No description available.

Bakgrund: Brännskador kan orsakas av flera faktorer, till exempel av värme, strålning, kemikalier och elektricitet. Personer som drabbas av brännskador går igenom olika svårigheter i sin vardag. Brännskador är förknippade med förändringar i både fysisk och psykisk funktion hos dessa personer.   Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad personer med större brännskador upplever i rehabiliteringsfasen. Metod: Metodvalet för denna uppsats är en integrerad litteraturöversikt med manifest ansats som utfördes med hjälp av Polit och Becks flödesschema. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskrev hur individer med större brännskador “Upplevelser av kroppsuppfattning och kroppsmissnöje i rehabiliteringsfasen efter brännskador”, ”Att uppleva fysiska besvär”, ”Att uppleva begränsningar i sin vardag och behöva hjälp av andra.”, ”Sociala och psykologiska utmaningar vid hantering av brännskador under rehabiliteringsfasen” samt ”Att försöka acceptera förändringar och gå vidare”.  Slutsats: Förändring av huden, smärta och upplevelser av trötthet var vanligt bland personer med större brännskador i rehabiliteringsfasen. Sjuksköterskan har en viktig roll för att tillgodose patientens grundläggande behov, lindra smärta, stödja patienter och främja hälsa.

<p><em>Aim: </em>Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.</p><p> </p><p><em>Method: </em>Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.</p><p> </p><p><em>Results:</em> All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.</p>

Aim: Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.   Method: Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.   Results: All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.   Conclusion: Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.

No description available.

Bakgrund: Hälsofördelarna med amning är flera och trots att de flesta gravida önskar amma sitt barn, fortsätter amningen under barnets första levnadsmånader att minska. Forskningen visar att kvinnor med en negativ amningsupplevelse har en högre risk att avsluta amningen tidigare än önskat. Syfte: Att undersöka om upplevelsen innan och under amning påverkas positivt av ett förstärkt amningsstöd, under barnets första levnadsveckor. Metod: Insamlad data från en kvantitativ tvärsnittsstudie med numeriska enkäter har använts. Mammor från två olika grupper, en som har fått sedvanlig vård och en som har fått ett utökat amningsstöd, har fått svara på en enkät som mäter känslor vid amning samt smärta vid amning på en sjugradig Likertskala. Resultat: Ur den större studien med 517 kvinnor svarade 200 på enkäten om amningsupplevelse. Resultatet visade ingen skillnad mellan grupperna i vare sig upplevelse inför och under amning eller i smärta. Vid skattning av känslor inför amning var medelvärdet 5,71 för baslinjegruppen och 5,81 för interventionsgruppen medan det under amningen var 5,85 respektive 5,9. Smärtskattningen inför amningen var 5 i baslinjegruppen och 5,31 i interventionsgruppen medan den under amningen var 4,69 respektive 5,26. Majoriteten i båda grupperna hade fått barnet hud-mot-hud direkt efter födseln och ammade inom två timmar. Omkring en tredjedel av kvinnorna i båda grupperna hade fått handgriplig amningshjälp. Slutsats: Det var ingen skillnad i hur grupperna upplevde amningstillfällena under barnets nyföddhetsperiod, trots implementeringen av ett utvecklat amningsstöd. De flesta hade fått stöd till en god amningsstart i båda grupperna men trots det hade ungefär en tredjedel av kvinnorna i båda grupperna fått handgriplig amningshjälp, vilken är en form av stöd som bör undvikas.

Bakgrund: Känguruvård är en typ av vård som används hos för tidigt födda eller sjuka barn. Metoden utgörs av tre delar: förlängd hud-mot-hud-kontakt, strävan efter exklusivt födointag av bröstmjölk samt strävan efter en tidig hemgång eller förflyttning till lägre vårdnivå. Kängurumetoden har visat sig ha många positiva effekter varpå metoden idag är rekommenderad att initieras en timme efter födseln. Föräldrarna har en viktig roll i känguruvården vilket gör det relevant att undersöka deras upplevelser av behandlingsmetoden för att den ska kunna optimeras.  Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att vårda sitt barn med känguruvård på neonatalavdelningar. Metod: Kvalitativ, deskriptiv litteraturstudie. Tio artiklar inkluderades i resultatet. Huvudresultat: Resultatet från litteraturstudien delades in i två huvudkategorier; (i) barriärer för att utföra känguruvård och (ii) emotionella upplevelser. Resultatet var övervägande positivt där föräldrarna upplevde ett ökat självförtroende, en märkbar trygghet hos barnet samt en ökad anknytning mellan barn och förälder. Även barriärer för att utföra känguruvården framkom. Dessa utgjordes av sjukhusmiljön, personalens attityder, livet utanför samt hälsan hos mamman.  Slutsats: Föräldrarnas upplevelser av känguruvård var övervägande positiva där de beskrev att behandlingsmetoden var något som stärkte dem emotionellt. Det framkom dock även hinder i samband med utförandet av känguruvård vilket innebär att en utvecklingspotential för behandlingsmetoden finns. I sjukvården och som sjuksköterska är det därför viktigt att lyssna på föräldrarnas upplevelser och åsikter för att uppnå en positiv utveckling inom känguruvården.  Nyckelord: Känguruvård, föräldrar, upplevelser, prematur, hud-mot-hud. / Background: Kangaroo mother care is a method used for premature or sick children. The method contains three parts: extended skin-to-skin contact, an aim for exclusive food intake of breast milk, as well as an aspiration for an early departure home or a transfer to a lower level of care. The kangaroo mother care has indicated several positive effects and is therefore currently recommended to be initiated within an hour post labor. The parents play a crucial part in the kangaroo mother care making it relevant to examine their experiences of the method of treatment to enable optimization of it.  Aim: The aim was to examine the parental experiences by caring for their newborn children with kangaroo mother care in the neonatal intensive care unit. Method: Qualitative, descriptive literature study. Ten articles were included in the result. Main findings: The result from the literature study were divided into two main categories; (i) barriers to execute kangaroo mother care and (ii) emotional experiences. The result was predominantly positive as the parents experienced an increased self-esteem, a noticeable sense of security of the child and an increased attachment bond between child and parent. Barriers to perform kangaroo mother care also emerged. These were constituted by the hospital environment, the attitude of staff, life outside the hospital and the mother’s health. Conclusion: The parental experiences of kangaroo mother care were predominantly positive as they expressed a feeling of an increased emotional strength due to the method of treatment. However, barriers to execute kangaroo mother care were also presented which indicates a potential for further development of the method. Within health care and as a nurse it is therefore important to listen to parents voicing their experiences and opinions in order to achieve a positive development of kangaroo mother care.  Keywords: Kangaroo care, parents, experiences, premature, skin-to-skin.

Bakgrund: Det finns stora fördelar för både barn och föräldrar med vård hud-mot-hud. I akuta situationer har det länge varit norm med separation, trots en strävan efter nollseparation inom förlossnings- och eftervården.  Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter och tankar kring akut omhändertagande av nyfödda barn hud-mot-hud med modern inne på förlossningsrum.  Metod: Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer med nio barnmorskor med erfarenhet av akut omhändertagande av nyfött barn hud-mot-hud med modern. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier: en strävan att inte skilja mor och barn åt, omgivande faktorer samt individuella förutsättningar hos den enskilda barnmorskan. Barnmorskorna som intervjuades upplevde att arbetssättet med neopelare gav fördelar för både barn och föräldrar i form av möjlighet till nollseparation, hud-mot-hud och sen avnavling. För att kunna använda arbetssättet i en högre omfattning och med mer trygghet krävs mer träning. Arbetssättet upplevdes generellt ta mer plats jämfört med barnbord och krävde mer anpassning av barnmorskorna. Det upplevdes vara svårare att optimera barnets position vid ventilering. Vid mycket dåliga barn ansågs barnbordet nödvändigt.  Slutsats: Den generella uppfattningen var att arbetssättet med neopelaren var fördelaktigt och kunde utvecklas för användning i högre grad. Barnmorskorna hade en gemensam strävan efter nollseparation. Studiens resultat överensstämmer med tidigare forskning kring vinster med nollseparation och värdet av löpande utbildning för personal. Vidare forskning i ämnet kan ge ökad kunskap hos vårdpersonal vilket i framtiden kan hjälpa i arbetet med minskad separation. / Background: Both parent and infant enjoy many benefits from skin-to-skin care. The norm has previously been to separate the mother and infant in emergency situations, even though there is a consensus to strive for zero-separation during birth and postpartum care.  Aim: To explore midwives’ experiences about resuscitation of newborn infants skin-to-skin to the mother in the birthing room.   Method: A qualitative design. Semi structured interviews with nine midwives with experience of emergency care of newborn infants skin-to-skin. Data was analyzed with a qualitative content analysis.  Results: The content analysis resulted in three categories: a strive to not separate mother and infant, surrounding factors and individual prerequisites of the midwife. The midwives experienced benefits in the form of ability to practice zero separation, skin-to-skin and late cord clamping. More practice is needed to expand the use of the work procedure and sense of security. It was perceived as more space consuming and demanded adaptation. It was more difficult to optimize the infant’s position during ventilation. A separation was perceived as necessary when taking care of very sick infants.  Conclusion: The general comprehension was that the work procedure was beneficial and there was room for improvement. The midwives had a mutual strive for zero separation. The results of the study are consistent with earlier studies about the benefits of zero separation and continuous education for health workers. More studies on the topic can increase awareness among health workers, which in turn can help to reduce separation.

Road safety is one of the world’s largest challenges. New technologies have made roads both safer, but also more dangerous as people to a greater extent drive distracted. The Swedish startup Consenz AB aims to solve this by creating a hardware/software system of connected Head Up Displays (HUDs). The purpose of this thesis isto create concepts of aftermarket HUDs that can help Consenz create their first hardware. More specifically this thesis focuses on creating a device that can fit into most vehicles and provide an appropriate image. The work followed a version of the Double diamond design process, with four parts. In the first two parts the challenge was assessed, and a set of requirements made. In the second half of the project concepts were generated and evaluated from the requirements made in the first half. The first part of the project was aimed at gathering knowledge about the topic, the market today and its potential customers, this was done by contacting various stakeholders, documenting car interiors, and reading research and regulations around the topic. The second part of the project evaluated available display technologies and together with the first part, resulted in a set of requirements for the second half of the project. The third part of the project used a number of concept generation methods to create several concepts. These concepts were evaluated and narrowed down to two concepts. In the final part of the project these concepts were refined and evaluated. The work resulted in two concepts, physical models of the concepts and a recommendation for which concept to continue with. / Trafiksäkerhet är en av världens största utmaningar. Ny teknik har gjort vägar både säkrare men också farligare eftersom människor i större utsträckning kör distraherade. Svenska startupen Consenz AB vill lösa detta genom att skapa ett hårdvaru- / mjukvarusystem med anslutna Head Up Displays (HUD). Syftet med denna uppsats är att skapa koncept för eftermarknads-HUD som kan hjälpa Consenz att skapa sin första hårdvara. Mer specifikt fokuserar projektet på att skapa en enhet som passar in i de flesta fordon och som ger en lämplig bild. Arbetet följde en version av Double Diamond design processen, med fyra delar. I de två första delarna utvärderades problemet och en uppsättning krav ställdes. Under andra halvan av projektet genererades och utvärderades koncept utifrån de krav som ställts under första två delarna. Den första delen av projektet samlade kunskap om utmaningen, marknaden idag och dess potentiella kunder, detta gjordes genom att kontakta olika stakeholders, dokumentera bilinteriörer och genom att studera texter kring området. Den andra delen av projektet utvärderade olika displayteknologier och tillsammans med den första delen resulterade det i flera krav. Den tredje delen av projektet använde olika konceptgenereringsmetoder för att skapa flera koncept. Dessa koncept utvärderades och begränsades till två koncept. I den sista delen av projektet förfinades och jämfördes dessa koncept. Arbetet resulterade i två koncept, fysiska modeller av koncepten och en rekommendation för vilket koncept att fortsätta med.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Kängurumetoden, även kallat Kangaroo Mother Care (KMC) är en omvårdnadsmetod som främjar hudkontakten mellan förälder och barn, särskilt prematura eller underviktiga. KMC har positiva effekter för både föräldrar och barn. Därför är det väsentligt att ta reda på föräldrars upplevelse av KMC för att kunna optimera vården då metoden är essentiell för det nyfödda barnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka föräldrars upplevelser av kängurumetoden med barn som vårdas på neonatalavdelningen.  Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där 10 kvalitativa artiklar samlades in från databaserna PubMed och Cinahl.  Resultat: Föräldrars upplevelse av KMC uttrycktes i fyra kategorier och åtta subkategorier. Kategorierna som presenteras är Insikten om att ha blivit förälder, Emotionell upplevelse av kängurumetoden hos föräldrarna, Växande ansvar som förälder och Kommunikation med vårdpersonal under KMC. Upplevelsen av KMC var i helhet positiv, inklusive ökad lycka och lugn men även negativa upplevelser av KMC uttrycktes, såsom rädsla för att skada sitt barn och att kommunikationen med vårdpersonalen var påverkad.  Slutsats: Resultaten visar en mångfald av mestadels positiva men även negativa erfarenheter, däribland; förstärkt föräldraroll, ökad känsla av kompetens och ansvar för barnet. KMC kunde ge känslan av att känna sig som ett verktyg, men deltagandet i vården möjliggör för föräldrar att känna sig betydelsefulla vilket gör en positiv skillnad för sitt barn. Genom att lyssna på och integrera föräldrarnas perspektiv kan neonatalvården fortsätta att utvecklas och anpassas för att möta både barnets och föräldrarnas behov. / ABSTRACT Background: Kangaroo method, also called Kangaroo Mother Care (KMC) is a nursing method that promotes skin-to-skin contact between parent and child, especially for children born prematurely or underweight. KMC has positive effects for both parent and child. Therefore, it is important to find out parents' experience of KMC to optimize the care as the method is essential for the newborn child. Aim: The purpose was to investigate parents’ experience of Kangaroo Mother care with children in the neonatal unit. Method: A literature review with qualitative design where 10 qualitative articles were collected in databases PubMed and Cinahl.  Results: Parents' experience of KMC was expressed in four categories and eight subcategories that answered the purpose of this literature review. The categories presented are The realization that one has become a parent, Emotional experience of the kangaroo method by the parents, Increasing parental responsibility and Communication with healthcare staff during KMC. The experience of KMC was overall positive, including increased happiness and calmness but also negative experiences of KMC, such as fear of harming their child and that communication with healthcare professionals was affected. Conclusion: The results show a diversity of mostly positive but also negative experiences, including; strengthened parental role, increased sense of competence and responsibility for the child. KMC could give a sense of being used as a device, but participating in the care enables parents to feel meaningful for their child. By listening to parents' perspectives, neonatal care can continue to develop and adapt to meet needs of both children and parents