This study aims to analyse textbooks used in the course Religious Education 1 in Swedish upper secondary schools. The textbooks were analysed by using qualitative content analysis. By using queer theory and the theory about “homo religiosus”, the study examined which norms concerning sex, gender, sexuality and relationships the textbooks convey.             The study shows that the textbooks convey norms about sex and gender by portraying the men’s perspective when educating about the different religions. The women perspective is being discussed in a specific part of the chapters and is therefore being portrayed as different. The analysis about norms concerning sexuality and relationships shows a similar pattern where the heterosexual twosomeness perspective is being portrayed as the general perspective, while the homosexual, bisexual and polygamist perspectives are being portrayed as abnormal.             When the results were compared to the curriculum it showed that although the textbooks follow the regulations in what the teaching about religion should include, the textbooks could be breaking the core values of the Swedish school. By portraying some groups as abnormal the textbooks does not promote understanding towards people and that may also be perceived as degrading.

Denna studie handlar om hur lärare och elever uppfattar bilder i biologiböcker i grundskolans senare del utifrån ett normkritiskt perspektiv. Mer konkret har jag undersökt på vilket sätt lärare beskriver att de använder bilder i biologiböcker och på vilket sätt elevernas bakgrund påverkar vilken information de utläser ur bilderna. Den metod som användes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolan samt en enkätundersökning med 59 elever i årskurs nio. Studien visar att lärarna använder bilder i biologiboken med varierande medvetenhet och att de tror att det inte är någon större skillnad i hur de elever som uppfattar sig som tjejer respektive killar tolkar bilderna. Studien visar dock att elevernas uppfattade kön spelar roll. De elever som uppfattar sig som tjejer kan ange fler relevanta ord för bilderna i läroboken och läser in sakliga och negativt laddade begrepp kring män i bilderna för sex och samlevnadskapitlet, medan de som uppfattar sig som killar läser in fler negativt laddade ord kring kvinnor för dessa bilder. När de gäller bilden som föreställer Carl von Linné associerar de elever som uppfattar sig som killar i större utsträckning till naturvetenskapliga forskare eller till historiska manliga personer som inte har koppling till bilden. Överlag tolkar eleverna bilderna bokstavligt samt associerar till ord som inte alltid har med bilden att göra. Slutsatsen är att lärarna är delvis medvetna om behovet av stimulerande bilder för eleverna men att lärarna behöver mer kunskap om hur olika elever uppfattar de bilder som används i undervisningen, så att lärarna kan komplettera bilderna i läroboken med bilder som utmanar heteronormativa begrepp, traditionella könsmönster och synen på biologin som en vetenskap för västerländska män.