1 |
Snippor och snoppar : En kvalitativ studie om förskollärares genus- och jämställdhetsarbete i förskolan.Heller, Annika, Sundström, Josefine January 2017 (has links)
Den här studiens syfte var att fördjupa kunskaper om hur åtta förskollärare upplever förskolans jämställdhetsuppdrag samt hur de arbetar med genus och jämställdhet i förskolans praktik. Genom kvalitativa intervjuer eftersträvades en förståelse för hur arbetet gick till på förskollärarnas olika förskolor. Hirdmans genusteori användes för analys och tolkning. Resultatet visade att förskollärarna hade olika grader av medvetenhet och att arbetet prioriterades olika i verksamheterna vilket gav barnen olika förutsättningar till jämställdhet i verksamheten. Studiens slutsats är att förskollärarnas kunskaper gällande genus och jämställdhet påverkar huruvida de förstärker traditionella könsroller eller arbetar för jämställdhet i förskolans verksamhet.
|
2 |
Känslosamma Pojkar och Kaxiga Flickor : En multimodal textanalys om hur manligt respektive kvinnligt gestaltas i barnlitteratur i förskolanLindberg, Frida, Olofsson, Wilma January 2020 (has links)
Denna studie syftar till att ta reda på, och bidra med kunskap om hur manligt och kvinnligt gestaltas i den mest lånade barnlitteraturen som förskolorna i två olika kommuner lånar från de kommunala biblioteken, då läsning av böcker är en aktivitet som bland annat gynnar barn i deras framtida uppfattning om kön (Strasser & Seplocha, 2012; Filipović, 2018). Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens rapport (2016) om förskolans jämställdhetsarbete, som visade att det systematiska arbetet med jämställdhet i förskolan inte var tillräckligt, vilket resulterade i att vi ansåg det vara angeläget att studera hur genus gestaltas i förskolans barnböcker. Studien har utgått från en multimodal textanalys (Björkvall, 2019) där resultatet har kopplats till Hirdmans genusteori (1988). Resultatet visade att både manliga och kvinnliga karaktärer gestaltas med en bred variation, såsom ansvarstagande vuxna samt kaxiga, självsäkra, känslosamma eller oroliga barn. Det som även framkom i analysen var att flertalet av böckerna skildrar tydliga olikheter mellan könen i böckerna där de traditionella könsnormerna förstärks av de attribut som karaktärerna bär. I ett fåtal av böckerna upplevdes det som svårt att identifiera olikheter mellan könen då det enda som skiljer könen åt är de könsbekräftande pronomen så som han eller hon, som beskriver karaktärerna, då de inte var bärare av några specifika normbekräftande attribut. Detta arbete har förhoppningsvis bidragit med kunskap om hur manlighet respektive kvinnlighet kan gestaltas i barnlitteratur, då detta kan vara ett värdefullt verktyg när pedagoger väljer ut passande böcker till förskolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>
|
3 |
Fritidslärares förståelse för jämställdhet och könsmönster : En intervjustudie om genusarbete i fritidshemmetGidlöf, Sanna, Grelsson Lindeberg, Annie January 2022 (has links)
Syftet med studien var att undersöka fritidslärares förståelse för genus och hur de beskriver sig arbeta med genus i fritidshemmet med fokus på jämställdhet och könsmönster. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där sex fritidslärare intervjuats. Dessa intervjusvar har sedan analyserats genom en kvalitativ analys. Studiens teoretiska utgångspunkt har bestått av Hirdmans genusteori. Resultatet visar att fritidslärarna beskriver en grundläggande förståelse för könsmönster och jämställdhet, men att i princip inget konkret arbete om genus med eleverna genomfördes. Däremot redogör fritidslärarna för att arbetet sker genom spontana samtal med eleverna, att erbjuda varierande aktiviteter samt genom att själv utmana könsmönster. Vidare framkommer det att några fritidslärare kategoriserar flickor och pojkar utifrån stereotypa förväntningar medan andra uttrycker en mer medveten och djupare förståelse för genus. Slutsatsen är att arbetet med genus i fritidsverksamheten behöver utvecklas, i synnerlighet när det gäller konkreta och planerade aktiviteter tillsammans med eleverna. Vidare behöver fritidslärarna mer fortbildning inom området för att öka sin medvetenhet och utveckla arbetet om genus. / <p>Godkännande datum: 2022-06-05</p>
|
4 |
Män, kvinnor, näckar och näckikor : En kvalitativ studie om den småländska näcken under 1800-talet ur ett genushistoriskt perspektiv / Men, women and the Swedish folklore creature Näcken : Stories about Näcken during the 1800s from a gender perspectiveSvensson, Angelica January 2018 (has links)
This study examines stories from the 1800s about the Swedish folklore creature Näcken with the purpose to define what kind of view on gender they are presenting. The geographical area in focus is the Swedish south province Småland. The ambition is to see how the stories describe the thinking, acting and meaning about gender and authority. This will also be studied in relation to the norms and ideals of gender that dominated in the 1800s. Former studies has shown that the view of folklore and gender interacted and carried each other in the 1600s and the 1700s. There are also research that indicate that the creature Näcken maintained gender patterns in the 1800s. This research determines more general patterns concerning gender and has not done a more firmly analysis in relation to the change in the view on gender which took place between the 1700s and the 1800s, which this study intend to do by using Yvonne Hirdman’s gender system as a theoretical framework. The result has shown that the understandings of Näcken had a role to play in the context of social control, seeing as the understandings affected the behavior of people. The most clear message the stories expresses is that men had more capacity to act than women, which is in line with the 1800s ideals about gender that derived from a polarization norm. This can also be seen in the context in which the meeting with Näcken took place, namely the in the context of work and other activities, but not in connection to physical places in line with the polarization norm, in which the women should have met the creature closer to the farm and the men’s meeting should have more distance from the farm. The stories also expresses a valuing of characteristics which were highly valued as norms in the 1800s. The characteristics also have a moral dimension. Men with highly valued characteristics were more likely to succeed with their attempts and had bigger chances of escaping Näcken. Within the moral spectrum one can find a Christian motive as well, since warnings about neglecting the religion takes place. For women though, the stories’ moral dimension spoke about precepts and the negative consequences which could follow if the women did not practice restraint and carefulness. From the 1600s and 1700s to the 1800s Småland, there is also a continuity regarding sexual relationships between women and Näcken to be found. Those kinds of relationships are rare to find in the sources.
|
Page generated in 0.061 seconds