Hetsätningsstörning är en av de vanligaste ätstörningarna i USA och antalet patienter med hetsätningsstörning ökar konstant. Flertalet patienter väljer att avsluta sin behandling kort efter att de påbörjat den. Anledningen är vanligtvis att relationen mellan sjuksköterska och patient inte fungerat, eller att behandlingen inte är lättillgänglig för patienten. Syftet var att undersöka patientens upplevelse av vård vid hetsätningsstörning. Detta för att öka kunskapen om hur vården uppfattas från patientens perspektiv och för att förbättra vården inom denna sjukdom. Resultatet visade att patienter som drabbats av hetsätningsstörning ansåg att vården var för oböjlig och inte tillräckligt individanpassad. Patienterna menade även på att sjuksköterskan inte alltid verkade förstå deras känslor och tankar de hade kring hetsätningen. Det ansågs positivs att ha en kontaktperson som redan genomgått behandling som komplettering till den standardiserade vården för sjukdomen. Personcentrerad vård och en möjlighet för patienten att sätta upp sina egna mål i behandlingen samt en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient ansågs vara de viktigaste åtgärderna för att åtgärda problemen som uppstår när en patient med hetsätningsstörning söker vård. / Binge eating disorder is one of the most common eating disorders in the USA and the number of patients suffering from the disease is constantly increasing. Many patients choose to refrain from treatment shortly after it’s begun. The cause for this is usually due to a poor relationship between the nurse and the patient, or that the treatment is not easily accessible by the patient. The aim of the study was to investigate the patients experience of care when suffering from Binge eating disorder. The purpose of this aim was to increase the knowledge about how care is perceived by the patient as well as improve the care for the disorder. The result revealed that patients afflicted by Binge eating disorder considered the care too non-flexible and not adjusted to individual needs. The patients also mentioned that the nurse did not always understand their feelings and thoughts around binge eating. Having a contact person that had already undergone treatment was considered a positive experience. Person-centered care, the possibility for the patient to set up individual treatment goals as well as the communication between the nurse and the patient were considered the most important aspects when treating patients with binge eating disorder.

<p>Validerat; 20130819 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Ett av symtomen för hetsätningsstörning är att inte ha kontroll över den mängd mat som äts. Individen får i sig mer mat än vad kroppen behöver under en kort period, vilket över tid kan leda till komplikationer för hälsan såsom fetma, diabetes och kardiovaskulära sjukdomar. Stöd från sjuksköterskan, familj och närstående kan leda till en bättre återhämtningsprocess för individen samt att individen lättare kan nå sina mål. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av hetsätningsstörning. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med en induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar granskats med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier: hetsätning som en hanteringsmekanism för stress, negativa känslor associerade med hetsätning och känslan av att inte kunna sluta äta. Konklusion: Kvinnorna upplever att de hanterar stress och ångest bättre när de hetsäter, men hetsätningen orsakar viktuppgång, vilket i sin tur leder till mer ångest. Ångesten utlöses bland annat av att inte kunna leva upp till samhällets bild av den perfekta kroppen. Att ständigt hetsäta leder till matvanor som gör att individen inte kan begränsa sitt matintag.

This thesis investigates the application of TrueBalance, a conversational agent designed to support young adults vulnerable to eating disorders (EDs). TrueBalance integrates Cognitive Behavioral Therapy (CBT) techniques with biomedical insights, including genetic and neurobiological factors, to provide a more personalized and scientifically grounded support system. It addresses limitations in existing dietary monitoring tools that usually focus on calorie tracking and food intake, often neglecting the nuanced needs of specific groups like young females and elite athletes, who are particularly vulnerable to EDs and disordered eating behaviors.  The study addresses how biomedical determinants can be integrated into a conversational agent, how these agents can utilize CBT principles to support individuals vulnerable to EDs, and what challenges and opportunities arise from the user’s perspective when using such a dialogue model. The research strives to bridge the gap in current dietary self-monitoring tools by offering a more robust and empathetic support system for individuals struggling with EDs. Through iterative development and user testing, TrueBalance has demonstrated its potential as an engaging educational tool. Feedback from both therapists and users has highlighted the tool’s utility in real-world settings. It has led to suggestions for enhancements in personalizing interactions and making response systems more adaptive. The findings suggest conversational agents like TrueBalance have potential in non-clinical support environments for individuals with EDs and function as a potential informative, supportive tool for therapists’ education. / Denna masteruppsats undersöker användningen av TrueBalance, en konversationsagent designad för att stödja unga vuxna som är sårbara för ätstörningar. TrueBalance integrerar tekniker från Kognitiv beteendeterapi (KBT) med biomedicinska insikter, inklusive genetiska och neurobiologiska faktorer, för att tillhandahålla ett mer personligt och vetenskapligt förankrat stödsystem. Den tar itu med begränsningarna i befintliga verktyg för kostövervakning, som vanligtvis fokuserar på kalorispårning och matintag men ofta förbiser de nyanserade behoven hos specifika grupper, såsom unga kvinnor och elitidrottare, som är särskilt sårbara för ätstörningar och ätstörda beteenden. Studien behandlar hur biomedicinska determinanter kan integreras i en konversationsagent, hur dessa agenter kan använda KBT-principer för att stödja individer sårbara för ätstörningar, samt vilka utmaningar och möjligheter som uppstår från användarens perspektiv när de använder en sådan dialogmodell. Forskningen strävar efter att överbrygga klyftan i nuvarande verktyg för kostövervakning genom att erbjuda ett robustare och mer empatiskt stödsystem för individer som kämpar med ätstörningar. Genom iterativ utveckling och användartester har TrueBalance visat sin potential som ett engagerande pedagogiskt verktyg. Återkoppling från både terapeuter och användare har belyst verktygets nytta i verkliga sammanhang. Det har lett till förslag på förbättringar för att personalisera interaktioner och göra responssystemen mer adaptiva. Resultaten tyder på att konversationsagenter som TrueBalance har potential i icke-kliniska stödmiljöer för individer med ätstörningar och kan fungera som ett potentiellt informativt, stödjande verktyg för terapeuters utbildning.