Analysen syftar till att studera hur Ikeakatalogens modelläsare konstrueras i förhållande till familjen som social praktik idag genom att studera hur diskursen har förändrats över tid. Nedan följer en diakron multimodal textanalys av fem svenska Ikeakataloger mellan 1973 och 2013. Analysen tar i första hand avstamp i ett sociolingvistiskt perspektiv med Hallidays systemisk-funktionella lingvistik, SFL, som grundverktyg men då analysunderlaget innehåller en stor del bilder finns även ett sociosemiotiskt perspektiv. Dessa inslag vilar på Kress och van Leeuwens applikation av SFL vad gäller tolkning av andra semiotiska artefakter än verbalt språk. Analysen visar att säljdiskursen har genomgått en betydande förändring under de senaste 40 åren. Sedan millennieskiftet marknadsförs inte längre inredning med argumenten kvalitet eller design. Diskursen 2013 beskriver istället livsstilskoncept och erbjuder modelläsaren möjlighet att stärka sitt personliga varumärke. Vilken familjemedlems behov som ska uppmärksammas eller tillfredställas skiftar över tid. Tilltalet har gått från ett textuellt och semiotiskt pluralt ni-tilltal, till ett nästan helt uteslutande textuellt singulärt du-tilltal. Även semiotiken visar på en utveckling mot individualisering. I de senare katalogerna realiseras parrelationen i första hand via inanimata objekt som kläder och skor och i mycket liten utsträckning via personer. Barnet däremot ges en allt mer framträdande roll över tid och i 2013 års katalog utgör barnets behov det främsta säljargumentet efter individens valfrihet. I samma katalog är det uteslutande mannen som realiseras som vårdgivare. Kvinnan som mamma har idag lägre status än tidigare. Däremot realiseras kvinnan utan barn med allt högre status. Detta och analysen av hur deltagarnas och produkternas placering har förändrats över tid tycks implicera att den prioriterade modelläsaren är kvinna, har barn och tillräckligt god ekonomi för att kunna lägga pengar på inredning. Hon måste dock i egenskap av mamma, förhålla sig till att övriga familjemedlemmar och kvinnor utan barn realiseras med högre status.

No description available.

Jag har utfört en kvalitativ innehållsanalys av seriealbumet Bernadotte – Vår franske kung(skapad 2009 av Kulturpoolen i Falun) utifrån ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv ivilken jag utforskar frågeställningen, vilka pedagogiska bildberättarverktyg står att finna och hurkan dessa användas? Analysmodellen är hämtad från Anders Björkvalls bok om multimodalanalys Den visuella texten – Multimodal analys i praktiken (2009) och innebär inventering ochsortering av textelement och narrativa verktyg. Jag har lagt betoning på redovisning avBjörkvalls modell och en rad kommunikativa serieverktyg. I själva analysen har jag funnitexempel på olika bildberättarverktyg under rubrikerna Interaktion, Representationer av världen,Komposition och Modalitet. Dessa har på olika vis använts för att förmedla kunskap, och jagredovisar exempel på detta i analysen som även innehåller bildexempel från den aktuella serien.Nyckelord: Tecknade serier, Bernadotte, Multimodal textanalys,

No description available.

Syftet med denna studie är att genom en sociosemiotisk teori underöska hur bild och skrift samspelar i olika matematikböcker för årskurs 4 och 6. Med det syftet som utgångspunkt används tre forskningsfrågor: ” Vilken funktion fyller bildelementen i texten utifrån samstämmighet och komplementaritet?”, “Hur visar bildelementen sin avgränsning till skriften med hjälp av överlappning, visuell närhet och inramning?” och ” Vilka skillnader och likheter finns i bildelementens funktion och avgränsning mellan matematikläroböckerna för årskurs 4 och 6?”. I studien analyseras fyra matematikläroböcker, två för årskurs 4 och två för årskurs 6. Analysen utgår från ett sociosemiotiskt perspektiv.  Inledningsvis används begreppen samstämmighet och komlementaritet för att kategorisera bildernas funktion. Därefter används begreppen inramning, visuell närhet och överlappning för att kategorisera bildernas avgränsning. Resultatet visar att bilder med en komplementär funktion utgör en majoritet av bilderna i läroböckerna. Vidare visar analysen att den vanligaste formen av avgränsning är visuell närhet, följt av inramning. Resultatet av analysen visar även att bilder är vanligare i läroböckerna för årskurs fyra än i läroböckerna för årskurs sex, samt att bilder med komplementär funktion är vanligare i läroböcker för årskurs fyra. Läromedel som använder sig av många uttrycksformer som ska läsas tillsammans för att skapa mening, t.ex. bild och skrift, kan orsaka svårigheter för läsaren då läsaren måste tolka både bild och skrift för att skapa förståelse för helheten. Detta innebär att läsaren måste ha en god förmåga i att läsa multimodala texter som i det här fallet innebär kombinationen mellan bild och skrift.

Denna studie syftar till att ta reda på, och bidra med kunskap om hur manligt och kvinnligt gestaltas i den mest lånade barnlitteraturen som förskolorna i två olika kommuner lånar från de kommunala biblioteken, då läsning av böcker är en aktivitet som bland annat gynnar barn i deras framtida uppfattning om kön (Strasser &amp; Seplocha, 2012; Filipović, 2018). Motivet till studiens valda problemområde grundar sig i Skolinspektionens rapport (2016) om förskolans jämställdhetsarbete, som visade att det systematiska arbetet med jämställdhet i förskolan inte var tillräckligt, vilket resulterade i att vi ansåg det vara angeläget att studera hur genus gestaltas i förskolans barnböcker. Studien har utgått från en multimodal textanalys (Björkvall, 2019) där resultatet har kopplats till Hirdmans genusteori (1988). Resultatet visade att både manliga och kvinnliga karaktärer gestaltas med en bred variation, såsom ansvarstagande vuxna samt kaxiga, självsäkra, känslosamma eller oroliga barn. Det som även framkom i analysen var att flertalet av böckerna skildrar tydliga olikheter mellan könen i böckerna där de traditionella könsnormerna förstärks av de attribut som karaktärerna bär. I ett fåtal av böckerna upplevdes det som svårt att identifiera olikheter mellan könen då det enda som skiljer könen åt är de könsbekräftande pronomen så som han eller hon, som beskriver karaktärerna, då de inte var bärare av några specifika normbekräftande attribut. Detta arbete har förhoppningsvis bidragit med kunskap om hur manlighet respektive kvinnlighet kan gestaltas i barnlitteratur, då detta kan vara ett värdefullt verktyg när pedagoger väljer ut passande böcker till förskolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Undersökningens syfte är att öka kunskapen om samband och samspel mellan skriven text och bilder utifrån multimodala resurser i svenska NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. Utifrån syftet formuleras tre forskningsfrågor, “vilka relationer har skriven text och bild till varandra?”, “Vilka sambandsskapande resurser används för att skapa samband mellan skriven text och bild?” samt “Vilka relationer har bild- och textelement som sammanförs med hjälp av samabandsskapande resurser?”. Materialet som granskas är två olika NO-böcker avsedda för årskurs 1-3. En kvalitativ multimodal textanalys med kvantitativa inslag används som forskningsmetod. Analysen genomförs utifrån en sociosemiotisk utgångspunkt med hjälp av Hallidays tre metafunktioner som texter kan uppfylla vid kommunikation, Unsworths (2006) kategorier om relationer mellan bild och text, Björkvalls (2009) beskrivning av sambandsskapande och avgränsning, samt teori om koherens mellan text och bild. Resultatet visar att flera olika relationer mellan skriven text och bild förekommer i olika hög grad där vissa kan anses stärka lärandet, andra engagemanget och ytterligare någon försvåra lärandet. Fem olika sorters sambandsskapande och avgränsande resurser används i olika frekvenser för att vägleda läsaren genom texten. De flesta textelement och bilder som sammanförs av sambandsskapande resurser har också en samstämmig relation med varandra, vilket kan bidra till bättre koherens i texten. Dessa tyder på att läraren måste granska, komplettera och tydliggöra böckernas innehåll och inte bara anta att det är optimalt eller anpassat för alla elever.

I dagens samhälle utgör skärmtiden en stor del av barn och ungas fritid (Statens medieråd, 2017) och en majoritet av barnen tillbringar sin fria tid på fritidshemmet (Skolverkets elevstatistik, 2018). Skärmtiden inom skola och fritidshem ökar (Olin-Scheller och Roos, 2015) därmed kan det vara av intresse att undersöka vad eleverna möter i den digitala världen utifrån ett genusperspektiv. Studiens syfte var att analysera digitala spel-appar som eleverna har tillgång till under sin vistelse på fritidshemmet. Spel-apparna och dess karaktärer analyserades ur ett genusperspektiv med inspiration av en multimodal textanalysmodell. Det är intressant att undersöka karaktärernas genusframställning för att detta kan ske som ett informellt lärande i spelen och kan påverka elevernas uppfattningar på vad som anses som kvinnligt och manligt. Resultat visar att de kvinnliga och manliga karaktärerna gestaltas utifrån de stereotypa normer och föreställningar som finns av vad som upplevs kvinnligt och manligt. Kvinnliga karaktärer avbildas som passiva och oskuldsfulla eller framställs som kloka gamla gummor. De manliga karaktärerna tilldelas attribut som framställer dem som handlingskraftiga och aktiva såsom vapen och deras kroppshållning. I resultatet framkom det att karaktärerna kunde framställas som mer eller mindre betydelsefulla beroende på form och färgspråk av deras attribut. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

I den här uppsatsen genomförs en multimodal textanalys av sju stycken valkampanjsfilmer till riksdagsvalet 2018 från sju stycken svenska politiska partier. Syftet är att undersöka hur dessa partier väljer att representera Sverige i sina valkampanjsfilmer. Med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, Benedict Andersons teori om den föreställda gemenskapen samt   socialsemiotiken analyseras valkampanjsfilmerna. Resultatet visar att det finns stora skillnader på hur partierna väljer att representeras Sverige. Det finns exempel på när samma semiotiska resurs används för att representera Sverige men som får olika betydelser beroende på kontexten resursen befinner sig i. Att man går olika långt i sin kritik till hur Sverige har skött och vart Sverige befinner sig i beror på att partierna antingen sitter i regeringsställning eller är opposition.

I denna uppsats undersöker jag vilka modelläsare som skapas i två olika sorters mejl från Greenpeace i Sverige till personer som engagerar sig i organisationens arbete. Jag gör en multimodal textanalys med utgångspunkt i dialogism och sociosemiotisk teori, och jag använder analysmetoder från den systemisk-funktionella grammatiken. Resultatet visar att de två mejltyperna i det stora hela är mycket lika varandra, men att det finns vissa skillnader och att de olika mejltyperna därigenom konstruerar delvis olika modelläsare som verkliga läsare måste förhålla sig till. Modelläsarna skapas genom realiseringar av olika språkliga och visuella betydelseskapande resurser som t.ex. presuppositioner, processer, distans och språk- och bildhandlingar. Det gemensamma för modelläsarna är att de sympatiserar med Greenpeace, har en aktiv aktörsroll och har en nära och jämlik relation till organisationen.