This diploma thesis deals with assessment of the organization's information system. This work is divided into two parts. The first part addresses theoretical description of the information systems and the definition of risks. The second part addresses the objectives of this work, which is the analysis of the current condition of the organization’s information system, identification of risks and suggestions of changes that aims to improve the current state of system and to eliminate discovered risks.

Bakgrund: Hjärtstopp på barn är ovanliga larm som ambulanssjuksköterskor kan behöva ställas inför. Inför dessa larm behöver ambulanssjuksköterskor förbereda sig utifrån den information som ges av SOS. Ambulanssjuksköterskor har ett stort ansvar eftersom rollen innebär den högsta medicinska kompetensen i ambulansen. Att vårda ett barn med hjärtstopp kan ge starka reaktioner hos ambulanssjuksköterskor och reaktionerna behöver bearbetas för att minska risken för psykisk ohälsa.  Motiv: Studiens strävan är att ge en djupare förståelse av svårigheter ambulanssjuksköterskor ställs inför, deras tankar och känslor under och efter dessa larm samt se hur de hanterar dessa reaktioner. Syfte: Syftet med studien är att belysa ambulanssjuksköterskors erfarenheter av larm som berör barn med hjärtstopp. Metod: Studien har en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio specialistsjuksköterskor inom ambulanssjukvård. Med induktiv ansats utfördes en kvalitativ innehållsanalys av datan från intervjuerna. Resultat: Analysen belyser fyra kategorier av erfarenheter: “Förberedelser inför hjärtstopp”, “Rollen som medicinskt ansvarig”, “Utföra HLR på barn” och ”Bearbetningen när insatsen är över”. Konklusion: Studien belyser betydelsen av utbildning, riktlinjer och information från SOS alarm för att ambulanssjuksköterskor ska kunna förbereda sig inför ankomst till ett barn med hjärtstopp. Rollen som medicinskt ansvarig kan underlättas genom delat ansvar, beslutsstöd och copingstrategier. HLR-arbetet upplevs gå bra att utföra men vara stressande och kunna leda till starka känslor och reaktioner. När insatsen är över behöver ambulanssjuksköterskor stöd från kollegor, chef och stödåtgärder. Studien belyser erfarenheter som kan ge både nya och erfarna ambulanssjuksköterskor en insikt i vad det innebär att vårda ett barn med hjärtstopp och arbetsgivare en förståelse för sin roll vid dessa larm.

This master thesis is focused on issues in the field of information systems in companies. The purpose of this thesis is to propose changes in the information system of the organization based on analyzes. The thesis includes economic evaluation for the implementation of modification changes.

This diploma thesis discusses the methodology for selecting an information system to a smaller company. In the theoretical part of the work are described currently used information systems. Then it is analyzed the current situation in the selected company. Based on the analysis are shown necessary steps to tender for the supplier system. In conclusion it is suggested the methodology for evaluating bids, the financial evaluation and the expected benefits of successful implementation of the information system.

This thesis offers an information strategy for a small-sized webdesign business. It examines the current state of its IS/IT, whilst evaluating its benefits in business procedures and processes. This thesis envisages an IT strategy that will significantly support increase in competitiveness on the market and accomplishment of the business goals of this firm. This strategy introduces various elements of the future information system and emphasises the importance of the choice of the right solutions. The essential part of master’s thesis are also theoretical resources.

This diploma thesis analyzes the information system named TDoC, which is operated at company Siemens, s.r.o., Industrial Turbomachinery, subsidiary company. The theoretical part focuses on defining the theory and history of information systems and databases, as well as on the description of the risk analysis. The aim of this work is to analyze the current state of information system, assessment of the condition, finding risks and propose measures to improve the current situation and elimination the risks.

Bakgrund: Studier visar att regnbågsfamiljer ibland upplever sig bemötta med heteronormativa värderingar inom barn- och mödrahälsovården. Antaganden görs att föräldrapar ska vara olikkönade istället för samkönade. Transföräldrar upplever att de behövt utbilda vårdpersonal. Hur specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården erfar möten med regnbågsföräldrar är dock sparsamt studerat.   Syfte: Syftet i föreliggande examensarbete är att studera specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta regnbågsföräldrar, när de söker vård för sitt barn.   Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design där nio specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården deltog. Individuella intervjuer genomfördes, spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: Innehållsanalysen av specialistutbildade sjuksköterskors erfarenheter inom barnhälsovården av att bemöta regnbågsfamiljer resulterade i fem kategorier: Regnbågsfamiljer är mer sårbara; Ett otydligt journalsystem och attityder från regnbågsföräldrar skapar osäkerhet; Bemötande av regnbågsfamiljer kräver kompetens; Det sker en ökad acceptans och tolerans gentemot regnbågsfamiljer; Det sker en ökad medvetenhet om värdet av inkluderande vårdmiljö inom barnhälsovården. Specialistutbildande sjuksköterskor inom barnhälsovården upplever att de bemöter regnbågsföräldrar likadant som andra föräldrar men att det ändå förekommer skillnader som kan skapa osäkerhet, exempelvis vid dokumentation. Slutsats: Specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården förmedlade att möten med regnbågsfamiljer i grunden inte skiljer sig gentemot möten med andra familjer. Dock framkom att det används strategier för att få familjerna att känna sig mer välkomna, exempelvis genom att visa viss extra omsorg. / Background: Lesbian, gay, bisexual and transgender (LGBT) parents sometimes experience heteronormative values within the child- and maternal health care. Assumptions are made that parental couples will be of different sex instead of same sex. Transgender parents experience that they have to educate health personnel. Still, how specialist trained nurses within child health care experience meeting with LGBT-families is understudied.    Aim: The aim of this study it to explore the experiences among specialist trained nurses within the child health care when it comes to meeting LGBT-parents seeking heath care for their children.   Method: This was a qualitative interview study with a descriptive design including nine specialist trained nurses within the child health care. Individual interviews were conducted, recorded, transcribed verbatim and analyzed through a qualitative content analysis.   Result: The content analysis of the study generated five categories: LGBT-families are more vulnerable; Un unclear documentation-system and attitudes from LGBT-parents create insecurity; Approach of LGBT-families requires competence; There has been an increased acceptance and tolerance to LGBT-families; There has been an increased awareness about the value of an including health environment within child health care. Specialist trained nurses in child health care experience that they approach LGBT-parents in the same way as other parents, but that it can be differences that can create insecurity, for example about documentation.   Conclusion: Specialist trained nurses within the child health care expressed that there are no differences in the meeting with LGBT-families and other families. Still, strategies to make the families feel more welcomed, for example by showing extra care, were used.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka normer som blir synliga i förskollärares beskrivningar av deras kunskap om och erfarenheter av diagnosen ADHD hos barn i förskolan. Detta för att skapa förståelse för om dessa normer kan ha konsekvenser för barn med ADHD i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkter är hermeneutik och normkritiskt perspektiv och den genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Resultatet i studien visade vilka normer som blev synliga i förskollärares beskrivningar av deras kunskaper om och erfarenheter av diagnosen ADHD hos barn. Slutsatsen är att de normer som identifierats har konsekvenser i form av begränsningar för barn med ADHD och deras förutsättningar för utveckling i förskolan, samt att oavsett om det finns en konstaterad ADHD-diagnos i barngruppen eller ej, kan kunskap kring diagnosen medföra att förskollärare kan utmana rådande normer och diskurser om hur barn “bör” vara, och därmed skapa en plats i förskolan där barn kan utvecklas utan begränsande normer.

Bakgrund: Självskadebeteende är ett stort problem världen över och under 2019 i Sverige vårdades 6800 personer inneliggande på sjukhus efter att ha utfört en självdestruktiv handling. Vårdpersonalen kommer i kontakt med personer som skadar sig själva och vårdpersonalens attityder och föreställningar kan inverka på deras bemötande och vård. Behandling av ett självskadebeteende tar lång tid och bemötandet från vårdpersonal skall ske med värdighet, respekt och medkänsla. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda personer med självskadebeteende. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, PubMed, Scopus och APA PsycInfo. Analysen genomfördes med stöd av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen genererade fem huvudkategorier och tretton subkategorier. Huvudkategorierna var: Känslomässiga svårigheter, Att anpassa eller inte anpassa vården efter individen, Vikten av ett fungerade teamarbete, Att möta bristande arbetsmiljö och Behov av utbildning och erfarenhet.  Konklusion: Litteraturstudien belyser att oavsett om vårdpersonal arbetar inom psykiatri eller somatisk vård framkallas olika känslor, såsom exempelvis frustration och rädsla. Vårdpersonalen beskriver avsaknad av utbildning och brist på tydliga riktlinjer. En tydlighet och förbättring inom ämnet behövs för att vårdpersonalen ska kunna ge en god omvårdnad som sker på ett värdigt och respektfullt sätt, men att även arbetsmiljön för vårdpersonalen blir tillgodosedd. / Background: Self-harming behavior is a major problem worldwide and in 2019 in Sweden 6,800 people were hospitalized after performing a self-destructive action. The healthcare professionals are in contact with people who self-harm and the health care professionals’ attitudes and perceptions can have impact on their treatment and care. Treatment of patients with self-harm behavior takes a long time and should be conducted with dignity, respect and compassion by healthcare professionals. Aim: To describe Health care professionals’ experiences in their care of patients with self-harm behavior.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Database search was performed in Cinahl, PubMed, Scopus and APA PsycInfo. The analysis was carried out with the support of Friberg's five-step model. Results: The analysis generated five categories and thirteen subcategories. The main categories were: Emotional difficulties, Adapt or not adapt the healthcare after the individual, The importance of well working teamwork, To face an insufficient working environment and Need for education and experience. Conclusion: This literature review highlights that regardless of whether the healthcare professionals are working in psychiatric or somatic care different feelings are evoked, these are for instance frustration or fear. Healthcare professionals described lacking education on the subject and an absence of clear guidelines. Clarification as well as a general improvement is indeed needed in order for healthcare professionals to provide good quality care that is dignified, as well as respectful, towards this patient group, but also that their working environment is being catered for.

Vårt syfte med arbetet var att ta reda på om barn känner sig stressade men även hur ofta och hur mycket stress de känner av. Vi valde att genom enkäter undersöka detta. Resultatet vi fick visar på att majoriteten av vår undersökningsgrupp känner stress regelbundet. Dock blir de inte speciellt stressade när de väl utsätts för stress. Deras reaktioner på stressen är i huvudsak ilska eller illamående men även andra mindre konsekvenser. Föräldrarna och pedagogerna är relativt väl medvetna om barnens stressituation men de har ingen generellt tillvägagångssätt när det gäller åtgärder mot stressen.