Syftet med studien är att bidra med kunskaper som möjliggör arbete med historiskt källmaterial i språkhistorisk undervisning på gymnasiet. Avslutningsvis diskuteras språkhistorieämnets potential för arbete med språklig medvetenhet genom lingvistiska metoder och om det kan främja förståelsen för språkets natur och strukturella mönster. Undersökningsmaterialet för studien är ett urval av texter från Siælinna thrøst och frågeställningarna rör vilket inflytande medellågtyskan haft på ordförrådet och ordbildningen i texterna. Analysmetoden har gått ut på att kategorisera ordstoffet efter dess etymologiska koppling till medellågtyskan. I resultatet lyfts de ord som av ordbokslitteraturen pekats ut som medellågtyska lånord. Studien har ett kontaktlingvistiskt perspektiv och utgår från de didaktiska begreppen historisk medvetenhet om språk och lingvistisk litteracitet. Resultatet visar att medellågtyskan både kunde berika det fornsvenskan ordförrådet och skapa betydelseförskjutningar av de inhemska orden. Medellågtyskan har även bidragit till och påverkat användningen av ordbildningselement. Språkkontaktfenomenet förblir liknande och jämförbart och ett studium av äldre språkbruk kan bidra till kunskap om språket idag och i framtiden. Historiskt källmaterial kan verka för en konkretisering av språkliga fenomen och lingvistiska metoder kan bidra till tydligare arbetssätt och mål inom språkhistorieundervisningen.

Denna studie undersöker hur svenska läroböcker för gymnasiekursen svenska 3formulerar och presenterar språkhistoria samt integrerar historisk medvetenhet om språk.Särskild uppmärksamhet riktas mot förklaringsdjupet i beskrivningarna av språkligaförändringar. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Jonatan Petterssons begrepp historiskmedvetenhet om språk och den metod som har använts är en innehållsanalys utformad avNiklas Ammert. Resultatet visar att de tre läroböcker som har analyserats har bådelikheter och skillnader i förklaringsdjupet, och att de på varierande sätt möjliggör enhistorisk medvetenhet om språk.