Sammanfattning Introduktion: Hypertoni utgör en stor riskfaktor som kraftigt ökar risken att drabbas av kardiovaskulär sjukdom, en av världens ledande dödsorsaker idag. Två av förstahandsvalen vid farmakologisk behandling av hypertoni är Ca2+-antagonister och ACE-hämmare. Ca2+-antagonister ger kärldilatation med effekten sänkt blodtryck genom att få den glatta muskulaturen runt artärer och arterioler att relaxera. ACE-hämmare verkar genom att påverka kroppens renin-angiotensin-aldosteron-system (RAAS) genom att inhibera ett viktigt enzym som deltar i RAAS-processen. Resultatet blir utebliven vasokonstriktion samt minskad Na+-retention, vilket medför blodtryckssänkning. I Sverige bestäms behandlingsplan utefter patientens riskprofil, där en låg risk för kardiovaskulär sjukdom med samtidig mild hypertoni medför initial icke-farmakologisk behandling som övergår i monoterapi vid utebliven effekt, medan högre risk med samtidig måttlig eller svår hypertoni medför initial kombinationsterapi. Syfte och metod: Syftet var att undersöka effektiviteten hos Ca2+-antagonister och ACE-hämmare som monoterapi eller kombinationsterapi vid farmakologisk behandling av primär hypertoni. Examensarbetet utformades som en litteraturstudie för att besvara frågeställningen. Databasen PubMed nyttjades för att finna fem randomiserade och kontrollerade studier som jämförde kombinationsterapi och monoterapi med Ca2+-antagonister och ACE-hämmare. Resultat: Alla fem studier som undersöktes erhöll resultat där kombinationsterapi tenderade att ge en mer effektiv blodtryckssänkning i jämförelse med monoterapi, även om inte alla studier erhöll signifikant större sänkning av blodtryck i jämförelse med monoterapi. Tre av studierna visade en signifikant större reduktion av blodtryck vid kombinationsterapi i jämförelse med monoterapi, medan två av studierna inte visade på en signifikant reduktion. Dock återfanns denna tendens även hos dessa två studier där kombinationsterapi var mer effektiv i att reducera blodtryck. I tre av fem studier uppnådde en större andel patienter från kombinationsgrupperna målblodtrycket (<140/90 mmHg) än i monoterapigrupperna. Gällande biverkningar visade ingen av studierna någon skillnad i biverkningsgrad mellan kombinationsterapi och monoterapi. Slutsatser: Den samlade slutsatsen utifrån de undersökta studierna visar att kombinationsterapi med både Ca2+-antagonister och ACE-hämmare sänker blodtryck mer effektivt än monoterapi med vardera substansen. Eftersom en del av skillnaderna trots allt var små kan den biologiska relevansen av reduktionen diskuteras. Då biverkningarna inte var fler vid kombinationsterapi bör kombinationsterapi i framtiden övervägas som primärval vid behandling av primär hypertoni.

Bakgrund: Hypertoni är en riskfaktor för att utveckla andra kardiovaskulärasjukdomstillstånd som stroke, hjärtsvikt, kranskärlsjukdom och ateroskleros, vilketkan leda till för tidig död. En stor del av behandlingen vid hypertoni består avlivsstilsförändringar. Trots att det finns mycket kunskap om livsstilsförändringaroch dess effekt på hypertoni så är följsamheten låg och förekomsten av hypertonifortfarande hög.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa aspekter som påverkarpatienters följsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni.Metod: En litteraturöversikt med datainsamling av vetenskapliga artiklar frånCINAHL och PubMed. Resultatet grundas på analys av 15 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet visade flera olika aspekter som påverkade följsamheten tillrekommenderade livsstilsförändringar vid hypertoni. Det fanns flera personligaaspekter som påverkade följsamheten negativt, till exempel brist på viljestyrka,självförtroende samt disciplin. Patientens livssituation som låg utbildning, låginkomst, arbetslöshet samt tidsbrist i vardagen visades ha negativ effekt påföljsamheten. Patienterna hade otillräcklig kunskap om sjukdomens orsaker ochbehandling samt hur livsstilen påverkade blodtrycket, otillräcklig kunskap leddetill bristande följsamhet. Kommunikationen mellan patient och vårdpersonal var enviktig faktor för att möjliggöra för patienten att genomföra livsstilsförändringar.Slutsats: Denna litteraturöversikt visar att olika aspekter påverkar patientersföljsamhet till rekommenderade livsstilsförändringar hos patienter med hypertoni,vilket kan göra det svårt att följa dessa. Att tillämpa generaliseradelivsstilsförändringar är svårt eftersom följsamheten till dessa influeras av mångaaspekter. Att individuellt anpassa livsstilsförändringarna skulle kunna möjliggöraför att få mer fördelaktigt behandlingsresultat och därmed förbättra hälsa på bådeindivid- och samhällsnivå. / Background: Hypertension is a risk factor to develop cardiovascular disease suchas stroke, heart failure, coronary heart disease and atherosclerosis, which canincrease the risk of early death. A big part of the treatment of hypertension islifestyle changes. Despite the high amount of knowledge about lifestyle changesand their effect on hypertension, the adherence is low, and the prevalence ofhypertension is high.Aim: The aim with this literature review was to illuminate aspects that affectadherence to recommended lifestyle changes in patients with hypertension.Method: A literature review. Data was collected from CINAHL and PubMed. Theresult is based on an analysis of 15 articles.Results: The result showed several aspects that affects adherence to recommendedlifestyle changes in hypertension. Lack of willpower, confidence, discipline, loweducation, low income, unemployment and lack of time in everyday life had anegative effect on the adherence. The patients had lack of knowledge about thedisease and its treatment and how the blood pressure was affected by the lifestylechanges which led to deficient adherence. Communication between patient andhealth care workers was an important factor for enabling to perform lifestylechanges.Conclusion: Several aspects affect adherence to recommended lifestyle changes inpatients with hypertension, which could make them difficult to follow. Therefore,generalized lifestyle changes can be difficult to imply. To individualize thelifestyle changes could enable to more favorably results in treatment and thereforeenhance health in both individual and society.

Bakgrund: Hypertoni är en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. Egenvården gällande hypertoni upplevs och hanteras individuellt utifrån patienters tidigare erfarenheter och upplevelser. Genom egenvård kan patienter göra mycket själv, som kost och fysisk aktivitet. Sjuksköterskans roll i egenvården vid hypertoni, kan göras mer kraftfull och målinriktad om patienternas upplevelse av hypertoni studeras. Utifrån patienters upplevelser kan strategier gällande en förändrad livsstil genomföras med förändrade levnadsvanor som följd. Syfte: Beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod: Den beskrivande litteraturstudien genomfördes utifrån nio kvalitativa studier. Huvudresultat: Resultatet i studien framställdes genom fem huvudrubriker samt fyra underrubriker. I studien framkom att information och kunskap var viktiga faktorer men att dessa ofta upplevdes som en brist. Det påvisades att stödet och motivationen från vårdpersonalen inte var tillräckligt, vilket medförde att egenvårdsåtgärderna inte resulterade i ett önskat resultat. I andra studier där stödet av sjuksköterskan/vårdpersonalen var större samt där patienten gavs mer inflytande och mer information om vilka åtgärder som var effektiva och varför, gav ett mer positivt resultat. Slutsats: Det är av betydelse att sjuksköterskor bemöter patienter utifrån ett personcentrerat förhållningssätt, och därmed utgår från ett individuellt behov för att patienten skall motiveras till egenvård vid hypertoni. Information, utbildning och kunskaper är några faktorer som ligger till grund för att uppnå goda resultat gällande egenvård. / Background: Hypertension is one of the most widespread diseases in Sweden. The self-care regarding hypertension is experienced and is managed individually based on patients’ earlier experiences. By prescribing self-care, patients are able to control their medication to a greater extent, for instance through diet and physical activity. The nurse’s role in self-care treatment of hypertension, can become more powerful and goaloriented if patients’ experience of hypertension is studied. Based on patients’ experiences can strategies regarding a changed lifestyle be implemented, with beneficial living habits as a result. Aim: Describe the patient's experience of self-care treatment when managing hypertension. Method: Descriptive literary study was conducted from nine qualitative studies. Main results: The results in the study are demonstrated under five headings and four subheadings. Information and knowledge appear as important factors in the study, but are often inadequate. Insufficient support and motivation from nursing staff was demonstrated, which led to deficient results from self-care treatments. In studies where the support from nursing staff was greater and where the patients was given more influence and information about effective measures, a more positive result was achieved. Conclusion: It is of importance for nurses to treat patients from a person-centered perspective and accordingly base the treatment on the patients individual needs to motivate self-care treatment of hypertension. Information, education and knowledge are some factors required to attain acceptable results from self-care treatment.

Bakgrund Hypertoni är en folksjukdom som kan leda till allvarliga följdsjukdomar. Behandlingen är i första hand livsstilsförändringar i form av egenvård, något som patienter kan uppleva utmanande. Sjuksköterskor som besitter kunskap om hypertoni och de livsstilsförändringar som behöver göras, kan stödja patienter till egenvård och även påverka deras upplevelse av den. Syfte Syftet var att belysa patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod Denna litteraturöversikt grundades på 17 vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, med sökord relevanta för syftet. Valda artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och innehållet analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Patienter har behov av stöd i form av kunskap, motivation och en bra relationen med hälso- och sjukvården. Vidare visade resultatet att självförmåga, sociala relationer och levnadsvanor var faktorer som var både främjande och hindrande för egenvården, beroende på hur patienten anammade dessa. Patienterna upplevde en kunskapsbrist om hypertoni vilket kunde påverka deras motivation. Fortsatt var relationen med hälso- och sjukvårdspersonal av betydelse. En stark självförmåga var främjande, medan en svag självförmåga upplevdes hindrande för egenvården. För den äldre patientgruppen upplevdes sociala relationer som viktiga och stärkande, samtidigt som den yngre generationen upplevde diagnosen hypertoni som en privat angelägenhet. Levnadsvanor kunde påverkas av om patienterna upplevde symtom, led av andra sjukdomar eller upplevde tidsbrist. Slutsats En god relation mellan patient och hälso-och sjukvården var av betydelse för egenvården. Även en god självförmåga och om patienten upplevde att den hade tillräckligt med kunskap samt motivation var av betydelse för egenvården. Upplevelsen kunde även skilja sig åt beroende på ålder, men även om patienten hade symtom eller inte. Vilket är viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal att ta i beaktande för att motivera till egenvård, men även för att ge anpassad information om hypertoni. / Background  Hypertension is a common disease that can lead to serious sequelae. The treatment is primarily lifestyle changes in the form of self-care, something that patients can find challenging. Nurses who possess knowledge about hypertension and the lifestyle changes that need to be made can support patients in self-care and influence their experience of it. Aim  The aim was to highlight patients' experiences of self-care in hypertension. Method  This literature review is based on 17 original scientific articles of both qualitative and quantitative methods. The literature search was performed in the databases PubMed and CINAHL, with keywords relevant to the purpose. The quality of selected articles has been examined based on Sophiahemmet University's assessment data and the content analysed with the help of an integrated data analysis. Results Patients need support in form of knowledge, motivation, and a good relationship with healthcare. Furthermore, the results showed that self-efficacy, social relationships and living habits were factors that were both promoting and hindering self-care, depending on the patient’s adoption level. Patients experienced a lack of knowledge about hypertension which could affect their motivation. The relationship with health care personnel continued to be important. A greater self-efficacy was strengthening for self-care, while a poor selfefficacy was perceived as an obstacle to self-care. For the older patient group, social relationships were perceived as important and strengthening, while the younger generation experienced the diagnosis of hypertension as a private matter. Living habits could be affected by whether the patients’ experienced symptoms, suffered from other diseases or experienced a lack of time. Conclusions  A good relationship between patient and healthcare was important for self-care. Strong self-efficacy and whether the patient felt that she had sufficient knowledge and motivation was also important for self-care. The experience may also differ depending on age, but also if the patient had symptoms or not. This is important for health care professionals to keep in mind to motivate for self-care, but also to provide tailored information about hypertension.

Bakgrund: Enligt WHO lever över en miljard människor med hypertoni och är den ledande orsaken till förtidig död världen över. Hypertoni drabbar män och kvinnor i lika stor utsträckning och kan obehandlad leda till en rad olika allvarliga sjukdomar såsom stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt. Omvårdnaden består av farmakologisk behandling och icke farmakologisk behandling i form av livsstilsförändringar. Vid behandling kan olika barriärer till följsamhet uppstå hos patienten. Sjuksköterskan behöver öka sin kunskap kring dessa barriärer för att kunna leverera adekvat personcentrerad omvårdnad. Syfte: Patienters upplevelser av barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Metod: Litteraturstudien utgår från kvalitativ metod där upplevelser av ett fenomen avses utforskas. Litteraturstudiens artiklar analyserades via kvalitativ design. Resultat: Litteraturstudiens resultat bygger på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna har resulterat i fem kategorier där två av kategorierna fick två respektive tre subkategorier. Kategorierna var: Barriärer till följsamhet som uppstod hos individen - livsstil och livsstilsfaktorer, Barriärer till följsamhet som uppstod i relation till familj, vänner och sociala nätverk, Barriärer till följsamhet som uppstod i kontakt med sjukvården, Barriärer till följsamhet som uppstod i interaktion med samhället och samhällsstruktur och Barriärer till följsamhet som uppstod vid farmakologisk behandling. Konklusion: Det finns flertalet olika barriärer till följsamhet vid behandling av hypertoni. Ämnet är komplext och sträcker sig från individperspektiv till ett bredare helhetsperspektiv. Genom att belysa resultatet utifrån Bronfenbrenners ekologiska modell för mänsklig utveckling, erbjuds både ett helhetsperspektiv samt en möjlighet att utgå från de enskilda systemen för att skapa personcentrerad omvårdnad.

Introduktion: Idag beräknas global mortalitet vara ungefär 9,4 miljoner varje år till följd av hypertoni; högt blodtryck. Ungefär två miljoner av befolkningen i Sverige bär på sjukdomen där sjukdomstillståndet hos majoriteten av de drabbade yttras asymtomatiskt. Hypertoni är en sjukdom som blir allt vanligare i samband med stigande ålder hos den enskilda individen. Obehandlad hypertoni resulterar i ökad riskprofil av kardiovaskulära sjukdomar innefattande stroke, njursvikt, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Det förekommer flera riskfaktorer som är av betydande roll exempelvis rökning, fetma och kost. Livsstilsförändringar är alltid rekommenderat hos patienten trots samtidig behandling av blodtryckssänkande läkemedel. Utvecklingen av blodtryckssänkande läkemedel och hypertonivård har resulterat i minskad mortalitet och riskprofil. Det antihypertensiva läkemedlet sakubitril/valsartan, tillhörande angiotensinreceptor-neprilysinhämmare (ARNI), är en av flera blodtryckssänkande läkemedel som har bidragit till optimerande levnadsförhållanden. Det är den nya klassen av dubbelverkande antihypertensiva läkemedel, en kombination av valsartan och sakubitril, som har bidragit till förbättrad livskvalitet och förlängd livslängd för hypertonidrabbade patienter.  Syfte och metod: Syftet med litteraturöversikten var att analysera effektivitetsprofilen och säkerhetsprofilen av sakubitril/valsartan vid farmakologisk behandling av hypertoni. Databasen PubMed användes för att hitta vetenskapliga artiklar som kunde besvara frågeställningarna och fem RCT (randomized controlled trial) artiklar valdes ut.  Resultat och slutsats: De fem utvalda artiklarna studerade effektivitetsprofilen och säkerhetsprofilen av läkemedlet sakubitril/valsartan vid behandling av hypertoni. Analyseringen av de selekterade artiklarna i litteraturöversikten var inte begränsat till en specifik form eller kategori av hypertoni. Resultaten i artiklarna erhöll effektiv och signifikant minskning av blodtrycket vid behandling av sakubitril/valsartan i förhållande till blodtryckskontrollen. Baserat på de rapporterade biverkningarna tolererades läkemedlet väl bland studiedeltagare, åtminstone i jämförelse med kontrollgruppen. Längre studietider, större studiepopulationer och jämnare fördelning av män och kvinnor samt patientetnicitet (en viktig parameter vid behandling av hypertoni) skulle dock ge en mer generell säkerhetsprofil av behandlingen. Ytterligare studier behövs därför, dels för att få en bättre behandlingsplan för hela befolkningen, dels för att få en mer personlig behandlingsplan för enskilda patienter med specifika tillstånd. / Introduction: Today, global mortality is estimated to be approximately 9,4 million each year because of hypertension. Approximately two million of the population in Sweden are affected by the disease, where the state of disease in the majority of those who are affected is asymptomatic. Hypertension is a disease that becomes more and more common with aging population. Untreated hypertension results in an increased risk profile of cardiovascular diseases including stroke, kidney failure, heart failure and myocardial infarction. There are several important risk factors, for example smoking, obesity and diet. Lifestyle changes are always recommended for the patient despite simultaneous treatment with antihypertensive drugs. The development of antihypertensive drugs for hypertension treatment has resulted in reduced mortality and risk profile. The antihypertensive drug sacubitril/valsartan belongs to angiotensinreceptor-neprilysin inhibitor (ARNI). It is the new class of dual-action antihypertensive drugs that have importantly contributed to improved quality of live and extended lifespan for the affected individuals.  Aim and method: The aim of the literature review was to analyze the efficacy and safety profile of sacubitril/valsartan in the pharmacological treatment of hypertension. The database PubMed was used to find appropriate scientific literature and five RCTs (randomized controlled trials) were selected.  Result and conclusion: The five RCTs included in this study examined the efficacy and safety profile of the drug sacubitril/valsartan in the treatment of hypertension. The trials were not limited to a specific form or category of hypertension, rather they tried to provide more general drug assessment. The results of all five studies have shown effective and significant reduction of blood pressure by sacubitril/valsartan in comparison to control. Based on the reported side effects the drug was well tolerated among study participants at least in comparison with the control group. However, longer study times, larger study population and more even distribution of men and women as well as patient ethnicities (an important parameter when treating hypertension) in some of the examined studies would provide more general safety profile of the treatment. Further studies are thus needed to obtain not just better treatment plan for entire population but also more personalized treatment for individual patient with specific conditions.

Bakgrund    Hypertoni är en allvarlig folksjukdom som kraftigt ökar risken för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, stroke, njurproblem och andra livshotande sjukdomar samt för tidig död. Cirka 1,28 miljarder människor lider av hypertoni. Icke påverkansbara riskfaktorer är hög ålder och ärftlighet, påverkansbara riskfaktorer är livsstilsfaktorer och fokus ligger på att sänka blodtryck genom egenvård. Sjuksköterskans omvårdnad i form av stöd till egenvård har en betydande roll och i tiden ligger den snabba utvecklingen av digital hälsa. Här undersöks mobila applikationers möjlighet till att påverka hypertoni och ge stöd till egenvård. Syfte  Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att undersöka effekterna på blodtryck vid användning av mobila applikationer som stöd till egenvård hos personer med hypertoni. Metod Arton kvantitativa artiklar ingår i denna icke-systematiska litteraturöversikt. Artiklarna har kvalitetsgranskats med stöd av Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag och är publicerade de senaste tio åren. Artiklarna söktes i PubMed och CINAHL. Resultat Den integrerade dataanalysen resulterade i två teman och fem subteman. De övergripande teman var effekter på blodtryck och påverkan på egenvård.  Resultatet visade att mobila applikationer har potential att fungera som ett viktigt verktyg i syfte att sänka blodtryck och uppnå positiv påverkan på genomförd egenvård. Slutsats En mobil applikation kan vara ett betydande verktyg i sjuksköterskans roll att ge stöd för egenvård hos patienter med hypertoni och därmed kunna hjälpa patienten att uppnå ett lägre blodtryck. Det är viktigt att sjuksköterskan har insikt och kunskap om funktioner och användningsområden för mobila applikationer för att hen ska kunna ge det stöd till egenvård som varje enskild patient är i behov av och därmed kunna ge individanpassad omvårdnad. / Background Hypertension is a serious disease that increases the risk of developing cardiovascular disease, stroke, kidney problems, life-threatening diseases and premature death. Approximately 1.28 billion people suffer from hypertension. Uncontrollable risk factors are old age and heredity, controllable risk factors are lifestyle factors with focus on lowering blood pressure through self-care. Nurse's care in the form of support for self-care has a significant role and rapid development of digital health is actual and relevant. The possibility of affecting hypertension by using mobile applications and to mediate support for self-care is examined. Aim The aim of this non-systematic literature review was to investigate the effects on blood pressure when using mobile applications as support to self-care for people with hypertension. Method Eighteen quantitative articles are included in this non-systematic literature review. The articles have been quality checked with the support of Sophiahemmet University's assessment and published in the last ten years. The articles were found in PubMed and CINAHL. Results The integrated data analysis resulted in two themes and five subthemes. The overarching themes were effects on blood pressure and impact on self-care. The results showed that mobile applications have the potential to function as an important tool in order to lower blood pressure and achieve a positive impact on completed self-care. Conclusions A mobile application can be a significant tool in the nurse's role to provide support for selfcare in patients with hypertension and thus be able to help the patient achieve a lower blood pressure. It is important that the nurse has insight and knowledge about functions and areas of use for mobile applications so that she can provide the support for self-care that each individual patient needs and thus be able to provide individually tailored care.

Bakgrund Hypertoni är en sjukdom som uppskattningsvis en tredjedel av världens befolkning har och som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar samt förtidig död. Behandling vid hypertoni består av en kombination av läkemedel och livsstilsförändringar. En av de åtgärder som rekommenderas av World Health Organisation som behandling vid hypertoni är fysisk aktivitet. Personens följsamhet är en del av behandlingen och kan påverkas av ett flertal olika faktorer. Det är därför viktigt att få kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten till egenvårdsåtgärder hos personer med hypertoni. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva faktorer som påverkar personers följsamhet till fysisk aktivitet som egenvårdsråd vid hypertoni. Metod Examensarbetet har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Litteraturöversikten är baserad på14 vetenskapliga artiklar. För sökningar har CINAHL och PubMed använts. PEO användes som ramverk för att skapa relevanta sökningar. Analys av artiklarna som användes i studien genomfördes i flera steg enligt Fribergs modell. Resultat Ett antal olika faktorer påverkar följsamheten vid fysisk aktivitet och de kategorier som identifierades i litteraturöversikten var utbildning och ekonomi, könsskillnader, socialtstöd, ålder, kunskap, tid och upplevd hälsa. Slutsats För att individer skall följa råd om fysisk aktivitet vid hypertoni är det flera faktorer som spelar roll för en god följsamhet som är beroende på individens unika förutsättningar. Faktorer som bidrog till en hög följsamhet till råden om fysisk aktivitet var en högre ålder, män och att individen ansåg sig ha tid till fysisk aktivitet. / Background Hypertension is a disease that approximately one third of the world's population has and that increases the risk of cardiovascular disease and premature death. Treatment for hypertension consists of a combination of drugs and lifestyle changes. One of the measures recommended by the World Health Organization as a treatment for hypertensionis physical activity. The person's adherence is part of the treatment and can be affected by a number of different factors. It is therefore important to gain knowledge about which factors influence adherence to self-care measures in people with hypertension. Aim The purpose of this literature review was to describe factors that influence person's adherence to physical activity as self-care advice for hypertension. Method A structured literature review based on 14 scientific articles. For searches, CINAHL and PubMed have been used. PEO was used as a framework to create relevant searches. Analysis of the articles used in the study was carried out in several steps according to Friberg's model. Results A number of different factors affect adherence to physical activity and the categories identified in the literature review were education and economy, gender differences, social support, age, knowledge, time and perceived health. Conclusions In order for individuals to follow advice on physical activity in hypertension, there are several factors that play a role in good adherence that depend on the individual's unique conditions. Factors that contributed to a high adherence to the advice on physical activity were an older age, men and that the individual considered themselves to have time for physical activity.

Bakgrund: Mer än en miljard människor har diagnosen hypertoni och sjukdomen är den främsta orsaken till kardiovaskulära sjukdomar. Förstahandsvalet vid behandling är åtgärder relaterade till levnadsvanor. Har inte åtgärderna tillräcklig effekt kan läkemedel vara nödvändigt. Ökad insikt i patientperspektivet kan ge bättre möjligheter att stödja patienter med hypertoni. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid hypertoni. Metod: Litteraturöversikten innefattade tolv studier med kvalitativ ansats och analyserades utifrån Fribergs modell. Analysen genererade två teman och sex subteman som speglade olika upplevelser av egenvård. Resultat: Resultatet speglade två olika sidor av egenvård. Barriärer påvisade utmaningar med egenvård där oro och bristande motivation uttrycktes. Även bristande stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och implementerandet av egenvård i vardagen upplevdes utmanande. Möjligheter uttrycktes som upplevd kontroll och motivation till att förbättra hälsan med hjälp av egenvård. Slutsats: Upplevelserna skilde sig åt vilket speglar egenvårdens omfattning. Den enskilt viktigaste faktorn vid egenvård var graden av motivation där sjuksköterskans ansvar är att skapa eller stärka drivkraften. Individuella resurser påverkade patienternas förmåga till att leva hälsosamt och individanpassade råd gavpatienterna förutsättningar att bedriva en god egenvård. / Background: More than a billion people around the world have been diagnosed with hypertension and the disease is the primary cause of cardiovascular diseases. The primary choice of treatment are actions related to lifestyle. If the actions are insufficient, medication can be necessary. Increased insight into the patient´s perspective can give more possibilities to help patients with hypertension. Aim: The aim was to describe the patient´s experiences of self-care in hypertension. Method: The literature review included twelve studies with a qualitative method and the analysis model used was Friberg's model. The analysis generated two themes and six sub-themes which reflected different experiences of self-care. Results: The result reflected two different sides of self-care. Barriers expressed challenges with self-care were anxiety and lack of motivation were expressed, but also lack of support from health-care professionals and implementation of self-care in everyday life. Possibilities were expressed as experienced control and motivation to improve health with self-care. Conclusion: The experiences differed which reflected the extent of self-care. The most important factor in self-care proved to be the individuals degree of motivation where the nurse´s responsibility is to create or strengthen the motivation. Individual resources affected the patient´s capacity to a healthy living and individualized advice give conditions to manage self-care.

Högt saltintag har traditionellt kopplats till ökad risk för hypertoni, särskilt bland vissa grupper. I detta arbete utforskas relationen mellan saltintag och blodtryck genom en systematisk litteraturgenomgång av randomiserade kontrollerade studier, med fokus på friska individer. Syftet är att utvärdera om och i vilken omfattning saltkonsumtion påverkar blodtrycksnivåerna hos denna population. Studien bygger på litteratursökning i PubMed där relevanta artiklar identifieras med hjälp av sökorden ((high-salt) OR (high-sodium)) AND ((hypertension) OR (blood pressure) AND (healthy). En analys av 17 studier visar att effekten av saltintag på blodtrycket är försumbar eller obefintlig hos friska individer. Dessa resultat betonar behovet av att skilja mellan olika grupper avseende kostrekommendationer och pekar på att individuella skillnader, inklusive saltkänslighet, kan vara avgörande. Diskussionen lyfter fram komplexiteten i förhållandet mellan salt och blodtryck och det är svårt att dra slutsatser om de långsiktiga effekterna av en hög saltkonsumtion. Det understryker att vikten av ytterligare forskning för att klargöra sambandet mellan saltkonsumtion och kardiovaskulär hälsa över olika populationer. / High salt intake has traditionally been linked to an increased risk of hypertension, particularly among certain groups. In this work, the relationship between salt intake and blood pressure is explored through a systematic literature review of randomized controlled trials, focusing on healthy individuals. The aim is to evaluate whether and to what extent salt consumption affects blood pressure levels in this population. The study is based on a literature search in PubMed where relevant articles are identified using the search terms ((high-salt) OR (high-sodium)) AND ((hypertension) OR (blood pressure) AND (healthy)). An analysis of 17 studies shows that the effect of salt intake on blood pressure is negligible or nonexistent in healthy individuals. These results emphasize the need to differentiate between different groups regarding dietary recommendations and point out that individual differences, including salt sensitivity, may be crucial. The discussion highlights the complexity of the relationship between salt intake and blood pressure, and it is difficult to draw conclusions about the long-term effects of high salt consumption. It underlines the importance of further research to clarify the relationship between salt consumption and cardiovascular health across different populations.