<p>Syftet med studien var att kartlägga samt jämföra neonatalavdelningarna i Sverige beträffande matsituationen, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda barn med hypoglykemi samt att undersöka vilken kvalitet avdelningarnas riktlinjer inom området hade. Studien riktade sig till samtliga neonatalavdelningar i Sverige. Undersökningen gjordes via strukturerad telefonintervju med avdelningschefen eller någon av denne utsedd. Respondenten ombads skicka sina riktlinjer i ämnet. Resultatet visade att samtliga neonatalavdelningar använde sig av tillmatningsmetoderna amning, kopp och sond. Att tillmata barnen var tredje timma var brukligast. Av de sjukhus som deltog, 32 av 37, hade 65,6 % <2,6 som definition av hypoglykemi. Skillnad fanns mellan regionerna beträffande om blodprover togs kapillärt eller venöst. Den amningsstrategi som användes mest var gradvis minskning av maten. Skillnad fanns mellan regionerna angående hur de rangordnat vanligaste tillmatningsmetoderna och mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande när barnen vanligen ammades fritt. Trettioen sjukhus bedrev någon typ av samvård och alla sjukhus bedrev känguruvård. Skillnader förelåg mellan regionerna men även mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande hur mycket barnen sitter hud-mot-hud med sina föräldrar. Få statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan regionsjukhus/annat sjukhus eller mellan regionerna angående tillmatning, amning, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda fullgångna barn med hypoglykemi. Det fanns begränsat med referenser i PM/riktlinjerna, innehållet varierade stort och ingen konsensus framkom angående de olika undersökta områdena.</p>

Syftet med studien var att kartlägga samt jämföra neonatalavdelningarna i Sverige beträffande matsituationen, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda barn med hypoglykemi samt att undersöka vilken kvalitet avdelningarnas riktlinjer inom området hade. Studien riktade sig till samtliga neonatalavdelningar i Sverige. Undersökningen gjordes via strukturerad telefonintervju med avdelningschefen eller någon av denne utsedd. Respondenten ombads skicka sina riktlinjer i ämnet. Resultatet visade att samtliga neonatalavdelningar använde sig av tillmatningsmetoderna amning, kopp och sond. Att tillmata barnen var tredje timma var brukligast. Av de sjukhus som deltog, 32 av 37, hade 65,6 % &lt;2,6 som definition av hypoglykemi. Skillnad fanns mellan regionerna beträffande om blodprover togs kapillärt eller venöst. Den amningsstrategi som användes mest var gradvis minskning av maten. Skillnad fanns mellan regionerna angående hur de rangordnat vanligaste tillmatningsmetoderna och mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande när barnen vanligen ammades fritt. Trettioen sjukhus bedrev någon typ av samvård och alla sjukhus bedrev känguruvård. Skillnader förelåg mellan regionerna men även mellan regionsjukhus/annat sjukhus beträffande hur mycket barnen sitter hud-mot-hud med sina föräldrar. Få statistiskt signifikanta skillnader framkom mellan regionsjukhus/annat sjukhus eller mellan regionerna angående tillmatning, amning, omfattningen av samvård och hud-mot-hud nära vård av nyfödda fullgångna barn med hypoglykemi. Det fanns begränsat med referenser i PM/riktlinjerna, innehållet varierade stort och ingen konsensus framkom angående de olika undersökta områdena.

No description available.

Tidigare studier har visat på sambandet mellan oräddhet, psykopati, aggressivitet och antisocialt beteende. Denna studie undersökte fenotypiska och genetiska relationer mellan komponenter i the skin conductance fear conditioning task och i psykopatiska personlighetsdrag. Data hämtades från den longitudinella studien; Tvillingstudie om riskfaktorer för antisocialt beteende (RFAB) vid University of Southern California och data från pågående tillfälle 5 inkluderades i studien. Resultatet visade på betydelsen av både genetiska och icke-gemensamma miljö influenser förklarade variansen i obetingad respons. I överensstämmelse med tidigare forskning visade resultaten att individer som visade på högre nivåer av manipulativt och svekfullt beteende också uppvisade större brister i rädslobetingelser. / Previous studies have shown a relationship among fearlessness, psychopathy, aggression and antisocial behavior. This study examined the phenotypic and genetic relationships among components of the skin conductance fear conditioning task and psychopathic personality traits. Data were retrieved from a longitudinal study; the Twin Study of Risk Factor for Antisocial Behavior at the University of Southern California. The present study included data from the ongoing Wave 5. Results indicated the importance of both genetic and non-shared environmental influences in explaining the variance in the unconditioned response. Consistent with previous research, the results showed that individuals who displayed higher levels of manipulative and deceitful traits also showed deficits in fear conditioning.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Spinal muscular atrophy is caused by mutation of the SMN1 gene resulting in the selective loss of spinal cord motor neurons. HuD has been shown to interact with SMN and to localize to RNA granules along axons. In conditions where SMN is decreased, like in SMA, HuD’s localization to RNA granules affected. Overexpression of HuD in an SMA cell culture model was shown to rescue SMA-like axonal defects. Here, existence of a signaling pathway downstream of PKC leading to the activation of HuD was investigated in MN-1 cells. Stimulation of this pathway using a pharmacological agonist of PKC increased HuD levels and enhanced its binding to GAP-43 and Tau mRNAs. An scAAV9 viral expression system to overexpress HuD in vivo was established, laying the foundation for the next phase of the study. Overall, modulating HuD expression and activity would be beneficial and could constitute an attractive therapeutic approach for SMA.

This thesis presents my work at the company Fatshark AB in Stockholm. My supervisor Rikard Blomberg, who works as a chief technology officer at Fatshark and is one of the owners of the company, explained that they had experienced weaknesses in the methodology used when developing heads up displays (HUD) for their games. In the latest production, Lead  and Gold, the HUD had been redesigned a number of times, becoming an unnecessarily big expense due to the number of work hours invested. In modern software development, an iterative workflow is commonly encouraged. Despite this fact, the work efficiency could likely be increased by setting up guidelines as a help in the process of developing HUDs and reviewing the solutions. There was also a need for a way to estimate a particular redesign’s impact on the game before the actual  implementation had been made, and ways to define the pros and cons of each redesign. My task was to come up with standards for how the different elements in a UI could be structured and reviewed, in order to improve the developing process of the UI and facilitate the communication between employees. These standards were to be designed by a team consisting of Fatshark employees from different work disciplines and myself. / Den här rapporten beskriver mitt exjobb på företaget Fatshark AB i Stockholm. Min handledare Rikard Blomberg, som är chefsprogrammerare och delägare i företaget, förklarade att det fanns brister i deras metodik för utveckling av HUD i deras produktioner. I den senaste titeln, Lead and Gold, hade HUD:en designats om väldigt många gånger, och därför, räknat i arbetstimmar, kostat orimliga summor pengar. Samtidigt som man i modern mjukvaruutveckling ofta främjar en iterativ arbetsmetodik, skulle processen kunna effektiviseras om det sattes upp ramar och planer för hur man ska gå tillväga för att utveckla och mäta kvaliteten på resultatet. Vidare var det önskvärt att i någon utsträckning kunna förutspå vad som kan bli bra innan det läggs in, och att kunna definiera på vilket eller vilka sätt någonting är ”bra”. Mitt uppdrag handlade om att tillsammans med några på företaget ta fram standarder för hur olika delar av spelets HUD (senare omformulerat till att inbegripa UI i allmänhet) ska struktureras och hur man ska kunna använda detta för att effektivisera utvecklingen för att nå snabbare och bättre resultat.

Every year there are thousands of aviation accidents along with hundreds of human deaths that happen around the world. While the data is sparse, it is well documented that many of these happen from emergency landings gone awry. While pilots can generally make great landings in clear daytime conditions, they are significantly handicapped when it comes to landing at night or amongst poor visibility conditions. Due to the nature of this problem and some of the large scale advances in software technology we propose a solution that provides a significant improvement from the status quo. Using transfer learning on neural networks to classify satellite images along with terrain elevation data from the USGS we are able to recreate maps that can readily direct pilots to locations that are relatively flat and lack structures or vegetation. Using San Luis Obispo as our data set we confirmed that we could correctly classify at least 93\% of landable terrain and then identified areas within that area that could safely be used to land a plane. We then transfer this data into a 3D rendering program that allows us to visualize what is happening. In additional to visualizing where the landing paths are we also create a landing algorithm that demonstrates how the plane will maintain its current glide path and navigate to a successful landing while avoiding obstacles.

Bakgrund: Idag är runt 2 miljoner av Sveriges befolkning födda utomlands, vilket har ökat antalet personer med melaninrik hud i landet. Vardagsrasism mot personer med melaninrik hud är vanligt i samhället. Dessutom kan omvårdnaden av melaninrika patienter påverkas av skillnader i symptom och mätvärden. Ökad forskning och utbildning är nödvändig för att säkerställa en jämlik omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa erfarenheter av jämlik omvårdnad för patienter med melaninrik hud inom hälso- och sjukvård. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturöversikt, baserad på fyra kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och en artikel med mixad metod. Resultat: Resultatet visar tre huvudkategorier; ”Jämlik omvårdnad bygger på empati, trygghet och inkludering”, ”Anpassad kommunikation övervinner språkbarriärer och bidrar till jämlik omvårdnad” samt ”Negativ särbehandling hindrar jämlik omvårdnad”. Konklusion: Alla patienter bör få likvärdig och jämlik omvårdnad. Historisk och nutida negativ särbehandling samt kunskapsbrister hos sjuksköterskor har stor påverkan på patienters erfarenheter av jämlik omvårdnad. Vidare forskning behövs för att undersöka patienternas erfarenheter av jämlik omvårdnad och deras erfarenheter gällande stigmatisering och diskriminering i samband med omvårdnad. Även forskning gällande hur patienters erfarenheter av trygghet och inkludering kan ökas, samt hur vårdpersonalens kunskaper om olika hudtyper, individuella behov, kommunikationsstrategier och kulturell kompetens kan ökas. / Background: Currently, around 2 millions of Sweden's population have been born outside the country, which has led to an increase in the number of individuals with melanin-rich skin in the country. Everyday racism towards people with melanin-rich skin is common in society. Additionally, the care of patients with melanin-rich skin can be affected by differences in symptoms and measurements. Increased research and education are necessary to ensure equitable care. Purpose: The purpose was to explore the experiences of equitable care for patients with melanin-rich skin in healthcare. Method: The study was conducted as a general literature review, based on four qualitative articles, three quantitative articles, and one article with mixed methods. Results: The results show three main categories; “Equitable care based on empathy, security, and inclusion”, “Adapted communication overcomes language barriers and contributes to equitable care”, and “Negative discrimination hinders equitable care within nursing”. Conclusion: All patients shall receive equivalent care. Historical and contemporary negative treatment by nurses, as well as knowledge gaps, have a significant impact on patients' experiences of equitable care. Further research is needed on patients' experiences of equitable care, stigmatization, and discrimination. Additionally, research should focus on improving patients' experiences of safety and inclusion, and healthcare professionals'knowledge of different skin types, individual needs, communication strategies, and cultural competence.