<p>Abstract</p><p>Barns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform.</p><p>Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på.</p><p>Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen. De deltagande lärarna hade klara tankar och resonemang om hur de såg på litteratur som inslag i förskolans verksamhet. Återkommande svar om aktiviteter med barnlitteratur som grund i förskolan var besök på bibliotek och regelbundna lässtunder.</p>

<p>Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i två huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vårdpersonal generellt sett hade en negativ syn på personer med psykisk sjukdom och ansåg att de var farliga, oförutsägbara och mer benägna att ta till våld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte även att det var svårt att kommunicera med dem. Attityderna varierade beroende på vilken sjukdom personen led av. Exempelvis ansågs en person med schizofreni vara långt mer farlig än en person med depression och den senare ansågs ha större chans till tillfrisknande. Sjuksköterskor och läkare var positiva till psykiatriska vårdinrättningar i bostadsområden men de ville inte ha sådana där de själva bor. Sjuksköterskor tycktes ha en mer positiv attityd än läkare till personer med psykisk sjukdom och de som jobbade inom psykiatrin hade en mer positiv attityd än de inom somatisk vård. Några större, entydiga skillnader mellan män och kvinnor har inte funnits, men yngre personal tycktes vara mer negativa än äldre.</p> / <p>The aim of this descriptive literature review was to describe the attitudes of health personnel towards people with mental illness. The literature was gathered through the databases Medline and PsycINFO and a total of 15 scientific articles were chosen. The result was divided into two main categories: attitudes to mental illness and differences in attitudes. The result showed that health personnel in general had a negative view of people with mental illness and they regarded them as dangerous, unpredictable and violent. The personnel tried to avoid unnecessary conflicts with them and thought of them to be hard to communicate with. The attitudes varied depending on what psychiatric illness the person suffered from. A person with schizophrenia was believed to be more dangerous than a person with depression and the latter was believed to have a higher chance to recover. Nurses and doctors were positive to mental health services in residential neighbourhoods but didn't want to live next door to a person with a mental illness. Nurses seemed to have a more positive attitude than doctors to people with mental illness and personnel working in psychiatric care had a more positive view than personnel working in somatic care. Any unequivocal differences between men and women have not been found, but young health personnel seemed to be more negative than elder.</p>

<p>Varje skola har skyldighet att inneha en aktuell krisplan att tillgå vid händelser och situationer som kan utlösa en krisreaktion hos en eller flera individer på skolan. Det finns inga direktiv från varken arbetsmiljöverket eller skolverket kring hur dessa krisplaner skall vara utformade eller vilka händelser och situationer som bör tas upp. Detta ger varje enskild skola stora friheter i utformningen av krisplanerna. Jag har inhämtat krisplaner från fem grundskolor med årskurser från förskoleklass till årskurs fem och gjort kritiska diskursanalyser av dessa varpå jag upptäckt stora skillnader och även likheter mellan dessa vilka jag ger en redogörelse för i mitt resultat. Jag har fokuserat på tre utkristalliserade teman:</p><ul><li>Elevs dödsfall</li><li>Uppföljning av elever som mår dåligt till följd av inträffat dödsfall</li><li>Situationer som en enskild skola är ensam om att lyfta upp</li></ul><p>Vidare för jag en diskussion kring krisplanernas utformning och de utkristalliserade teman jag funnit och kopplar dessa till psykologisk forskning kring barns känslor, krisreaktioner samt barnens bearbetningsprocess vid en kris.</p><p>Jag söker även efter indikationer på att barn som mår dåligt till följd av att föräldrarna separerar lyfts upp i krisplanerna. Då jag inte finner några indikationer på att dessa barn omfattas av krisplanernas åtgärder för jag en diskussion om dessa barns specifika reaktioner på separationen i slutdiskussionen. Jag diskuterar även huruvida barnen får vara delaktiga i utformandet av krisplanerna på skolan utifrån barnkonventionens tredje artikel som belyser att barns bästa alltid skall komma i främsta rummet samt tolfte artikeln som lyfter fram att barns åsikter alltid skall tas i beaktande i situationer som rör dem.</p> / <p>Each school is obligated to maintain an emergency plan in case of events and situations that could lead to a state of crisis with one or among several individuals at school. There are no directives from the department of work environment or the department of education on how an emergency plan should look like or what topics to be covered. This gives each school the freedom of choice to form the emergency plan in their own manner. I have gathered emergency plans from five elementary schools ranging from preschool to fifth grade and upon critical analysis, great differences was noticed but also some similarities which I will describe in my results. Focus was put into three recurring themes noticed:</p><ul><li>Death of a pupil</li><li>Follow up of pupil´s feeling depressed as a result of occurred death</li><li>Emergency plan topics covered by one individual school only</li></ul><p>There is a discussion around how the emergency plans are formed and around the three themes which then are connected with psychological research around children’s emotions when a state of crisis occur and their ability to handle and process a state of crisis.</p><p>I also seek indications that children feeling depressed as a result of parents separating are considered in the emergency plan. As no indications where found that this was covered in the emergency plans there is a discussion around children’s specific reactions to a separation within the end discussion. There is also a discussion if children can take part in the creation of the emergency plans at their school on the basis of the children’s convention, third article which points out that the children’s best must be of the highest interest and the twelfth article which points out that the children´s opinion must be considered in situations where they are affected.</p>

Mitt syfte med det här arbetet är att fokusera på barn och stressen i deras vardag. Jag ville ta reda på vad som orsakar den eventuella stressen och om de har någon metod för att stressa av. Därför har jag intervjuat elever samt gjort en litteraturstudie för att kunna dra paralleller ifrån tidigare forskning.

Syfte/problemställningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet Elle Decoration, från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning. Personvalet för hemma hos-reportaget påverkar uppfattningen av reportaget genom att det endast blir en form av elit som porträtteras. Detta i sin tur bidrar till att upprätthålla magasinets profilering som ett exklusivt heminredningsmagasin. Någon tydlig skiljelinje mellan vad som anses vara privat eller offentligt syns inte mellan de olika ländernas utgåvor. Det går genom framställningen av alla de utvalda hemma hos-reportagen att via text och bild se hur globaliseringen verkar på mikronivå. Framställningen av hemmet har kommit att bli en plats för representation, mer än en privat sfär.

Purpose: The purpose of this study is to investigate the effect and potential of a non-styled home reportage, and how they influence and inspire to promote individual creativity. Method: I have used a qualitative analysis to be able to create a deep understanding. This is based on three interviews with women in age 22-27, which have a dedicated interest in interior design. I have also sent questionnaires to two persons who run interior design blogs. Conclusions: My analysis shows that the non-styled home reportage is the start of an inspirational process that is beyond consumption and status objects. It promotes individual creativity and willingness to create, based on personnel taste. The essay highlights the importance that the individual critically examines the aesthetics of interior design as presented in diverse media. It also shows that the media ought to broaden and show alternative images of inspiration.

Abstract Barns litterära intresse skapas i de tidiga åren. Förskolan har del i detta intresseskapande. Genom att lärarna på förskolan använder en pedagogisk teori eller planerat arbete med barnlitteratur kan de göra skillnaden för om barn tar till sig denna kulturform. Det svenska skolsystemets mål är att eleverna skall lära sig alla sätt språket kan användas på. Vi hade som syfte att försöka förstå hur förskollärare arbetar med att förankra barnlitteratur hos barn inom förskolan utifrån Läroplanens direktiv. För att kunna få information om detta arbete gjorde vi en undersökning bestående av fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet vi fick fram ur intervjuerna var att arbete med barnlitteratur görs omedvetet från Läroplanen. De deltagande lärarna hade klara tankar och resonemang om hur de såg på litteratur som inslag i förskolans verksamhet. Återkommande svar om aktiviteter med barnlitteratur som grund i förskolan var besök på bibliotek och regelbundna lässtunder.

Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva vårdpersonals attityder till personer med psykisk sjukdom. Litteratursökning genomfördes i databaserna Medline och PsycINFO och totalt valdes 15 vetenskapliga artiklar ut. Resultatet delades in i två huvudkategorier: attityder till psykisk sjukdom samt skillnader i attityder. Resultatet visade att vårdpersonal generellt sett hade en negativ syn på personer med psykisk sjukdom och ansåg att de var farliga, oförutsägbara och mer benägna att ta till våld. Detta ledde till att personalen försökte undvika konflikter med dem och de tyckte även att det var svårt att kommunicera med dem. Attityderna varierade beroende på vilken sjukdom personen led av. Exempelvis ansågs en person med schizofreni vara långt mer farlig än en person med depression och den senare ansågs ha större chans till tillfrisknande. Sjuksköterskor och läkare var positiva till psykiatriska vårdinrättningar i bostadsområden men de ville inte ha sådana där de själva bor. Sjuksköterskor tycktes ha en mer positiv attityd än läkare till personer med psykisk sjukdom och de som jobbade inom psykiatrin hade en mer positiv attityd än de inom somatisk vård. Några större, entydiga skillnader mellan män och kvinnor har inte funnits, men yngre personal tycktes vara mer negativa än äldre. / The aim of this descriptive literature review was to describe the attitudes of health personnel towards people with mental illness. The literature was gathered through the databases Medline and PsycINFO and a total of 15 scientific articles were chosen. The result was divided into two main categories: attitudes to mental illness and differences in attitudes. The result showed that health personnel in general had a negative view of people with mental illness and they regarded them as dangerous, unpredictable and violent. The personnel tried to avoid unnecessary conflicts with them and thought of them to be hard to communicate with. The attitudes varied depending on what psychiatric illness the person suffered from. A person with schizophrenia was believed to be more dangerous than a person with depression and the latter was believed to have a higher chance to recover. Nurses and doctors were positive to mental health services in residential neighbourhoods but didn't want to live next door to a person with a mental illness. Nurses seemed to have a more positive attitude than doctors to people with mental illness and personnel working in psychiatric care had a more positive view than personnel working in somatic care. Any unequivocal differences between men and women have not been found, but young health personnel seemed to be more negative than elder.

Mitt syfte med detta arbete är att förklara vad avslappning är och hur det kan användas i undervisningen.Jag har inriktat mig på följande problemformuleringar: Hur arbetar lärare med avslappning i skolan med barn? Hur reagerar barn på avslappningsträningen? Vilka problem kan uppstå kring avslappningsträningen? För att få svar på mina problemformuleringar har jag läst litteratur om avslappning och intervjuat två personer som arbetar med avslappning och barn. Resultatet är en sammanfattning av de intervjuer jag genomfört. Lärarna arbetar mycket till musik. Barnen går in i en annan värld och skapar bilder, spänner och slappnar av musklerna och tänker positiva saker om sig själv. De reaktioner barnen visar är både positiva och negativa. De flesta tycker om att slappna av. Barnen blir lugnare, mer koncentrerade och arbetar bättre efteråt. Problem som förekommer är barn som stör varandra, ljud som hörs utanför avslappningslokalen, personer som kommer in i avslappningslokalen, lokal som är för liten och för stora grupper. Diskussionen har utmynnat i en jämförelse mellan litteraturgenomgången och resultatet. En presentation av likheter och olikheter hos de två personer jag intervjuat. Diskussionen är också ett avsnitt där jag ventilerar och diskuterar mina åsikter och funderingar angående litteraturgenomgången och resultatet. Jag behandlar en problemformulering i taget och har med jämförelser mellan litteraturgenomgången, resultatet och mina åsikter. Därefter har jag en avslutande kommentar till arbetet

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten på Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstå hur de kan hjälpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lättlästa de är, hur tilltalet är och hur deras foldrar kan påverka läsarens uppfattning av deras verksamhet.   Jag har använt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lättläst, stilistik och grafisk form vid framställningen. För att se hur uppfattningen av en folder är har jag utprovat den på personer ur målgruppen. Foldern användes även under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lättläst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord. Den bör inte heller se allt för påkostad ut. Foldern bör innehålla fakta om vad läsaren kan göra för de hemlösa katterna och vad Djurskyddet Eskilstuna har åstadkommit. Resultatet blev en folder anpassad även efter Djurhemmet Eskilstunas ekonomiska och administrativa begränsningar. Foldern är därför av A4-papper vikt i tre delar.