I dagens samhälle ställs hårda krav på resultatförbättringar i företag och industrier. Det är vanligt att företag tar hjälp av någon eller några av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production är ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport är att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvägagångssätt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns några likheter mellan dessa tillvägagångssätt och Toyotas produktionssystem (TPS). Utvecklingen till det som idag benämns som Lean började redan 1911 då Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ”Principles of Scientific Management”. Henry Ford anammade Taylors idéer i sin nybyggda bilfabrik i Detroit år 1912 och utvecklade Fordismen, Ford blev sinnesbilden för rationell tillverkning. Under 1930-talet hade en annan biltillverkare, japanska Toyota, mycket stora svårigheter och hade svårt att överleva den västerländska konkurrensen. Företaget blev tvunget att genomföra radikala förändringar och påbörjade därför 1950 utvecklingen av sitt produktionssystem, TPS. Produktionssystemet, som byggdes runt fjorton principer, skulle visa sig få ett stort genomslag efter oljekrisen 1973. Amerikanerna började intressera sig för TPS och utifrån detta system utvecklades under 1980-talet det vi idag kallar Lean Production. De i studien undersökta verksamheterna, två av AstraZenecas fabriker samt Volvo Powertrains fabrik för kamaxlar presenterar olika tillvägagångssätt att arbeta med konceptet. Empirin har samlats in genom personliga och öppna intervjuer med personer som är väl insatta i verksamheternas förbättringsarbete. Den första fallstudien visar på ett mjukt tillvägagångssätt med mer fokus på företagskultur och på medarbetare än ren användning av verktyg. Den andra fallstudien visar på att fabriken valt verktygen framför medarbetarnas medbestämmande och bemyndigande. Det tredje fallstudieföretaget har arbetat med förbättringar en längre tid och har därför lyckats implementera både mjuka och hårda delar i verksamheten. För att lyckas med Lean och få konceptet att bli ett sätt att vara mer än enbart en uppsättning verktyg krävs att verksamheten på sikt implementerar såväl konceptets hårda som mjuka delar. Med hårda delar menas här resultatinriktade verktyg, medan de mjuka delarna fokuserar mer på medarbetarnas bemyndigande, självkänsla och medvetenhet. Fallstudierna visar tydligt att Toyotas fjorton principer inte är framtagna och finns av en ren slump. För att långsiktigt lyckas med Lean är det ett måste att alla principer återfinns i företagets arbetssätt. Finns inte alla principer med finns det en stor risk för att konceptet förblir en uppsättning verktyg som förbättrar företagets processer och försvinner inom ett antal år. En långsiktighet och kontinuitet måste finnas i arbetet och en alltför stor fokusering på kortsiktiga ekonomiska vinningar och korta ekonomiska mål är således inget att rekommendera för företag som vill att Lean skall efterlevas. / There are many important challenges for industry of today, and efficient manufacturing is one of them. To manage some of these challenges many businesses put a lot of faith in the management philosophy called Lean Production. The first objective of this report is to find out how three different Swedish companies have worked with the complex toolbox of Lean production and how they have implemented these tools. The second objective of this report is to analyze possible similarities between the implementations of Lean and the fourteen management principles of efficient manufacturing according to Toyota. In 1911 Fredrick Winslow Taylor published an article, “Principles of Scientific Management”, on how to make industry more efficient. Henry Ford, the father of modern cars, accepted Taylor’s ideas and applied them in his new car factory in Detroit in 1912. Taylor’s fundamental ideas together with Ford’s enterprising attitude and the modern assembly line led to large sales success of the T-Ford. Some decades later the Japanese car manufacturer Toyota interested themselves in the American management of making cars due to financial difficulties. In 1950 Toyota started the process of developing their own production management system, Toyota Production System. The Japanese production system was successful and lifted Toyota out of the financial crisis. The 1973 oil crisis limited the sales of big American cars in favour of smaller and cheaper Japanese ones. The American car makers paid attention and financed a research project at Massachusetts Institute of Technology in order to develop an even better production system, Lean Production. The three case studies, two factories of AstraZeneca in Södertälje and a Volvo Powertrain factory in Skövde have developed different strategies in implementing Lean Production. The empirical studies are based on personal interviews with people understanding the development work in each organisation. The first AstraZeneca factory shows a noncommittal approach where the employees take a great part in the decision-making process. The second AstraZeneca factory shows a more strict approach where the result-orientated tools are in the centre of interest. The Volvo Powertrain factory has gained experience from this kind of development work through the past twenty years. They have had both the time and knowledge to implement a wide range of tools and methods. To make the Lean projects permanent and a way of life rather than just a set of tools it is important for organisations to implement both the human relation approach and the structural tool-oriented approach. The human relation approach focuses on the employees, their self-esteem and their right to be a part of the decision-making. The core of the structural approach is the result oriented tools and methods. The case studies clearly show that the fourteen principles of Toyota Production System represent a holistic view on logistics development. If some of the principles are not represented in a project there is a big risk that the project will fail. Resilience is the key word to increase the chance of being Lean.

One of the largest work areas for speech and language pathologists is intervention for children with speech and language disorders. The purpose of the present study was to describe and analyze the clinical management of language impairment in children by studying and comparing medical records and literature from the years 2000 and 2009. The present study is a sequel to two previously published papers by Christina Samuelsson (1997; 1999), in which medical records and literature from the 1920-, 60- and 70’s were studied and a paper by Helén Sämfors (2001), in which the years 1985 and 1995 were studied. The medical records used in the present study came from a medical ward for speech and language pathology at a university hospital in Sweden.   The results showed that significantly more children were referred to the clinic for speech and language problems in 2009 than in 2000, and more children were treated for their impairments. Also, the speech and language pathologists were more detailed when documenting anamnesis, status and therapy, and they devoted more time for investigating the children’s impairments in 2009.  In terms of literature, a development is observable concerning bilingualism, prosody, pragmatics and Swedish research regarding intervention for children with language impairments.

Arbetet beskriver teologiska skäl och riktlinjer, sett ur ett teologiskt perspektiv, varför Svenska kyrkan bedriver söndagsskola. Resonemang förs också kring statistiska förändringar från 1950-talet, då söndagsskolan hade sina glansdagar,  och framåt. En redogörelse presenteras också för vilka riktlinjer som finns på nationell nivå, men också på stiftsnivå, i detta fall Linköpings stift. I arbetet presenteras tänkbara förklaringsmodeller till söndagsskolans moderna utveckling. Arbetet visar att de teologiska skälen för Svenska kyrkan att bedriva söndagsskola är de samma som för 150 år sedan, då de första söndagskolorna startade. Dock har den kyrkliga aspekten på söndagsskolan försvunnit allmer, vilket gör att söndagsskolans popularitet började minska i slutet på 50-talet. Två faktorer som getts som förklaring till detta faktum, var att allt fler skaffade TV och bil. Guds tilltal till människorna fick stå tillbaka till förmån för mer profana alternativ än kyrkan på söndagarna.

<p>I dagens samhälle ställs hårda krav på resultatförbättringar i företag och industrier. Det är vanligt att företag tar hjälp av någon eller några av de ledningsverktyg som finns utvecklade i just detta syfte, Lean Production är ett av dessa verktyg. Syftet med denna rapport är att ge en historisk bakgrund till Lean Production och att undersöka vilka tillvägagångssätt tre företag har valt för att implementera Lean i sin verksamhet. Vidare skall författarna undersöka om det finns några likheter mellan dessa tillvägagångssätt och Toyotas produktionssystem (TPS).</p><p>Utvecklingen till det som idag benämns som Lean började redan 1911 då Fredrick Winslow Taylor presenterade sin artikel ”Principles of Scientific Management”. Henry Ford anammade Taylors idéer i sin nybyggda bilfabrik i Detroit år 1912 och utvecklade Fordismen, Ford blev sinnesbilden för rationell tillverkning. Under 1930-talet hade en annan biltillverkare, japanska Toyota, mycket stora svårigheter och hade svårt att överleva den västerländska konkurrensen. Företaget blev tvunget att genomföra radikala förändringar och påbörjade därför 1950 utvecklingen av sitt produktionssystem, TPS. Produktionssystemet, som byggdes runt fjorton principer, skulle visa sig få ett stort genomslag efter oljekrisen 1973. Amerikanerna började intressera sig för TPS och utifrån detta system utvecklades under 1980-talet det vi idag kallar Lean Production.</p><p>De i studien undersökta verksamheterna, två av AstraZenecas fabriker samt Volvo Powertrains fabrik för kamaxlar presenterar olika tillvägagångssätt att arbeta med konceptet. Empirin har samlats in genom personliga och öppna intervjuer med personer som är väl insatta i verksamheternas förbättringsarbete. Den första fallstudien visar på ett mjukt tillvägagångssätt med mer fokus på företagskultur och på medarbetare än ren användning av verktyg. Den andra fallstudien visar på att fabriken valt verktygen framför medarbetarnas medbestämmande och bemyndigande. Det tredje fallstudieföretaget har arbetat med förbättringar en längre tid och har därför lyckats implementera både mjuka och hårda delar i verksamheten.</p><p>För att lyckas med Lean och få konceptet att bli ett sätt att vara mer än enbart en uppsättning verktyg krävs att verksamheten på sikt implementerar såväl konceptets hårda som mjuka delar. Med hårda delar menas här resultatinriktade verktyg, medan de mjuka delarna fokuserar mer på medarbetarnas bemyndigande, självkänsla och medvetenhet. Fallstudierna visar tydligt att Toyotas fjorton principer inte är framtagna och finns av en ren slump. För att långsiktigt lyckas med Lean är det ett måste att alla principer återfinns i företagets arbetssätt. Finns inte alla principer med finns det en stor risk för att konceptet förblir en uppsättning verktyg som förbättrar företagets processer och försvinner inom ett antal år. En långsiktighet och kontinuitet måste finnas i arbetet och en alltför stor fokusering på kortsiktiga ekonomiska vinningar och korta ekonomiska mål är således inget att rekommendera för företag som vill att Lean skall efterlevas.</p> / <p>There are many important challenges for industry of today, and efficient manufacturing is one of them. To manage some of these challenges many businesses put a lot of faith in the management philosophy called Lean Production. The first objective of this report is to find out how three different Swedish companies have worked with the complex toolbox of Lean production and how they have implemented these tools. The second objective of this report is to analyze possible similarities between the implementations of Lean and the fourteen management principles of efficient manufacturing according to Toyota.</p><p>In 1911 Fredrick Winslow Taylor published an article, “Principles of Scientific Management”, on how to make industry more efficient. Henry Ford, the father of modern cars, accepted Taylor’s ideas and applied them in his new car factory in Detroit in 1912. Taylor’s fundamental ideas together with Ford’s enterprising attitude and the modern assembly line led to large sales success of the T-Ford. Some decades later the Japanese car manufacturer Toyota interested themselves in the American management of making cars due to financial difficulties. In 1950 Toyota started the process of developing their own production management system, Toyota Production System. The Japanese production system was successful and lifted Toyota out of the financial crisis. The 1973 oil crisis limited the sales of big American cars in favour of smaller and cheaper Japanese ones. The American car makers paid attention and financed a research project at Massachusetts Institute of Technology in order to develop an even better production system, Lean Production.</p><p>The three case studies, two factories of AstraZeneca in Södertälje and a Volvo Powertrain factory in Skövde have developed different strategies in implementing Lean Production. The empirical studies are based on personal interviews with people understanding the development work in each organisation. The first AstraZeneca factory shows a noncommittal approach where the employees take a great part in the decision-making process. The second AstraZeneca factory shows a more strict approach where the result-orientated tools are in the centre of interest. The Volvo Powertrain factory has gained experience from this kind of development work through the past twenty years. They have had both the time and knowledge to implement a wide range of tools and methods.</p><p>To make the Lean projects permanent and a way of life rather than just a set of tools it is important for organisations to implement both the human relation approach and the structural tool-oriented approach. The human relation approach focuses on the employees, their self-esteem and their right to be a part of the decision-making. The core of the structural approach is the result oriented tools and methods. The case studies clearly show that the fourteen principles of Toyota Production System represent a holistic view on logistics development. If some of the principles are not represented in a project there is a big risk that the project will fail. Resilience is the key word to increase the chance of being Lean.</p>

Bohumír Janoušek as historian (1924 2007), the diploma thesis, the Institute of cultural studies of the Faculty of Philosophy of the University of South Bohemia. České Budějovice 2015. This diploma thesis approaches the life story of one of South Bohemian historian of post-war period, which has been overlooked so far. The work does not try only to provide information about the life and works of Bohumír Janoušek, but also classifies him in the context of time, focusing on his views and attitudes. He worked as an archivist, historian and educator. He was a member of the Communist Party and this fact primarily affected his life and work. This thesis has been the first attempting to describe and analyse the life of this outstanding South Bohemian historian of the second half of the twentieth century.

The thesis willbeabout Mr. František Bosák, whowas a pedagogue, historian and camefromtheSouth Bohemian Region. A personality analysisdealswith his character, attitudes to life and familylife. Characterizationofthescientificwork show us not only a coherent list ofBosák'swork, but a viewintothetimewhen he was live, worked and engaged in historicworks as well. František Bosák worked on the University ofSouth Bohemia in České Budějovice for a long time, but he could not get a docent habilitation and publish his scientificworkbefore 1990 becauseofunfavorableofpoliticalscene. This thesis isthefirstessayaboutimportantpedagoguefromtheSouth Bohemia and his life.

Problemområde: I dag utvecklas nästan alla webbsidor på Internet med märkspråket HTML. XML är ett nytt märkspråk och används bland annat för att utveckla webbsidor. Uppsatsen undersöker skillnader mellan de båda märkspråkens grundläggande dokumentstruktur. Den grundläggande dokumentstrukturen för HTML är HTML, HEAD och BODY samt för XML är den Prolog, Rot and Epilog. Hypotes: Uppsatsen baseras på hypotesen -?Vid användning av XML blir det en förbättrad struktur på informationen i dokumenten?. Genomförandet: För att undersöka hypotesen har två kriterier definierats och testats; Märkspråkens struktur och Sökbarheten i märkspråkens struktur. De två kriterierna undersöks med hjälp av tre olika tester, varav två tester tillhörande det första kriteriet och det tredje testet tillhörande det andra kriteriet. De två första testerna utförs med hjälp av fem testpersoner och det tredje med hjälp av två sökmotorer på Internet. Slutsats: Test ett och två visade att XMLs dokumentstruktur är mycket lättare att läsa jämfört med HTMLs dokumentstruktur enligt resultaten och analysen efter testerna. Även det tredje testet visade att XMLs dokumentstruktur är förbättrad jämfört med HTMLs dokumentstruktur. Slutsatsen som drogs av testresultaten bekräftar hypotesen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka sfi-undervisningens historia och dess utformning fram till idag. Har den under tidens gång motsvarat elevernas förväntningar och behov? Olika faktorer påverkar elevernas andraspråksinlärning, vilka är de? Vilka uppfattningar har lärarna om sfi-undervisningens utformning? Genom en kvalitativ studie med öppna frågor till elever och lärare har jag kunnat komma fram till mina resultat. Resultaten visar att sfi-undervisningen har genomgått många förändringar genom åren. Undervisningen har förändrats både organisatoriskt och metodiskt. Resultatet visar även att sfi-undervisningen inte har klarat att uppfylla alla elevers behov. Tiden med sfi-undervisningen är begränsad och i och med detta tillfredställer undervisningen inte alla elevers behov. Dock har sfi-undervisningen uppfyllt fem av sex elevers förväntningar. Resultaten visar även att lärarna anser att inom sfi-undervisningen är det mycket viktigt att ha utbildning när man ska undervisa i ämnet Svenska som andraspråk. Det har även framkommit att det behövs förbättrande åtgärder angående sfi-undervisningen såsom behovsanalyser så att deltagarna ska klara kunskapsnivåerna A, B, C och D. Många olika faktorer som påverkar andraspråksinlärningen är relaterade till varandra. Dessa påverkar elevernas andraspråksinlärning samt utveckling när det gäller det svenska språket. Bland de olika faktorerna visar resultatet att elevernas egen motivation är en avgörande faktor för andraspråksinlärningen oavsett utbildningens metod.

Syftet med följande arbete är att lyfta specialpedagogens yrkesroll och kompetens i samarbete med den nya specialläraren.  Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom specialpedagogik.   I vår undersökning intervjuade vi nio personer, fem specialpedagoger och fyra rektorer. Med hjälp av kvalitativ intervjuteknik var vår målsättning att få fram vilken bild specialpedagoger och rektorer ger av specialpedagogens yrkesroll idag.  Vi avsåg också att undersöka om yrkesverksamma specialpedagoger och rektorer känner till den nya specialläraren och dess kompetens. Vilka visioner om framtiden ger de intervjuade angående specialpedagogens yrkesroll nu när den nya specialläraren träder in på scenen?   Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att den vanligast förekommande arbetsuppgiften i specialpedagogens arbete är undervisning riktad mot enskilda elever. Majoriteten av specialpedagogerna har inte ansvar för organisationsfrågor, utvecklingsfrågor eller handledande uppgifter i någon större omfattning. Den specialpedagog, som hade ett ansvar för organisationsfrågor i sin tjänst, hade under sin utbildningstid själv hållit sin rektor informerad om sin kommande roll och vad den skulle komma att innebära. En av specialpedagogerna arbetade på ett resurscenter där ansvarsuppgifterna mer tydligt stämde överens med specialpedagogens examensordning. Majoriteten av de svarande hade kännedom om den nya speciallärarens intåg men endast en vag bild av dennas kompetens. Många av de intervjuade hade en föreställning om att den nya speciallärarens roll var fokuserad på det direkta arbetet med elever. Alla svarande kan se att ett samarbete mellan speciallärare och specialpedagog skulle kunna vara givande för verksamheten i skolan. Det skulle då kunna skapas ett utrymme för de ansvarsuppgifter som idag ofta får stå tillbaka i specialpedagogens yrkesutövning såsom handledning, utvecklings- och organisationsfrågor. Flertalet av de intervjuade anser att det skulle vara bra för verksamheten med båda kompetenserna, men påpekar att ekonomin troligtvis aldrig kommer att tillåta det. Att anställa både en specialpedagog och en speciallärare på en och samma skola räcker inte resurserna till för.

This submitted diploma thesis deals with the life of Jindřich Skopec (1873-1942), who worked as a priest, an archivist, a teacher of theology at a secondary school and a historian. His interests were multilateral, but he indelibly imprinted his name in the past thanks to his unflagging diligence and his honest work. He built his eternal memorial with his careful word processing of the work called "The memories of František Jan Vavák, neighbour and mayor in Milčice". These "Memories" were published in five books and the publisher was "Dědictví svatojánské". Thus, he became an honorary membership of history research group. Publishing of these "Memories" was Skopec´s life work and unforgettable legacy for the future generation. He also deeply stuck in mind of his contemporaries, because he dedicated his life to education of youth. He taught them to religious belief, moral and deeply humility. The diploma thesis is ever the first that tries to contain the life of this outstanding priest and historian from his early childhood over his clerical activity to his research activity.