbruk och deras motto är "Bättre ut". Med denna c-uppsats ville vi undersöka personalens inställningar på kriminalvården (på behandlingsanstalt och frivården) kring påverkande faktorer mot att minska eller motverka återfallsförbrytare, samt om det fanns någon skillnad mellan dessa personalgrupper. I studien medverkade åtta individer från kriminalvården och datamaterialet samlades in via intervjuer. Den teoretiska förankringen bygger på teorier från Foucault, Mathiesen och Goffman. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk forskningstradition, vilket har givit möjligheten att använda förförståelsen i tolkningsprocessen. Det empiriska materialet sätts i relation till olika kategorier såsom prisonisering, rehabilitering, stigmatisering och återfall. Det studien huvudsakligen kom fram till var att individens motivation är en avgörande faktor och att personalen endast är ett verktyg i processen.

Den här uppsatsen ämnar undersöka hur ett fenomen, som i vardagstal inte anses vara religiös, kan uppfattas utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv. Det valda fenomenet är Vit Maktkulturen i Sverige. Analysen bygger på tre religionsvetenskapliga definitioner ur tre olika religionsvetenskapliga horisonter. För att kunna analysera resultateta av dessa horisonter konstrateras de olika horisontera med hjälp av Pierre Bourdieus praxisteori.

Årligen tar cirka 1200 människor sina liv i Sverige varav ungefär hälften var kända inom psykiatrin.Psykiatrins roll är många gånger långt ifrån självklar i att stödja de efterlevande. Syftet med kommande studie är att belysa innebörder av de efterlevandes upplevelser, efter att en närstående med psykisk ohälsa tagit sitt liv. Genom att ta del av de efterlevandes livsvärld är vår förhoppning att studien ska kunna leda till ett bättre stöd, en ökad kunskap och förståelse för deras upplevelser. Studien kommer att genomföras med en fenomenologisk hermeneutisk forskningsansats. Datainsamling kommer att göras, genom ostrukturerade intervjuer, med efterlevande i sydöstra Sverige och planeras att starta hösten 2013 och vara avslutad under sommaren 2014