Bakgrund: Hypertoni var en av de främsta folkhälsosjukdomarna i Sverige 2015 och 1,8 miljoner människor beräknades vara drabbade. Den främsta behandlingen ur såväl medicinskt som omvårdnadsperspektiv vid diagnostiserad hypertoni är livsstilsförändringar. Dock har följsamheten visats låg och endast 20-30% av personerna med hypertoni uppnår behandlingsmålet med ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka personers upplevelser av vad som främjar till följsamhet av livsstilsförändringar vid hypertoni. Metod: En induktiv ansats av kvalitativa artiklar låg till grund för litteraturöversikten. Sju artiklar inkluderades och analyserades i resultatet. Resultat: De upplevelser som främjade följsamhet till livsstilsförändringar var upplevelser av trygghet relaterat till kunskap, miljö och ekonomi, autonomi relaterat till vanor, rutiner och livsstil, delaktighet relaterat till omvårdnaden samt samhörighet relaterat till kultur, religion och familj. Slutsats: Sjuksköterskan skulle i mötet med personer med hypertoni kunna framhäva och uppmärksamma upplevelser av trygghet, autonomi, delaktighet och samhörighet för att på så vis stötta personen mot följsamhet till livsstilsförändringar. / Background: Hypertension was one of the main public health diseases in Sweden 2015 with approximately 1.8 million people expected to be affected. The primary treatment when diagnosed hypertension, from both a medical and nursing perspective, is lifestyle changes. However, compliance has been shown to be low, only 20-30% of people with hypertension achieve the treatment goal of a blood pressure less than 140/90 mmHg. Purpose: The purpose of the literature review was to examine people's experiences of what promotes the adherence to lifestyle changes in hypertension. Method: An inductive approach of qualitative articles formed the basis for the literature overview. Seven articles were included and analyzed in the results. Result: The experiences that promoted adherence to lifestyle changes were experiences of confidence related to knowledge, environment and economy, autonomy related to habits, routines and lifestyle, participation related to the care and affection related to culture, religion and family. Conclusion: The nurse could, in meeting with people with hypertension, highlight and draw attention to perceptions of safety and confidence, autonomy, participation and belonging, and thus support the person against adherence to lifestyle changes.

Bakgrund: I hälso-och sjukvården är blodtrycksmätning en viktig och grundläggande metod vid korrekt diagnostik och hantering av högt blodtryck. Forskning har under flera år påvisat att olika komponenter påverkar noggrannheten av blodtrycksmätningen. Eftersom auskultatorisk och oscillometrisk blodtrycksmätning utförs på två olika sätt finns en risk att blodtrycksvärdet kan variera mellan metoderna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad mellan auskultatorisk och oscillometrisk blodtrycksmätning utfört i både vila och efter ansträngning. Material och metod: Studien bestod av 20 slumpmässigt utvalda studenter från Hälsohögskolan i Jönköping. Blodtrycksmätning utfördes med hjälp av auskultatorisk blodtrycksmanschett med handmanometer och stetoskop samt oscillometrisk modalitet (OMRON M7). Resultat: Statistisk signifikant skillnad observerades mellan auskultatorisk och oscillometrisk modalitet, både i vila och efter ansträngning. Skillnaden är som störst efter ansträngning för auskultatorisk och oscillometrisk mätmetod, i både systoliskt och diastoliskt blodtrycksvärde. Diskussion: I vården har användning av oscillometrisk blodtrycksmodalitet ökat och därmed finns en risk för minskad reliabilitet och validitet av blodtrycksvärdet. Slutsatser: Statistisk signifikant skillnad föreligger mellan modaliteterna, både i vila och efter ansträngning. / Background: Blood pressure measurement is an important and fundamental method for correct diagnosis and management of high blood pressure, in healthcare. For several years, research has shown that different components affect the accuracy of blood pressure measurement. There is a risk that the blood pressure value may vary between auscultatory and oscillometric measurements because they are performed in two different ways. Purpose: The purpose was to investigate whether there is any difference between auscultatory and oscillometric blood pressure values performed in both rest and after stress. Material and method: The study consists of 20 randomly selected students from the School of Health and Welfare of Jönköping. The measurement was performed using auscultatory blood pressure cuff, sphygmomanometer with stethoscope and oscillometric modality (OMRON M7). Result: Statistically significant difference was observed between auscultatory and oscillometric values, both in rest and stress. The difference is greater after stress for both methods, in systolic and diastolic values. Discussion: In healthcare, use of oscillometric modality has increased thus there is a risk of reduced reliability and validity of the blood pressure value. Conclusion: Statistically significant difference was observed between auscultatory and oscillometric values, both in rest and after stress.

Bakgrund: Hypertoni är ett globalt hälsoproblem och livsstilsrelaterade orsaker ligger bakom utvecklingen av hypertoni. Livsstilsförändring kan innebära ändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet. Det behövs mer kunskap om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa och beskriva aktuell forskning om patientens erfarenhet av livsstilsförändring vid hypertoni. Metod: En litteraturöversikt baserad på 12 kvalitativa artiklar insamlades via databaserna Cinahl och PubMed. Innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier framtogs. Huvudkategorierna var Motiverande aspekter, Möjligheter och hinder samt Bemötandet i vården. Patienten behöver motivation och redskap för att lyckas med livsstilsförändringen. Patienten genomgår känslomässiga processer som påverkade motivationen och det dagliga livet. Tidigare erfarenheter av hypertoni i familjen var en betydelsefull motiverande aspekt. Ett personcentrerat förhållningsätt var av betydelse för patienten. Slutsats: Patienter med hypertoni genomgår olika känslomässiga reaktioner. Tidigare erfarenheter och okunskap kring hypertoni var centrala möjligheter eller hinder för motivation till livsstilsförändring. Personcentrerad vård var betydelsefullt vid livsstilsförändring. Patienten är unik och ska bemötas med värdighet och respekt för personens integritet och självbestämmande. / Background : Hypertension is a global health problem and lifestyle-related causes lie behind the development of hypertension. Lifestyle change may involve changing dietary habits and physical activity. More knowledge about the patient´s experience of lifestyle change in hypertension is needed. Aim: The aim of this literature review was to compile and describe current research about the patient's experience of lifestyle change in hypertension. Method: A literature review based on 12 qualitative articles was collected through the databases Cinahl and PubMed. Content analysis was used as an analytical method. Result: Three main categories with related subcategories were implemented. The main categories were Motivational Aspects, Opportunities and Obstacles, Treatment in health care. The patient need motivation and tools to succeed with lifestyle change. The patient underwent emotional processes that affected motivation and daily life. Experience of hypertension in the family were a motivational aspect. A person-centered approach was important for the patient. Conclusion: The patient´s with hypertension undergoes different emotional reactions. Previous experience and knowledge about hypertension were key opportunities or obstacles to motivation for lifestyle changes. Person-centered care was significant in lifestyle change. The patient is unique and should be treated with dignity and respect for the person's integrity and self-determination.

Inledning: Livsstilssjukdomar är idag den största orsaken till dödsfall i världen. De påverkas av livsstilen med avsaknad av fysisk aktivitet och förhöjt energiintag, vilket leder till övervikt, fetma och högt blodtryck. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vanliga riskfaktorer för livsstilssjukdomar påverkas av interventioner med fysisk yoga. Metod: En litteraturöversikt med 12 artiklar som valdes ut utifrån att de inkluderade en intervention med fysisk yoga för att studera effekten på de vanligaste riskfaktorerna för livsstilssjukdomar på vuxna. Resultat: Valda artiklar visade till övervägande del på att yoga som intervention kan vara effektivt för att minska riskfaktorer för livsstilssjukdomar genom att sänka blodtrycket och leda till viktminskning, men samtidigt visar några artiklar inga effekter. Yoga är holistiskt och flera studier innehåller kostrådgivning och stresshantering, vilket kan påverka effekten. Diskussion: Samlade slutsatser om effekten av fysisk yoga kan inte dras utifrån artiklarna. Studierna har haft flera faktorer som påverkat resultatet såsom andningsövningar, kostrådgivning och stresshantering. Fortsatt forskning bör fokusera på att genomföra studier där yoga-gruppen jämförs med en aktiv kontrollgrupp som utför annan fysisk aktivitet eller får kostrådgivning. Det skulle möjliggöra en bättre analys av den fysiska yogans effekter på riskfaktorer för livsstilssjukdomar. / Introduction: Noncommunicable diseases are one of the main causes of death in the world today. They are affected by a lifestyle with lack of physical activity and increased energy intake which leads to overweight and high blood pressure. Objective: The objective of this literature review was to describe how common risk factors for lifestyle diseases are effected by physical yoga, yoga asana, interventions. Methods: A literature review with 12 reviewed articles, where the studies included an intervention withyoga asana, to study the effects on risk factors for lifestyle diseases on adults. Results: A majority of the selected articles showed that yoga can be effective in reducing risk factors, lowering blood pressure and weight, but some studies showed no effect of the intervention. All studies included other factors that might have affected the outcome, such as dietary advice. Discussion: Clear conclusions of the effect of yoga asana practice cannot be based on these articles. Continued research should focus on conducting studies in which the yoga group is compared with an active control group. That would enable an analysis of the effects of yoga asana in relation to interventions with healthy diet or regular exercise.

Bakgrund: Hypertoni är en global folksjukdom och den största orsaken till kardiovaskulära sjukdomar och dödlighet. Sjukdomen benämns “the silent killer” eftersom den ofta inte medför några symtom, vilket i sin tur kan innebära att individerna inte upplever sig som sjuka och därför avstår medicinering. Studier visar att många individer med hypertoni lever med nedsatt hälsa och stort lidande. Vid skattning av livskvalitet inom hälso- och sjukvården används begreppet hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) som i denna allmänna litteraturöversikt har valts som teoretisk referensram. Syfte: Att undersöka hälsorelaterad livskvalitet hos individer med hypertoni samt vilka faktorer som påverkar deras hälsorelaterade livskvalitet. Metod: En allmän litteraturöversikt med 19 kvantitativa studier. Huvudresultat: Individer med hypertoni hade sämre HRQoL än individer utan hypertoni. Därtill framkom att medvetenhet om sin hypertonidiagnos även bidrog till sämre HRQoL. Kvinnor hade sämre HRQoL än män. Hög ålder var en faktor som påverkar HRQoL till det sämre, liksom samsjuklighet och okontrollerat högt blodtryck. Anställning, högre inkomst och högre utbildningsnivå bidrog till bättre HRQoL. Levnadsvanor som gav positiva effekter på HRQoL var en viss alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Faktorer som undersöktes och visade sig påverka HRQoL positivt var individens förmåga att hantera sin sjukdom, individens psykologiska motståndskraft, hälsolitteracitet, vårdkontinuitet, att få regelbunden medicinsk undersökning samt följsamhet till farmakologisk behandling. Slutsats: Den allmänna litteraturöversiktens resultat kan vara värdefullt för all hälso- och sjukvårdspersonal, liksom i arbetet som distriktssköterska, för att kunna stötta individer med hypertoni till en bättre hälsorelaterad livskvalitet och anpassa vården utifrån individernas enskilda förutsättningar. / Background: Hypertension is a global public disease and the leading cause of cardiovascular disease and mortality. The disease is often called the “silent killer” because it often does not cause any symptoms, which can mean that individuals do not feel sick and therefore refrain from medication. Studies show that many individuals with hypertension live with impaired health and great suffering. When estimating quality of life in health care, the term health-related quality of life (HRQoL) is used, which in this general literature review has been chosen as theoretical framework. Aim: To investigate health-related quality of life in individuals with hypertension and the factors that affect their health-related quality of life. Method: A general literature review with 19 quantitative studies.                                  Main results: Individuals with hypertension had poorer HRQoL than individuals without hypertension, in addition, a study showed that awareness of their hypertension diagnosis also contributed to poorer HRQoL. Women had lower HRQoL than men. Old age impaired HRQoL as well as comorbidity and uncontrolled high blood pressure. Employment, higher income and a higher level of education contributed to better HRQoL. Living habits which had positive effects on HRQoL were a certain alcohol consumption and physical activity. Factors examined that were found to have a positive effect on HRQoL where the individual´s’ ability to manage their illness, psychological resilience, health literacy, continuity of care, regular medical examination and adherence to pharmacological treatment. Conclusion: The results of the general literature review can be valuable for all health care and medical staff, as well as in the work as a district nurse, to be able to support individuals with hypertension to a better health-related quality of life and adapt care based on the individuals' conditions.

Hypertoni är en folkhälsosjukdom med risk för allvarliga följdsjukdomar, där ohälsosamma levnadsvanor är de främsta riskfaktorerna. Tillståndet är behandlingsbart, trots detta är det en andel patienter som inte når behandlingsmålet. Distriktssköterskan har en viktig roll i den hälsofrämjande rådgivningen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av hälsofrämjande rådgivning till patienter med hypertoni i primärvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med nio distriktssköterskor i primärvården. Analysen utfördes latent med kvalitativ metod, innehållsanalys användes med induktiv ansats. Resultat: Det identifierades tre kategorier och sju subkategorier: Hälsofrämjande rådgivning, Organisationens struktur och Förutsättningarnas betydelse. Slutsats: Studien belyser att distriktssköterskors erfarenhet är att förutsättningar så som tid och kunskap behövs för att hälsofrämjande rådgivning ska kunna utföras optimalt. Genom utbildning inom området samt att primärvården arbetar aktivt och strukturerat med hälsofrämjande rådgivning kan bättre hälsa uppnås, vilket kan leda till minskad sjukdomsbörda samt lägre samhällskostnad över tid. Framtida forskning bör fokusera på hur patienter upplever sitt behov av hälsofrämjande rådgivning inom primärvården. / Hypertension is a public health disease with a risk of serious diseases, where unhealthy lifestyles are the main risk factors. The condition is treatable, despite this, there is a percentage of patients who do not reach the treatment goal. The district nurse has an important role in health promotion advice. Aim: The purpose of the study was to describe district nurse's experiences of health promotion counseling for patients with hypertension in primary care. Method: Qualitative interview study with nine district nurses in primary care. The analysis was carried out latently with a qualitative method, content analysis was used with an inductive approach. Results: Three categories and seven subcategories were identified: Health-promoting counselling, Organizational structure and Importance of conditions. Conclusion: The study highlights that district nurses' experience is that prerequisites such as time and knowledge are needed for health-promoting counseling to be carried out optimally. Education in the area and primary care working actively and structured with health-promoting counseling can lead to better health, which can lead to a reduced burden of disease and lower societal costs over time. Future research should focus on how patients perceive their need for health promotion counseling in primary care.

The general conception is that blood pressure increases with age, but that diastolic blood pressure (DBP) starts decreasing in the elderly. There are, however, indications that systolic blood pressure (SBP) might also decline in advanced age, but further studies are needed to establish whether this is true. Midlife hypertension is an acknowledged risk factor for mortality and dementia. Some research has, however, suggested more complicated associations between blood pressure and these outcomes in old age, as low blood pressure has been linked to both increased mortality and increased risk of dementia. Research on this subject, especially in very old people (≥85 years of age), is still limited. The purpose of the present thesis was to investigate blood pressure epidemiology in old age and associations between blood pressure and mortality and cognition in very old people. Subjects were mainly derived from the Umeå 85+/GERDA (GErontological Regional DAtabase) study, a study on individuals aged 85 years, 90 years or ≥95 years carried out in northern Sweden and Finland in 2000-2007. For analysis of blood pressure change with age, data from this study were combined with data from the U70 study that was carried out in the city of Umeå, Sweden between 1981-1990 and included individuals aged 70-88 years. Investigations were performed during a home visit in the Umeå 85+/GERDA study and at a geriatric centre in the U70 study. SBP and DBP were measured in the supine position in both studies and pulse pressure (PP) was calculated as SBP-DBP.  Main outcome variables were 4-year mortality, Mini-Mental State Examination (MMSE) scores, dementia and blood pressure change with age and over the years. Treatment with antihypertensive drugs was also considered. Blood pressure changes with age and time were investigated using 1133 blood pressure measurements from 705 individuals aged ≥70 years performed between 1981 and 2005. DBP continually decreased with increasing age, whereas SBP and PP increased up to age 74.5 and 80.6 years, respectively, to then start decreasing. Mean SBP and DBP also decreased over the years. The prevalence of treatment with antihypertensive drugs increased during the same period and is probably one explanation for the decrease in blood pressure with time. Blood pressure also decreased in longitudinal analyses of those individuals who participated in more than one data collection. Women had higher SBP and PP than men. The association between blood pressure and 4-year mortality was investigated in a sample of 348 individuals aged ≥85 years. Results indicated a non-linear association between SBP and mortality, i.e. both lower and higher SBP were associated with increased mortality. The lowest mortality risk was associated with an SBP of 164 mmHg (95% confidence interval 154-184 mmHg). The analyses were adjusted for a number of diseases and health factors and thus suggest a negative effect of low SBP on survival, independent of health status. There was no association between DBP or PP and 4-year mortality. The impact of blood pressure on MMSE scores and dementia was investigated both in a cross-section of 575 individuals and longitudinally in two samples including 102 and 205 individuals, respectively, all ≥85 years old. Cross-sectional analysis demonstrated nonlinear associations between SBP and PP and MMSE scores, indicating poorer cognitive function with both low and high blood pressure. The association between DBP and MMSE scores was linear, higher DBP being associated with higher scores. Individuals with dementia had lower blood pressure than those without dementia. Longitudinally, over five years, no association between baseline blood pressure and incident dementia or change in MMSE scores could be demonstrated. Mean blood pressure declined over this time period, and this decline was greater in individuals who developed dementia than in those who remained dementia free. A greater decline in blood pressure was associated with a greater decline in MMSE scores. In conclusion, this study has shown a decrease in both SBP and DBP in advanced age and also that low blood pressure is associated with both increased mortality and poor cognitive function in very old people. These associations might not be fully explained by underlying disease or poor health status; the underlying mechanisms are so far mostly speculative. Very high blood pressure might also remain a risk factor for the mentioned outcomes even in very old age, at least in some people. No association between baseline blood pressure and cognitive decline or incident dementia could be demonstrated, but blood pressure decline was associated with cognitive decline and incident dementia. The direction of this association remains to be determined. Blood pressure also decreased over the years from 1981 to 2005, probably partly due to an increasing prevalence of treatment with antihypertensive drugs. / Umeå 85+/GERDA

Bakgrund: Hypertoni eller högt blodtryck är vår tids vanligaste folksjukdom då runt 1,8 miljoner svenskar har diagnos förhöjt blodtryck. Att många människor har liten kunskap om hur ett förhöjt blodtryck påverkas av kost, fysisk aktivitet, stress mm och hur detta ökar risken för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar är genomgående i den forskning som finns idag. Samtidigt finns det lite forskning generellt och i synnerhet rörande kvinnor som belyser hur det är att lära sig leva och få ett bra liv trots sin sjukdom hypertoni. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen högt blodtryck. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad på semistrukturerade intervjuer med intervjuguide. Texterna analyserades enligt manifest innehållsanalys. Resultat: Av resultatet framkom att beskedet mottogs av kvinnorna med känslor som lättnad, rädsla och oro. Oron och rädslan handlade om vad som kunde ha drabbat kvinnorna innan och efter upptäckten av hypertonin i form av insjuknande i hjärt- och kärlsjukdomar. Kvinnorna upplevde att de kände trygghet efterhand som hypertonin reducerats och stabiliserats till ett normalt värde med hjälp av kost- och motionsförändringar samt medicinering. Alla kvinnorna upplevde mötet med vården i samband med hypertonin som god och hälsofrämjande. Slutsats: Eftersom hypertoni är en av våra vanligaste folksjukdomar borde större resurser läggas på den förebyggande hälsovården för att minska risker för kommande ohälsa och sjukdomar. Viktigt är också att individanpassat stöd och information ges efter upptäckten av hypertonin för att lindra individernas rädsla och oro inför vad som kan ske och vad som skulle tänkas kunna ske. Kontinuerliga uppföljningar av blodtryckkontroller där patienten får möjlighet att träffa samma personal varje gång ger ökad trygghet, skapar tillit och förtroende mellan patient och sjukvårdspersonal.

Bakgrund. Hypertoni är en av Sveriges vanligaste folkhälsosjukdomar. De flestadistriktssköterskor möter patienter med hypertoni dagligen och det är distriktssköterskansansvar att främja hälsa hos dessa patienter. En livsstilsförändring har visat sig ha en god effektpå hälsan för patienter med hypertoni och distriktssköterskan kan hjälpa patienten att takontroll över sin situation och känna tillit till sin egen förmåga att genomföra enlivsstilsförändring.Syfte. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans erfarenheter av att arbetahälsofrämjande med patienter med hypertoni.Metod. En kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Åtta distriktssköterskorintervjuades och materialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Att arbeta med hälsofrämjande rådgivning utgör en viktig del avdistriktssköterskans uppdrag. Det är en ansvarsfull uppgift som kräver stor kompetens,kunskap och framförallt lyhördhet i samtalet med patienten. Det kan vara utmanande att stöttapatienten till att hitta sin egen motivation och förmåga att främja sin hälsa utan att påtvinga enlivsstilsförändring, inte minst då arbetsmiljön för distriktssköterskor kan vara krävande.Slutsats. Det hälsofrämjande arbetet beskrivs som en viktig del av professionen. Samtidigtär det en kompetens som inte utnyttjas av verksamheterna då det ofta råder både brist på båderesurser och tid som gör att det hälsofrämjande arbetet blir åsidosatt. Då livsstilsrelateradesjukdomar såsom hypertoni ökar i alla åldrar är det viktigt att verksamheter har rutiner ochriktlinjer som gör att dessa patienter erbjuds en jämlik och bra vård utifrån aktuell forskningoch evidens. / Background. Hypertension is one of Sweden's most common peoples´ health issues. Mostnurses specialized in primary health care see patients with hypertension on a daily basis and itis their responsibility to promote health to these patients. Lifestyle change has proven to havea good effect on the health of patients with hypertension and the nurses specialized in primaryhealth care can help the patient to take control and trust their own ability to make a lifechange.Aim. The aim of the study is to describe the nurse specialized in primary health careexperiences of working to promote health in patients with hypertension.Method. Qualitative study with descriptive design. Eight nurses specialized in primary healthcare were interviewed and the material was analyzed using qualitative content analysis.Results. Working with health-promoting counseling is an important part of the assignmentof nurses specialized in primary health care. It is a responsible task that requires greatcompetence, knowledge and above all empathy in the conversation with the patient. It can bechallenging to support the patient in finding their own motivation and ability to promote theirhealth without forcing a lifestyle change, not least as the work environment for nursesspecialized in primary health care can be demanding.Conclusion. The health promotion work is described as an important part of the profession.At the same time, it is a competence that is not utilized by the activities as there is often a lackof both resources and time which means that the health-promoting work is neglected. Aslifestyle-related diseases such as hypertension increase at all ages, it is important that thebusiness has routines and guidelines that enable these patients to offer an equal based oncurrent research.

Bakgrund: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) är en väletablerad icke-farmakologisk behandling vid hypertoni men används sällan inom traditionell hälso-och sjukvård på grund av tids- och resursbrist. Digitala metoder kan vara bättre lämpade för att ge långsiktigt stöd. Denna studie är den första digitala kostinterventionen med DASH-kost i en total digital vårdmiljö. Syfte: Syftet med studien är att undersöka följsamhet till DASH-kost samt upplevelse av digital kostbehandling vid hypertoni. Material och metod: Studien har en experimentell design och utgick från den digitala vårdgivaren Blodtrycksdoktorns plattform. Nitton patienter med lätt förhöjt blodtryck fick digital kostbehandling utifrån DASH-kost under 8 veckor utöver standardbehandling. Videosamtal i kombination med asynkron textkommunikation användes som kommunikationsverktyg. Kostförändring mättes via livsmedelsfrekvensformulär (FFQ) före och efter behandling och sammanställdes i ett DASH-index. Patientupplevelse mättes via enkät efter behandling. Studien undersökte även förändring av vikt, BMI, midjemått och blodtryck. Statistisk analys genomfördes med Parat t-test samt Wilcoxons ranksummetest. Resultat: DASH-index förbättrades med 1,4 poäng (p = <0,001). Patienterna hade i genomsnitt haft diagnosen hypertoni under 6 år ± 8 SD (median 2 år) där endast 2 av 19 tidigare fått kostråd för hypertoni. Patienterna hade överlag en positiv upplevelse av digital kostbehandling. Vikt och BMI minskade med 1,9 kg (p = <0,001) respektive 0,7 kg/m2 ( p = <0,001). Midjemåttet minskade med 3,2 cm för manliga patienter (p = 0,007) och 4 cm för kvinnliga patienter (p = 0,027). Systoliskt blodtryck (SBT) minskade med 8,7 mmHg (p = <0,001) och diastoliskt blodtryck (DBT) med 4,6 mmHg (p = 0,004). Slutsats: Den 8 veckor långa digitala kostinterventionen förbättrade kostvanor hos patienter med hypertoni samt ledde till minskad vikt, BMI, midjemått och blodtryck. Patientupplevelse av behandlingen var god. Digital kostbehandling kan utgöra ett alternativ till traditionell kostbehandling för patienter med hypertoni. / Background: Dietary Approaches to Stop Hypertension (DASH) is a well-established non-pharmacological treatment for hypertension but is rarely used in traditional health care due to lack of time and resources. Digital methods may be better suited to provide long-term support. This study is the first digital nutrition intervention with DASH diet in a total digital health care environment. Aim: The purpose of the current study is to investigate adherence to DASH diet and self-reported experience of a digital nutrition intervention for patients with hypertension. Material and methods: The study has an experimental design and was based on the platform of the digital healthcare provider “Blood Pressure Doctor”. Nineteen patients with primary hypertension received digital nutrition therapy based on the DASH diet for 8 weeks in addition to standard care. Video calls in combination with asynchronous text communication were used as communication tools. Dietary change was measured by food frequency questionnaire (FFQ) at baseline and after treatment and compiled in a DASH index. A questionnaire was used to assess patient experience. Secondary outcomes were changes in body weight, BMI, waist measurement and blood pressure. Statistical analysis was performed with Pared t-test and Wilcoxon signed rank test. Results: DASH index improved by 1,4 points (p = <0,001). The patients had on average been diagnosed with hypertension for 6 years ± 8 SD (median 2 years) where only 2 of 19 had previously received dietary advice for hypertension. The patients generally had a positive experience of the digital nutrition intervention. Body weight and BMI decreased by 1,9 kg (p = <0,001) and 0,7 kg / m2 (<0,001), respectively. Waist decreased by 3,2 cm for male patients (p = 0,007) and 4 cm for female patients (p = 0,027). Systolic blood pressure (SBP) decreased by 8,7 mmHg (p = <0,001) and diastolic blood pressure (DBT) by 4,6 mmHg (p = 0,004). Conclusion: The 8-week digital nutrition intervention improved dietary habits, body weight, BMI, waist and blood pressure of patients with hypertension. Patients were overall satisfied with the treatment. Digital nutritional therapy can be an alternative to traditional nutritional therapy for patients with hypertension.