Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är en av våra vanligaste folksjukdomar iSverige och majoriteten av dessa kan, med hjälp av vården, förebyggasgenom livsstilförändringar. Trots en medvetenhet hos individen om attdennas vanor är ohälsosamma är förändringarna svåra att genomföra. Syfte:Syftet var att undersöka vilka omständigheter som försvårarlivsstilsförändringar hos personer med, eller med ökad risk att utveckla,hjärt-kärlsjukdom. Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudieför att sammanställa aktuell forskning inom området. Sökningar gjordes idatabaserna cinahl, PubMed och PsycINFO och resulterade i 10 kvalitativaartiklar. Resultat: De fem huvudkategorierna i studien var: bristandeinformation från vårdpersonal, fysiska och praktiska hinder, upplevda kravfrån omgivningen och deltagarna själva, bristande stöd från vårdpersonaloch närstående, konflikt mellan förnuft och känsla. Hindrande faktorer förlivsstilsförändringar visade sig vara information som inte var anpassad efterindividernas levnadsförhållanden och förutsättningar, att individen kändebristande kontroll över den egna hälsan och sjukdomsutvecklingen samt attprioriteringen för livsstilsförändringar minskade när tiden gick ochsymtomen avklingade. Diskussion: Vid arbetet med livsstilsförändringar ärdet viktigt att vårdpersonal utgår från individen och gör denna delaktig iförändringsarbetet. Genom att erbjuda ett långsiktigt stöd där informationkontinuerligt fylls på, förtydligas och upprepas samt att frågor kan besvaraskan förmågan att genomföra livsstilförändringar öka. / Background: Cardiovascular disease is one of the most common nationaldiseases in Sweden and the majority of cases can be prevented by lifestylechanges. Despite the fact that patients frequently demonstrate a high degreeof awareness with regards to the effect that negative lifestyle habits mayhave on their health it is often difficult to implement the required changes.Purpose: The aim was to investigate the circumstances which makelifestyle changes difficult for individuals with cardiovascular disease andthose at risk of developing cardiovascular disease. Method: The study wasconducted with view to gathering and evaluating literature on researchrelating to the subject. Searches were made in the databases Cinahl, PubMedand PsycINFO and resulted in 10 qualitative articles. Result: The five maincategories in this study were: lack of information from health professionals,physical and practical barriers, perceived demands from their socialenvironment as well as demands participants have on themselves, lack ofsupport from health professionals and conflict between reason and emotions.Hindering factors for lifestyle changes proved to be information that was notadjusted to participants’ living conditions and circumstances, thatindividuals felt lack of control over their own health and diseasedevelopment and lower prioritization of lifestyle changes as time went andthe symptoms faded away. Discussion: When supporting lifestyle changes,it is important that health professionals in their treatment closely involve theindividual and that the individual’s personal needs are taken intoconsideration. The chance of successfully implementing preventive lifestylechanges greatly increases if information is updated, clarified, repeated andany questions arising are answered.

Bakgrund Hjärt-kärlsjukdom och diabetes är idag två av världens vanligast förekommande välfärdssjukdomar trots att 80 % av alla insjuknanden skulle kunna förhindras genom livsstilsförändringar. Att förändra livsstil har dock visat sig vara svårt och stöd från flera håll är centralt för att behandlingen ska lyckas. De fysiologiska effekterna av livsstilsfokuserad behandlingar är relativt välstuderade men hur patienterna upplever dessa behandlingar är däremot tämligen oklart. Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplever en livsstilsfokuserad gruppbehandling inriktad på primär och sekundär prevention vid hjärt-kärlsjukdom samt typ 2 diabetes. Metod 19 kvalitativa intervjuer genomfördes med patienter vid en behandlingsmottagning i norra Sverige. En semistrukturerad frågeguide användes som stöd men fokus låg främst på patienternas egna berättelser kring upplevelserna. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades därefter enligt metoden systematisk textkondensering. Resultat Den livsstilsfokuserade gruppbehandlingen upplevdes vara av betydelse på flera sätt. Bland annat framkom att patienterna upplevde sig vara i stort behov av stöd, både från personal och andra patienter, och att det var något som de även upplevde tillgodosågs. Vidare kunde ses att insikten kring det egna ansvaret för hälsan växte under behandlingens gång men att det dessvärre även kunde medföra vissa känslor av skam och ambivalens inför behandlingen. Att behandlas i grupp upplevdes positivt eftersom det gav patienterna möjlighet att utbyta erfarenheter sinsemellan samt medförde en stark gemenskap. Slutsats Det är tydligt att livsstilsfokuserad gruppbehandling fyller flera viktiga funktioner utöver de parametrar som är fysiologiskt mätbara. Denna patientgrupp är i behov av stöd ifrån flera håll och både personal och övriga patienter är viktiga aktörer för att patienten ska uppleva behandlingen som tillfredsställande, vilket kan ses ge stöd för gruppbehandling som behandlingsform. Vidare kan denna typ av behandling stärka patienternas insikter kring det egna ansvar för hälsan vilket kan vara en viktig faktor att ha åtanke som behandlare. / Background Cardiovascular disease and type 2 diabetes is nowadays two of the most common welfare diseases although 80% of the morbidity of these diseases could be prevented through lifestyle changes. Changing lifestyle has proven to be difficult and support from professionals as well as from relatives have showed to be crucial in order to succeed. The physiological effects of lifestyle-focused treatment are relatively well studied but how patients actually experiencing such treatment is still rather unclear. Objective The aim of this study was to explore how patients experience lifestyle focused group-treatment as a primary and secondary prevention of cardiovascular disease and type 2 diabetes. Methods 19 qualitative interviews were conducted with patients at a day center in northern Sweden. A semi-structured interview guide was used but the main focus was on the patients' own stories about their experiences. The interviews were transcribed verbatim and then analyzed according to systematic text condensation. Results The lifestyle focused group-treatment was perceived as important in several ways. Among other things it appeared that patients felt that they were in great need of support, both from professionals and from other patients, and that it was a need that was met. It could also be observed that the understanding of the patients own responsibilities for their health grew over the course of treatment but that it unfortunately also could create a sense of shame and ambivalence towards treatment. The fact of being treated in groups was experienced as positive because it gave the patients the opportunity to exchange experiences and gave a sense of fellowship. Conclusions It's clear that lifestyle focused group-treatment serves several important functions for the patients in addition to the parameters that are physiologically measurable. These patients are in need of several different types of support, and both staff and patients are important to make the experience of the treatment satisfying, a conclusion which support the idea of group-treatment. Furthermore, this kind of treatment can strengthen the patients' insight about the own responsibility for the health which can be a important factor that have a mind as a therapist.

Exponering för långvarig stress kan bidra till utveckling av hjärt-kärlsjukdom hos individer som också har andra riskfaktorer. Långvarig stress kan tänkas inverka på hjärt-kärlhälsa på flera olika sätt, exempelvis skulle stress kunna samvariera med beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer. I denna studie undersöktes samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom med fysisk aktivitet och kön som moderatorer. Beteendemässiga och biomedicinska riskfaktorer var rökning, alkoholkonsumtion, kosthållning, glukosvärde, midjemått, systoliskt blodtryck och intimamedia tjocklek (IMT). Deltagare var 880 personer 43, 53 eller 63 år bosatta i Västerbotten. Data erhölls från studien Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Totalt gjordes sju linjära regressioner. För rökning, kosthållning, glukosvärde, midjemått och IMT hittades inga interaktionseffekter och inte heller en huvudeffekt av utmattningssymtom. För alkoholkonsumtion fanns en interaktion mellan utmattningssymtom och kön, män med mer symtom på utmattning hade också ett mer riskfyllt drickande. En huvudeffekt av utmattningssymtom för systoliskt blodtryck fanns. De med mer utmattningssymtom hade lägre blodtryck. En möjlig förklaring till att samband mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte var tydliga kan vara brist på spridning i stickprovet. Stickprovet bestod av äldre vuxna, en åldersgrupp som på populationsnivå rapporterar låg stressnivå jämfört med yngre åldersgrupper. Det är också möjligt att sambanden mellan utmattningssymtom och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom inte är linjära. / Exposure to chronic stress is likely to be a contributing factor in the development of cardiovascular disease among individuals who have other risk factors. A possible link between chronic stress and cardiovascular disease is through other risk factors for cardiovascular disease, meaning that chronic stress may co-vary with both behavioral and biomedical risk factors for cardiovascular disease. The current study investigated associations between symptoms of burnout and behavioral- and biomedical risk factors for cardiovascular disease, with physical activity and sex as moderators. The behavioral- and biomedical risk factors were smoking, alcohol consumption, diet, glucose level, waist circumference, systolic blood pressure, and carotid intima-media thickness (IMT). Participants were 880 individuals in the age of 43, 53 or 63 years, living in Västerbotten, Sweden. Data were obtained from the study Visualization of asymptomatic Atherosclerotic disease for optimum cardiovascular prevention. Seven linear regression analyses were carried out. No interactions or main effects of symptoms of burnout on smoking, diet, glucose levels, waist circumference or IMT were found. Sex moderated the association between symptoms of burnout and alcohol consumption; men who reported more symptoms of burnout scored higher on the measure of alcohol consumption.Symptoms of burnout were negatively associated with systolic blood pressure. A possible explanation for the weak associations is lack of variation in symptom level of burnout in the sample. The sample consisted of older adults, who on a population basis report low level of stress compared to youngeradults. There is also the possibility that potential associations between symptoms of burnout and the risk factors for cardiovascular disease are nonlinear.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den största dödsorsaken globalt och den vanligaste dödsorsaken hos både kvinnor och män i Sverige. Primärvården och således distriktssköterskan har en viktig funktion när det gäller att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom, och med ett hälsofrämjande synsätt utgöra ett stöd för alla människor oavsett ålder, bakgrund och sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom inom primärvården. Metod: Studien hade en deskriptiv design med en kvalitativ ansats. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer utifrån en sammanställd intervjuguide med öppna frågor. Totalt deltog åtta distriktssköterskor och en sjuksköterska som arbetade inom primärvården. Huvudresultat: I studien framkom att deltagarna upplevde det förebyggande arbetet som väldigt viktigt samtidigt som det var utmanande och begränsades av olika hinder och skillnader i förutsättningar. Deltagarna beskrev att innebörden att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom handlade om att identifiera levnadsvanor, samtala om livsstilsförändring, motivera till livsstilsförändring samt följa patienter över tid och hålla koll på deras parametrar och prover. Deltagarna beskrev vidare att de mest fördelaktiga förutsättningar att arbeta förebyggande fanns om arbetet skedde på en specialistmottagning, såsom en diabetes- eller hypertonimottagning där det fanns mer tid samt möjlighet att lägga upp arbetet mer fritt. Slutsats: Deltagarna i föreliggande studie beskrev det förebyggande arbetet som viktigt men utmanande. Hinder i det förebyggande arbetet beskrevs som tids- och resursbrist samt kunskapsbrist. Föreliggande studie kan bidra genom att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande med hjärt-kärlsjukdom och på sikt förbättra deras förutsättningar. / Background: Cardiovascular disease is the biggest cause of death globally and the most common cause of death in both women and men in Sweden. Primary care and thus the primary health care nurse have an important function when it comes to health prevention work with cardiovascular disease, and with a health-promoting approach provide support for all people regardless of age, background and illness. Purpose: The purpose of this study was to describe the primary health care nurses' and nurses` experiences of health prevention work with cardiovascular disease in primary care. Method: The study had a descriptive design with a qualitative approach. Data has been collected through semi-structured interviews based on a compiled interview guide with open questions. A total of eight primary health care nurses and one nurse who worked in primary care participated. Main findings: The study showed that the participants felt that it was very important to work with health prevention, at the same time as it was challenging and limited by various obstacles and differences in conditions. The participants described that the meaning of health prevention work with cardiovascular disease was about identifying lifestyle habits, talking about lifestyle change, motivating lifestyle change and following patients over time and keeping track of their parameters and samples. The participants further described the most favourable conditions for working with health prevention were if the work took place in a specialist reception, such as a diabetes- or hypertension reception where there was more time and the opportunity to schedule the work more freely. Conclusion: The participants in the present study described that working with health prevention was important but challenging. Obstacles in working with health prevention were described as lack of time and resources as well as a lack of knowledge. The present study can contribute by highlighting the experiences of primary health care nurses`  and nurses in health prevention work with cardiovascular disease and in the long term improving their conditions.